Hålväg

Hålväg är en fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter, samt genom rinnande ytvatten (exempelvis regn).

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

När en väg på grund av upprepande slitage blev för "dikig" eller på annat sätt obekväm, valde man att gå vid sidan om och därför kan man i hålvägstäta områden ofta se flera parallella stråk intill varandra. Vissa hålvägar är nästan V-formade i genomskärning, medan andra kan ha en U-form. De senare visar att de fortfarande brukades när man började använda vagnar. Hålvägar förekommer mest i sluttningar eller på åsar där många människor har färdads. Smärre hålvägar trampas fortfarande in av djur och människor där flitigt nyttjade stigar passerar genom lösa markytor.

Exempel från Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hålvägarna i Timmele, Ulricehamns kommun räknas till Sveriges bäst bevarade.
Tydliga hålvägar finns strax nordost om Nossebro i Essunga kommun i Västergötland. Hålvägarna i Essunga kommun, som är registrerade som fornlämningar, finns i skogsallmänningen Furet strax öster om Essunga stationssamhälle.
På Dimbo gravfält i Dimbo socken i Tidaholms kommun finns lämningar efter sex medeltida hålvägar.
I Skepplanda och Hålanda socknar i Ale kommun i Västergötland finns spår av den medeltida ridvägen Lödösevägen mellan Lödöse och Skara.
Flera hålvägar från vikingatiden finns inom Söderby fornminnesområde, Salems kommun.