Hållbar konsumtion

Som ett komplement till produktion och dess processer är hållbar konsumtion av resurser och energi ett försök att tillämpa begreppet ”kontinuitet” - för att tillgodose både nuvarande och framtida mänskliga generationers behov.^[1]^[2] Hållbar konsumtion förutsättes då också omfatta effektivitet, infrastruktur och avfall, såväl som tillgång till grundläggande tjänster, rättvisa arbeten och en bättre livskvalitet för alla.^[3] Den delar ett antal gemensamma funktioner med, och är nära kopplad till, termerna hållbar produktion och hållbar utveckling. Hållbar konsumtion som en del av en hållbar utveckling är en förutsättning för globala åtgärder mot hållbarhetsutmaningar som klimatförändringar, resursutarmning, svält eller miljöföroreningar.

Hållbar konsumtion är i sin tur beroende av förutsättningar som,

effektiv användning av resurser och minimering av avfall och föroreningar,
användning av förnybara resurser inom deras kapacitet för förnyelse,
optimala produktlivscykler,
god intern och extern samverkan.

Oslo-definitionen[redigera | redigera wikitext]

Den definition som föreslogs vid Oslo Symposium 1994 om hållbar konsumtion definierar begreppet som "användningen av tjänster och relaterade produkter som svarar för grundläggande behov och ger en bättre livskvalitet samtidigt som användningen av naturresurser och farliga material, samt utsläpp av avfall och föroreningar under livscykeln för tjänsten eller produkten, minimeras för att inte äventyra kommande generationers behov."^[4]

Förutsättningar för hållbar konsumtion[redigera | redigera wikitext]

För att uppnå en hållbar konsumtion krävs både en ökad konsumtionseffektivitet och en förändring av konsumtionsmönster. Här stöder tekniska förbättringar och ekologisk effektivitet en nödvändig minskning av resursförbrukningen. Starka hållbara konsumtionsstrategier tillvaratar också den sociala dimensionen av välbefinnande och bedömer behovet av förändringar utifrån ett riskminimerande perspektiv.^[5]

En stark hållbar konsumtion kräver förändringar i infrastrukturer och de val kunderna har.^[6] Young et al. identifierade brist på tid för forskning, höga priser, brist på information och den kognitiva ansträngning som behövs som de viktigaste hindren för konsumenterna att göra "gröna" konsumtionsval.^[7]

Konferenser och program[redigera | redigera wikitext]

1992 - Vid United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) fastställdes begreppet hållbar konsumtion i kapitel 4 i Agenda 21.^[8]
1994 - Symposium för hållbar konsumtion i Oslo
1995 – Hållbar konsumtion begärdes av UN Economic and Social Council (ECOSOC) att införas i FN:s riktlinjer för konsumentskydd.
1997 - En stor rapport om hållbar konsumtion producerades av OECD.^[9]
1998 - United Nations Environment Program (UNEP) startade ett program för hållbar konsumtion och diskuteras i the Human Development Report of the UN Development Program (UNDP).^[10]
2002 - Ett tioårigt program om hållbar konsumtion och produktion skapades i planen för genomförande vid World Summit on Sustainable Development (WSSD) i Johannesburg.^[11]
2003 - "Marrakesh-processen" utvecklades genom samordning av en serie möten och andra processer med flera intressenter av UNEP och UNDESA efter WSSD.^[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sustainable consumption, 18 oktober 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Shaw, Paul Ekins; Newby, Les (1998). "Sustainable Wealth Creation At The Local Level In An Age Of Globalization". Regional Studies. 32 (9): 863–871. doi:10.1080/00343409850118013. ISSN 0034-3404.
^ Our common future. World Commission on Environment and Development. Oxford: Oxford University Press. 1987. ISBN 978-0192820808. OCLC 15489268.
^ "Sustainable consumption and production". United Nations Sustainable Development. Hämtad 2018-08-15.
^ Source: Norwegian Ministry of the Environment (1994) Oslo Roundtable on Sustainable Production and Consumption.
^ Lorek, Sylvia; Fuchs, Doris (2013). "Strong Sustainable Consumption Governance - Precondition for a Degrowth Path?". Journal of Cleaner Production. 38: 36–43. doi:10.1016/j.jclepro.2011.08.008.
^ Fuchs, Doris; Lorek, Sylvia (2005). "Sustainable Consumption Governance: A History of Promises and Failures". Journal of Consumer Policy. 28 (3): 261–288. doi:10.1007/s10603-005-8490-z.
^ Young, William (2010). "Sustainable Consumption: Green Consumer Behaviour when Purchasing Products" (PDF). Sustainable Development (18): 20–31.
^ United Nations. "Agenda 21" (PDF).
^ Organisation for Economic Co-operation and Development (1997) Sustainable Consumption and Production, Paris: OECD.
^ United Nations Development Program (UNDP) (1998) Human Development Report, New York: UNDP.
^ United Nations (UN) (2002) Plan of Implementation of the World Summit on Sustainable Development. In Report of the World Summit on Sustainable Development, UN Document A/CONF.199/20*, New York: UN.
^ United Nations Department of Social and Economic Affairs (2010) Paving the Way to Sustainable Consumption and Production. In Marrakech Process Progress Report including Elements for a 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production (SCP). [online] Available at: http://www.unep.fr/scp/marrakech/pdf/Marrakech%20Process%20Progress%20Report%20-%20Paving%20the%20Road%20to%20SCP.pdf Arkiverad 7 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine. [Upptagen: 6/11/2011].

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[A-1] Shaw, Paul Ekins; Newby, Les (1998). "Sustainable Wealth Creation At The Local Level In An Age Of Globalization". Regional Studies. 32 (9): 863–871. doi:10.1080/00343409850118013. ISSN 0034-3404.

[B-2] Our common future. World Commission on Environment and Development. Oxford: Oxford University Press. 1987. ISBN 978-0192820808. OCLC 15489268.

[C-3] "Sustainable consumption and production". United Nations Sustainable Development. Hämtad 2018-08-15.

[D-4] Source: Norwegian Ministry of the Environment (1994) Oslo Roundtable on Sustainable Production and Consumption.

[E-5] Lorek, Sylvia; Fuchs, Doris (2013). "Strong Sustainable Consumption Governance - Precondition for a Degrowth Path?". Journal of Cleaner Production. 38: 36–43. doi:10.1016/j.jclepro.2011.08.008.

[F-6] Fuchs, Doris; Lorek, Sylvia (2005). "Sustainable Consumption Governance: A History of Promises and Failures". Journal of Consumer Policy. 28 (3): 261–288. doi:10.1007/s10603-005-8490-z.

[G-7] Young, William (2010). "Sustainable Consumption: Green Consumer Behaviour when Purchasing Products" (PDF). Sustainable Development (18): 20–31.

[H-8] United Nations. "Agenda 21" (PDF).

[I-9] Organisation for Economic Co-operation and Development (1997) Sustainable Consumption and Production, Paris: OECD.

[J-10] United Nations Development Program (UNDP) (1998) Human Development Report, New York: UNDP.

[K-11] United Nations (UN) (2002) Plan of Implementation of the World Summit on Sustainable Development. In Report of the World Summit on Sustainable Development, UN Document A/CONF.199/20*, New York: UN.

[L-12] United Nations Department of Social and Economic Affairs (2010) Paving the Way to Sustainable Consumption and Production. In Marrakech Process Progress Report including Elements for a 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production (SCP). [online] Available at: http://www.unep.fr/scp/marrakech/pdf/Marrakech%20Process%20Progress%20Report%20-%20Paving%20the%20Road%20to%20SCP.pdf Arkiverad 7 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine. [Upptagen: 6/11/2011].

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]