Häxhuvudnebulosan

Från Wikipedia
Version från den 3 januari 2015 kl. 13.30 av K9re11 (Diskussion | Bidrag) (→‎Att observera Häxhuvudnebulosan)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Häxhuvudnebulosan
Häxhuvudnebulosan. Notera att söder är uppåt i bilden.
Observationsdata
TypReflektionsnebulosa
StjärnbildEridanus
Rektascension05t 07m 28s
Deklination07° 12′ 03″
Avstånd1000 [1] ljusår
Skenbar storlek180' x 60
Andra beteckningar
IC 2118, Cederblad 41
Se även: Nebulosor, Lista över nebulosor

Häxhuvudnebulosan, eller IC 2118, är en reflektionsnebulosa som har fått sitt namn på grund av dess irregulära form som liknar ett häxhuvud. Den ligger i utkanten av stjärnbilden Eridanus, nära stjärnan Cursa (Beta Eridani, β Eri), som är Eridanus näst ljusstarkaste stjärna. Häxhuvudnebulosan ligger också ganska nära Rigel (Beta Orionis, β Ori), en mycket ljusstark stjärna i stjärnbilden Orion, som också är orsaken till att denna nebulosa lyser.

Att observera Häxhuvudnebulosan[redigera | redigera wikitext]

En stjärnkarta som bl.a. visar Rigels och Beta (β) Eridanus positioner.

Häxhuvudnebulosan är en mycket ljussvag nebulosa och kan därför vara lite svår att få syn på, även om den är väldigt stor. Man måste därför ha en mycket mörk och stjärnklar natt, och vara så långt ifrån alla ljusföroreningar som möjligt. Ju större apertur, och ljussamlingsförmåga, kikaren eller teleskopet har, desto större är chansen att man får syn på denna nebulosa.

Eftersom nebulosan är så ljussvag går den inte att se med blotta ögat.

Precis som med de flesta djuprymdsobjekt, måste man fotografera Häxhuvudnebulosan för att kunna se den i färg. Detta är för att ögats tappar (som reagerar på olika färger) inte är tillräckligt känsliga för att se mycket ljussvaga objekt, till skillnad från stavarna (som är mycket ljuskänsliga, men reagerar inte på färger).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]