Håslövs kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Håslövs kyrka
Kyrka
Håslövs kyrka i augusti 2010.
Håslövs kyrka i augusti 2010.
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Håslöv
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Höllvikens församling
Koordinater 55°26′16″N 13°2′39″Ö / 55.43778°N 13.04417°Ö / 55.43778; 13.04417
Invigd 1882
Bebyggelse-
registret
21300000004272
Webbplats: Höllvikens församling
Håslövs medeltidskyrka 1866. A.T. Gellerstedt.
Interiör från Håslövs nuvarande kyrka.
Den gamla predikstolen.

Håslövs kyrka är en församlingskyrka i Håslöv. Den tillhör Höllvikens församling i Lunds stift.

Den 16 juli 1882 invigdes kyrkan ritad av hovarkitekt Helgo Zettervall. Byggmästare var N. Thulin från Malmö. Kyrkan är uppförd i gult handslaget tegel, från Skegrie tegelbruk, med röda tak och halvrunt avslut på korsarmarna. Grundplanen är ett latinskt kors och arkitekten har använt olika material i stor variation: granit, gråsten, portlandscement, färgat glas, handslaget tegel, furu med mera.

Medeltidskyrkan[redigera | redigera wikitext]

Håslövs första kyrka var en medeltida romansk stenkyrka från 1100-talet. Den hade absid, kor, långhus och västtorn. Förutom sakristian och vapenhuset, som hade tegeltak, var taket blytäckt. Som en stötta för långhusets sydöstra valv hade man i senare tid låtit uppföra en kraftig strävbåge.

Västtornets murar sträckte sig 35 alnar upp med en spira på ytterligare 40 alnar. På toppen av torntaket uppsatte prästen Mads Nielsen Odder år 1600 en förgylld ”väderhane”, kyrktupp. Kyrkklockorna hängde vid denna tid i en fristående klockstapel. Tornet störtade samman på 1780-talet och när ett nytt strax efter uppfördes övergav man den gamla klockstapeln och hängde kyrkklockorna i det nybyggda tornet.

Äldre bevarade inventarier[redigera | redigera wikitext]

Träföremål[redigera | redigera wikitext]

Från den äldre kyrkan har bevarats ett antal inventarier av historiskt och konsthistoriskt värde. Den gamla predikstolen hade varit en så kallad läktarpredikstol. Denna beskrevs av kyrkoherden Hegardt, präst i Håslöv 1736-1769: ”Til Predikestohl är en hel Läktare twärt öfwer choret, skiljande alltså choret ifrån öfriga Kyrkian”. I inskription visade att det var kyrkoherden Bastion som 1632 låtit sätta upp predikstolen. Läktaren hade ett utspringande parti och detta är bevarat. På tre snidade fält visas här Jesus korsfästelse, begravning och uppståndelse. Fälten är avskiljda med skulpturer av de fyra evangelisterna.

Även delar av predikstolens överhängande baldakin är bevarad, så också en snidad platta med Christian IV:s initialer CIV. Även en senare platta med Karl XI:s initialer har suttit på predikstolen.

Den en äldre trädopfunt är bevarad, troligen från samma tid som predikstolen. De snidade bildfälten visar Maria bebådelse, en dopscen, Jesus dop, Noas ark, Jesus frambärande i templet och Jesus omskärelse. Funtens cuppa täcks av ett ornerat bronsfat från mitten av 1500-talet.

Altaruppsatsen från den gamla kyrkan är från 1600-talet. I en av texterna hyllar kyrkoherden Uhr den dåvarande svenske generalguvernören över Skåne Rutger Acheberg. Uhr, som tillträdde sin tjänst i Håslöv 1688 har troligtvis bekostat altaruppsatsens mittavla föreställande nattvardens instiftande. Överst ses också Gustaf III:s namnchiffer, ditsatt av kyrkoherden Laurén som började sin tjänst här 1771.

Till de äldre träsakerna hör också den gamla offerstocken, fattigbössan med sina järnbeslag.

Alla dessa äldre träsaker genomgick 1950 en omfattande restaurering av konservator Oswald. I dag förvaras de dock enbart som överblivna och oordnade magasinsföremål i kyrkans norra tvärskepp.

Gravar[redigera | redigera wikitext]

Vid den gamla kyrkans nedrivande i slutet av 1800-talet skedde detta på ett pietetslöst sätt. Två gravplatser med gravstenar i koret bröts upp. Kistorna tömdes på sitt innehåll vilka kvarlevor nedgrävdes på kyrkogården. Kistorna tvättade sedan och såldes tillsammans med mycket annat lösöre på auktion. Så sägs till exempel den medeltida stendopfunten ha hamnat som fyllnadsmaterial i nybygget av Trelleborgs hamn.

De två gravstenarna och gravkistornas textplåtar togs dock tillvara och de finns nu i tornrummet. Den äldsta gravstenen är lagd över kyrkoherden Mads Nielsen Odder som var kyrkoherde i Håslöv mellan 1591 och 1632. Porträtt av honom och hans hustru Boild Asserdatter från 1609 är också bevarade i kyrkan. Den andra gravstenen är lagd över hans son och efterföljare som kyrkoherde i Håslöv, Sebastian Madsen Odder, död 1683. Stenen är utförd i praktfull barockstil.

Den nuvarande kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Redan 1869 framförde den stridbare kyrkoherden Johannes Pettersson att han ansåg medeltidskyrkan alltför liten. Han räknade med en kraftig befolkningsökning och ville ha en modern och rymlig kyrka. Kyrkovärden Per Larsson motsatte sig planerna men förlorade kampen.

Den nya kyrkan med plats för närmare 400 personer kom att bli en av de största på Söderslätt. Funktionen fick styra byggnadens utseende: den skulle ”rätt betäckna den evangeliska gudstjänstens idé”. I ursprungsplanerna var det tänkt att det gamla västtornet skulle bevaras och påbyggas på samma sätt som man gjort i till exempel Västra Klagstorp kyrka. Under byggets gång ändrade man sig och uppförde istället ett nytt torn.

Genom de talrika fönstren ville Zettervall skapa en närhet till naturen. Det ljusa kyrkorummet är vitkalkat och rymligt, förutom väggen mot utgången som är dekorerad. Golvet är lagt i mosaikstil med röd tegelsten. Däremot strider både bänkarna och altarskranket mot Zettervalls idéer. Bänkarna har dörrar för att förhindra golvdrag och altarskranket är högt och försett med dörrar till sakristian bakom. Centrum på altaret är en gipskopia av Thorvaldsens Kristus.

Orgeln[redigera | redigera wikitext]

  • 1748 tillverkas en orgel till kyrkan av Christian Agrelius med 8 stämmor.[1]
  • 1828 byggde Carl Grönvall, Hyby en orgel.
  • 1882 byggde Anders Victor Lundahl, Malmö en orgel med 18 stämmor.
  • Den nuvarande orgeln byggdes 1946 av Olof Hammarberg, Göteborg och är en pneumatisk orgel. Orgeln har fria och fasta kombinationer. Den har 28 stämmor fördelade på tre manualer och är till viss del från 1882. Enligt dåtidens system, på 1880-talet, bygger orgeln på pneumatik. Den innehåller därför 2 100 små skinnklädda bälgar. Orgeln rengjordes och renoverades år 2000 i samband med att kyrkan rustades upp. Den återinvigdes den 19 maj 2001.
Manual I Manual II Manual III Pedal Koppel
Principal 8' Rörgedackt 89' Rörflöjt 8' Principal 16' I/P
Gedakt 8' Kvintadena 8' Salicional 8' Subbas 16' II/P
Oktava 4' Prestant 4' Principal 4' Oktava 8' III/P
Kvinta 2 2/3' Gemshorn 4' Hålflöjt 4' Koralbas 4' II/I
Oktava 2' Svegel 2' Nasard 2 2/3' Nachthorn 2' III/I
Mixtur 5 chor Larigot 1 1/3' Gemshorn 2' Trumpet 16' III/II
Trumpet 8' Scharf 3 chor Ters 1 3/5' III 16'/I
Crescendosvällare Krumhorn 8'
Tremolo
Crescendosvällare

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 292.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur : vol. 2 Kyrkor. Stockholm: Carlsson. sid. 275-279. Libris 20846731 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]