Häxprocessen i Kungälv

Från Wikipedia

Häxprocessen i Kungälv ägde rum i det då danska (norska) Bohuslän under år 1629.

Efter utfärdandet av trolldomsplakatet Forordning om troldfolk og deres medvidere i Danmark 1617 förekom en häxjakt i Bohuslän under 1620-talet som är bristfälligt dokumenterad och bedöms ha ett stort mörkertal.

Gundel Anderses i Kungälv greps 4 mars 1629 anklagad för häxeri och fängslades i fängelsehålan i tornet Fars hatt på Bohus fästning. Vid rättegången bad hon elva kvinnor gå ed på hennes oskuld, men misslyckades. Hon dömdes till döden, och underkastades tortyr för att få reda på medbrottslingar, och hon pekade ut Marette Folckers. Hon begick självmord genom hängning i cellen 26 dagar efter arresteringen. Hennes lik brändes på bål. Samma dag som hennes likbål greps Marette Folckers. Hela rättegången är inte dokumenterad, men ytterligare två kvinnor greps. En av dessa kvinnor begick självmord i fängelset. Marette Folckers och Karen Mök avrättades genom att brännas levande på bål.

Tre av de anklagade i häxprocessen i Bohuslän under det stora oväsendet 1669 – kungälvsborna Malin i Vik, Börta Sunnerborg och Karin Skötte – hade släktingar som tidigare avrättats för trolldom. Karin Sköttes mor brändes i Häxprocessen i Kungälv 1629 och Malins mor 1623, och de hade därför haft trolldomsrykte om sig. Karin Skötte förnekade att hennes mor hade lärt henne trolldom, men dömdes till döden av rådhusrätten den 6 november 1669, tillsammans med Malin i Vik och Börta Sunnerborg. Hon liksom Börta avled i fängelset, medan Malin i Vik avrättades i april 1670.

Referenser[redigera | redigera wikitext]