Högsar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Högsar
Ö
Landmärket uppe på Smörasken.
Landmärket uppe på Smörasken.
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Ekonomisk region Åboland
Kommun Pargas stad
Kommundel Nagu
Koordinater 60°08′50″N 21°51′29″E / 60.14735°N 21.858°Ö / 60.14735; 21.858
Area 12,12 km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
GeoNames 848813
Läge i Finland
Red pog.svg
Läge i Finland

Högsar (uttal [hœksɔr]) är en ö i Finland.[1] Den ligger i kommundelen Nagu i Pargas stad i regionen Åboland och landskapet Egentliga Finland, i den sydvästra delen av landet, omkring 6 km sydväst om Nagu kyrka, 41 km sydväst om Åbo och 170 km väster om huvudstaden Helsingfors. Arean är 12,1 kvadratkilometer.

Terrängen på Högsar är delvis mycket platt, [a] men på ön finns även högre berg som Smörasken[3] som är öns högsta punkt (45 meter ö. h.) och en populär sevärdhet i Nagu. Högsar sträcker sig 5,2 kilometer i nord-sydlig riktning, och 5,7 kilometer i öst-västlig riktning.[b]

Förbindelser[redigera | redigera wikitext]

Högsar färja, byggd år 1972 rymmer cirka 10 personbilar, och förbinder ön Högsar via Grännäs och ön Ängholm.[4] Färjpasset är 319 meter långt och trafikeras vid behov frånsett lagstadgade pauser. Högsar färja blev den 20 september 2018 Finlands första eldrivna vajerfärja.[5] Färjan får energin via en elkabel direkt från det riksomfattande nätet. Som reservkraft finns en dieselgenerator, med tanke på eventuella elavbrott.[5] Den närmaste förbindelsebåtsbrygga till ön Högsar finns i Mattnäs.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Högsar antas härstamma från finskans Haukisaari (sv. Gäddholmen), alternativt från finskans Haukka (sv. Hök).[6]

Ön Högsar omnämns på 1460-talet i Birger Trolles räkenskaper för Åbo slott. Högsars bol var år 1540 Nagus första och största [7]. Högsar räknades till frälsegodsen i Nagu och öns hemman gavs som förläningar upprepade gånger fram till 1800-talet. Richard Rosencrantz af Granhammar (född Isaksson)[8] var en överste och ståthållare som erhöll Högsar i förläning år 1612 som pant för ett lån till kronan. Den mest betydande förläningstagaren av Högsar blev under 1600-talet dock fältmarskalken greve Arvid Wittenberg, som hade 35 hemman i Nagu, vilket år 1655 motsvarade 20 % av den produktiva jorden i Nagu. Wittenberg ägde hemman i Mattnäs, Risis, Tackork, Sydänperä, Antböle, Vikom och på Högsar ägde han hela sju hemman. Han fick dessutom i Qviflax gårdarna Vestergård och Grannas i förläning.[9]

Smörasken fotograferad från luften hösten 2019
Smörasken högst på Kamskal, på Högsar i Nagu

Högsar stamfastighet (i folkmun kallad Högsar gård) bildades år 1690 genom en sammanslagning av en del av hemmanen på ön och på 1840-talet gjordes ytterligare en större sammanslagning. Högsar gård ägdes efter detta i sex generationer fram till år 1894 av familjen von Haartman och var den största gården i Nagu. År 1884 grundade forstmästare Alfred Mikael von Haartman ett mejeri på Högsar gård. Verksamheten fortgick till år 1952 och mejeriet kom att bli känt för sin grädd- och kryddost som bland annat såldes i Helsingfors, Åbo och Mariehamn. När osttillverkningen var som störst uppgick den till 15 000 kg per år.[9] Samme Alfred Mikael von Haartman grundade år 1874 även en sågindustrianläggning på Högsar. Den ångdrivna sågen var belägen i Kamskallviken och var en av de största i skärgården. Driften sköttes av en maskinist och sju sågarbetare. Sågen hade också en egen bogserbåt vid namn "Högsar" för att kunna sköta leveranser och samma ångfartyg gick i passagerartrafik mellan Åbo och Nagu. Sågverksamheten varade endast i några år och sågen brann ner 10 år efter att den hade byggts.[9][10][11] Ångsågens kontorsbyggnad finns kvar än i dag och är i privat ägo som sommarstuga.

Senare ägare av Högsar gård har varit släkterna Schauman[12] och Wahlforss. Högsar gård ägs sedan år 1969 av Carolus Rosenlew,[7] som även äger Wijks Gård i Kimito.[13]

Närliggande öar med anknytning till Högsar:

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
  2. ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Högsar hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2015-01-17; databasdump nerladdad 2016-04-24
  2. ^ [a b] ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015. 
  3. ^ http://www.saaristonrengastie.fi/sv/content/smorasken-utsiktsplats
  4. ^ ”Högsar färja”. https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/hogsar.html. Läst 28 mars 2019. 
  5. ^ [a b] ”Första eldrivna vajerfärjan togs i bruk”. Finferries. https://www.finferries.fi/sv/aktuellt/forsta-eldrivna-vajerfarjan-togs-i-bruk.html. Läst 28 mars 2019. 
  6. ^ ”Högsar, Nagu - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/377/hogsar-pargas-stad/. Läst 28 mars 2019. 
  7. ^ [a b] Riitta., Koskinen, (2010). Herrgårdar och lusthus : restaurera och renovera. Schildt. ISBN 9789515020277. OCLC 706444006. https://www.worldcat.org/oclc/706444006. Läst 28 mars 2019 
  8. ^ https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rosencrantz_af_Granhammar_nr_197
  9. ^ [a b c] Aminoff-Winberg, Johanna. Nagu sockens historia II. ISBN 978-952-93-5266-1 
  10. ^ ”Ny ångbåtslinie.”. Åbo Underrättelser. 21 april 1874. 
  11. ^ ”Eldsvåda utbröt...”. Åbo underrättelser. 28 maj 1884. 
  12. ^ https://kansallisbiografia.fi/talousvaikuttajat/henkilo/361
  13. ^ ”Wijks gård”. www.wijksgard.fi. http://www.wijksgard.fi/. Läst 28 mars 2019.