Högsbotorp

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Högsbotorp är ett primärområde tillhörande stadsdelsnämndsområdet Askim–Frölunda–Högsbo och ingår i stadsdelen Högsbo i sydvästra Göteborg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Högsbo var tidigare jordbruksmark och inkorporerades med Göteborg 1945 samtidigt som övriga Västra Frölunda landskommun. Stadsdelen är namngiven efter den torpbebyggelse som fanns här i början av 1900-talet och som revs för att ge plats åt den nya stadsdelen. Med få undantag är gatorna namngivna efter myntslag och mynttyper.[1]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Högsbotorp blev Västra Frölundas[förtydliga] första moderna stadsdel. Många privata byggmästare byggde hus i området, men dessa vill inte själva förvalta husen. Bostadsbolaget Familjebostäder äger därför många av husen.[2]

Axel Dahlströms Torg[redigera | redigera wikitext]

Området utgörs av bebyggelsen kring Axel Dahlströms torg med köpcentrum, folkbibliotek, kyrka och äldreboendet Högsbotorphemmet. Bostadsområdet med omkring 1900 lägenheter i 3-8 våningars lamellhus tillkom 1951-1954.[3]

Frölundaborg[redigera | redigera wikitext]

Till primärområdet Högsbotorp räknas också Frölundaborg, området mellan Marklandsgatan och Kapplandsgatan, där tidigare Högsbokolonien låg. Här byggdes åren 1962-1964 omkring 2 000 lägenheter i 3- och 8-våningars lamellhus.[4]

Villaområdena[redigera | redigera wikitext]

Till Högsbotorp räknas även de båda villaområdena i Frölundaborg belägna väster om Dag Hammarskjöldsleden.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Högsbotorp

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 512 Högsbotorp år 2019[5]
Högsbotorp Hela Göteborg
Folkmängd 7 350 579 281
Befolkningsförändring 2018–2019 + 270 700 + 7 413
Andel födda i utlandet 22,5 % 27,5 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 28,5 % 37,0 %
Medelinkomst 270 700 kr 318 400 kr
Arbetslöshet 5,1 % 5,8 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 26,6 21,1
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 41,9 % 36,6 %
Andel bostäder byggda 1951–1960 42,9 %
Andel bostäder i allmännyttan 41,4 % 26,2 %
Antal färdigställda bostäder 2019 150
Andel bostäder i småhus 0,9 % 18,7 %

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs gatunamn, II:a upplagan, red. Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs gatunamnsberedning 1962 s.54
  2. ^ Hansson Einar, red (2007). Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. sid. 36. Libris länk. ISBN 9789185488940 
  3. ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 54. Libris länk 
  4. ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 57. Libris länk 
  5. ^ Göteborgsbladet 2020. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]