Håris

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Håris
Håris

Håris är fina isnålar som bildas på döda trädgrenar under speciella förhållanden.

Håris kallas även vättesskägg, bomullsis och isull.[1]

Uppkomst[redigera | redigera wikitext]

Fenomenet uppstår på våta, ruttna trägrenar från lövträd, speciellt på bok eller ek, när temperaturen är något under 0 °C och när marken är snöfri.

De exakta förutsättningarna för att håris ska bildas är inte helt klarlagda, men en nödvändig förutsättning är att träet är angripet av svamp. Koldioxiden som bildas när svampen bryter ner träet trycker ut vattnet i träet genom vedstrålarna. I vattnet finns organiska ämnen lösta som katalyserar isbildningen, så att vattnet kan frysa omedelbart när det tränger ut ur träet, trots att temperaturen bara är något under 0 °C.

När hårisen så småningom smälter sammansmälter de flesta ishåren, men på fristående ishår kan man ibland se hur den smälta isen bildar små vattendroppar längs med den återstående tunna strängen av de ovannämnda organiska ämnena.[2]

2015 kunde tyska och schweiziska forskare påvisa att förekomsten av svampen Exidiopsis effusa är en av de viktigaste komponenterna för uppkomsten av håris .[3] Den svampen återfanns på alla vedbitar som hade håris, och genom att hindra svampens tillväxt med värme eller fungicider, så uppkom inte heller längre håris.[3] Svampen bildar dessa hårlika iskristaller genom en ännu okänd process, förmodligen genom en cirkulerande återfrysningsprocess som liknar den som antifrysproteiner från vissa bakterier åstadkommer.[3][4]

Begrepp och beskrivning[redigera | redigera wikitext]

På svenska är begreppet håris inte särskilt väl belagt; det saknas i åtskilliga stora ordlistor och uppslagsverk, som SAOB, SAOL och Nationalencyklopedin.

Fenomenet beskrevs vetenskapligt första gången 1918, av meteorologen Alfred Wegener.[5] Han förmodade redan då att någon svamp hade med saken att göra.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helsingborg TT. "Mytomspunnet fluff i vinterskogen", Svenska Dagbladet, 26 december 2014. Läst den 8 januari 2015.
  2. ^ Gerhart Wagner, Christian Mätzler: Haareis auf morschem Laubholz als biophysikalisches Phänomen. Forschungsbericht Nr. 2008-05-MW. Universität Bern. 2008. (PDF-Download)
  3. ^ [a b c] Hofmann D, Preuss G, Mätzler C (2015). ”Evidence for biological shaping of hair ice.”. Biogeosciences 12: sid. 4261–4273. doi:10.5194/bg-12-4261-2015. http://www.biogeosciences.net/12/4261/2015/bg-12-4261-2015.pdf. 
  4. ^ European Geosciences Union (22 juli 2015). ”Press Release: Fungus shapes hair ice – Researchers identify fungus responsible for peculiar ice filaments that grow on dead wood”. http://www.egu.eu/news/180/fungus-shapes-hair-ice-researchers-identify-fungus-responsible-for-peculiar-ice-filaments-that-grow-on-dead-wood/. Läst 24 juli 2015. 
  5. ^ Alfred Wegener: Haareis auf morschem Holz. Die Naturwissenschaften 6/1, 1918. S. 598–601.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]