Hästhagen, Malmö

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hästhagen
Delområde
S:t Petri skola
S:t Petri skola
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Västra innerstaden
Koordinater 55°35′53″N 12°59′36″Ö / 55.59806°N 12.99333°Ö / 55.59806; 12.99333
Area 17 hektar
Folkmängd 1 753 (2017)[1]
Befolkningstäthet 103 inv./ha
Statistikkod D11207

Hästhagen är ett skol- och bostadsområde i Västra Innerstaden, Malmö.

Hästhagen avgränsas av gatorna Regementsgatan, Östra Rönneholmsvägen, Fersens väg och Carl Gustafs väg.

I området ligger två gymnasieskolor, Malmö Borgarskola och Sankt Petri skola. Mellan dem ligger simhallen Aq-va-kul. Hästhagens förskola ligger också i området, liksom förskolan Sankta Elisabeth som är knuten till den Katolska församlingen. Pilstorpsparken är områdets enda egentliga grönområde fastän skolgårdarna också är beväxta. Bebyggelsen består främst av flerfamiljshus i slutna kvarter från tiden mellan 1910- och 1940-talet. Bland de arkitekturella stilriktningarna finns nationalromantik, nordisk klassicism och funktionalism väl representerade i bebyggelsen.

Hästhagen angörs (2020) i norr av busslinje 4 med två hållplatser (Simhallsbadet och Stadsbiblioteket[2]), i öst av linjer 1 och 141 med två hållplatser (Stadsbiblioteket och Malmö Opera — endast norrgående[3]) och i söder av linje 1 med två hållplatser (Malmö Opera — endast västgående, samt Carl Gustafs väg[4]). Ingen busstrafik i väst utmed Carl Gustafs väg[5].

Namn och historik[redigera | redigera wikitext]

Utdrag från Karta öfver staden Malmö jemte dertill hörande områden från 1904 signerad stadsingenjör Anders Nilsson[6].

Området, som fått sitt namn efter att tidigare ha använts som donationsjord och betesmark låg förutom små gårdar obebyggt fram till början av 1900-talet. Den 28 juni 1896 visades film för första gången i Sverige på Nordiska industri- och slöjdutställningen i Pilstorpsparken[7]. Trots att S:t Petri skola (då Malmö Realskola) hade uppförts redan 1908, började området byggas upp först i samband med Baltiska utställningen 1914. Detta år stod Grand Hotell Fersen klart för att kunna ta emot gäster till utställningen och år 1922 stod Svenska Sockeraktiebolagets hus färdigt, uppförd i nationalromantisk stil. Anders Nilsson som var stadsingenjör 1898–1920 och hans efterträdare Erik Bülow-Hübe (stadsingenjör 1921-1946) ritade stadsplaner för området som till stora delar fullföljdes. Under tjugotalet byggdes kvarteren Kungen, Prinsen, Hertigen, och Hövitsmannen upp. Bostadshusen i kvarteren Guvernören och Marskalken tillkom under 1930-talet då också Malmö Borgarskola uppfördes. På femtiotalet uppfördes Simhallsbadet (Aqua-kul) i kvarteret Regenten och lamellhusen i kvarteret Kanslern. På tomten för Simhallsbadet hade Erik Bülow-Hübe från början ritad in ett för tiden modernt parkeringstorg[8]. Den katolska kyrkan, Vår Frälsares kyrka, stod färdig år 1960 på tidigare kolonimark i kvarteret Bispen. Senaste stora nybyggnationen var Sydkrafts kontorsbyggnad (nuvarande E-on) som uppfördes 1984 i kvarteret Excellensen.

Gator[redigera | redigera wikitext]

Utdrag från Karta öfver staden Malmö jemte dertill hörande områden från 1914 signerad stadsingenjör Anders Nilsson[9]. Här är Realskolan och Grand Hotell Fersen färdigbyggda och gatorna och torget har fått namn.

Gatorna i området bär namn som främst knyter an till den svenska stormaktstiden; Carl Gustafs väg, Banérsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Fersens väg, Helmfeltsgatan, Thottsgatan samt två nu försvunna gator, Ascheberggatan och Sigvort Grubbesgatan. Regementet (Kronprinsens husarregemente) och stadens försvar har gett namn åt Regements- och Kastellgatan, en lokal Malmöpersonlighet har gett sitt namn åt Carl Herslowgatan. Marken där Pilstorpsparken ligger var från början del av en större öppen plats som i de tidiga stadsplanerna var reserverat för ett torg. I senare planer fick det namnet Carl XI:s Torg och det innefattade mark som sedan bebyggdes med kvarteret Hövitsmannen[10]. Det är osäker om marken var något annat än ett oomvandlat grönområde tills den bebyggdes på 30-talet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistikunderlag för malmö Arkiverad 26 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst november 2017.
  2. ^ Linje 4 angör Hästhagens nordöstra hörn vid Sankt Petri skola, men ingen av hållplatserna ligger inom Hästhagen (dessa ligger i Davidshall respektive Gamla staden)
  3. ^ Linje 141 saknar hållplats i sydgående riktning vid Malmö Opera medan linje 1 har sin hållplats i västlig riktning utmed Östra Rönneholmsvägen, dvs. långt ifrån hållplatsen i nordlig riktning vid Fersens väg.
  4. ^ Hållplatsen Carl Gustafs väg angör Hästhagens sydvästligaste del, men själva busshållpatserna är placerade i Fågelbacken (västgående) respektive i Teatern (östgående).
  5. ^ Zonkorta Skånetrafiken
  6. ^ ”Karta öfver staden Malmö”. http://kartor.malmo.se/wwwroot_data/dokument/kartarkiv_data/pdf/95%C3%961.pdf. Läst 21 januari 2015. 
  7. ^ ”115 år tidigare: En gigantisk mässa med framtidstro”. http://www.sydsvenskan.se/malmo/115-ar-tidigare-en-gigantisk-massa-med-framtidstro/. Läst 20 januari 2015. 
  8. ^ ”Förslag till parkeringsplats vid Regementsgatan 1929”. Arkiverad från originalet den 16 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150216181750/http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/23P3.pdf. Läst 21 januari 2015. 
  9. ^ ”Karta öfver staden Malmö jemte dertill hörande omr”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150123141134/http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/481M9_6.pdf. Läst 22 januari 2015. 
  10. ^ ”Karta över vissa gaturegleringar i Malmö”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150120130039/http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/87G6.pdf. Läst 20 januari 2015.