Högskoleprovet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Provlokal under rast.

Högskoleprovet är ett svenskt nationellt urvalsprov som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier, och rangordna provtagaran efter resultat. Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra eftergymnasiala utbildningsinstitutioner. Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan av slutbetyget från studier på gymnasienivå.

Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Då proven alltid görs på lördagar skiftar datumen lite för varje år, men vårprovet är så gott som alltid i slutet av mars eller i början av april, medan höstprovet hålls i september eller oktober. Från och med höstterminen 2018 kommer höstprovet att ges på en söndag.

Ett provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället.[1]

Provet är avgiftsbelagt. Under militär grundutbildning har man rätt att göra provet till en lägre kostnad.

Ansvarig myndighet är Universitets- och högskolerådet (UHR).

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Antagningstest för högskolan introducerades i Sverige redan början av 1900-talet, men avskaffades på 1930-talet, då de ersattes av genomsnittsbetyg från läroverket, senare grundskolan. Dåtidens måttliga konkurrens om studieplatser gjorde det mindre viktigt att rangordna sökanden än att fastställa behörigheten.[2]

I mitten av 1960-talet fördes diskussioner om att bredda rekryteringen till eftergymnasial utbildning. I Kompetensutredningen föreslogs att återinföra antagningstest, som ett komplement till genomsnittsbetygen. Dels för att ge behöriga utan konkurrenskraftiga betyg "en andra chans" att antas till högskola, och dels för att rangordna sökanden som fyllt 25 år och hade minst fyra års arbetslivserfarenhet – den så kallade 25:4-regeln.[2]

Det nuvarande högskoleprovet infördes 1977 i samband med högskolereformen. Provet utvecklades ursprungligen vid Umeå universitet, vid enheten för beteendevetenskapliga mätningar, som fortfarande håller i utveckling, provkonstruktion, utvärdering och analys av alla delprov utom det engelska läsprovet ELF, som konstrueras vid Göteborgs universitet.[3]

Det allra första provtillfället inföll lördag 23 april 1977. Provet var inledningsvis kostnadsfritt och öppet för alla, men enbart 25/4:or kunde använda poängen för urval till studier. 1982 infördes en avgift för att få göra provet. Sedan 1991 är provet öppet för alla, och alla kan använda provresultatet vid ansökan.

Varierande antal provtagare[redigera | redigera wikitext]

I början av 1990-talet var det ungefär 130 000 personer per år som genomförde provet. Provet minskade sedan i popularitet och åren 2002 och 2003 var antalet personer som genomförde provet omkring 60 000 per år. En ny topp kom på 2010-talet, med cirka 130 000 anmälda per år.

Provets delar[redigera | redigera wikitext]

Högskoleprovet består från hösten 2011 av åtta delprov, samlade till två verbala och två kvantitativa provpass om vardera 55 minuter. De verbala passen innehåller uppgifter från ORD, LÄS, MEK och ELF. De kvantitativa innehåller uppgifter från XYZ, KVA, NOG och DTK. Ett femte provpass är ett så kallat utprövningsblock, som innehåller nya uppgifter som ska testas inför kommande prov. Provtagarna får inte veta i förväg vilket pass som innehåller utprövningsuppgifter.

Kvantitativ del (40 + 40 uppgifter):[redigera | redigera wikitext]

  1. XYZ – 24 uppgifter – prövar förmågan att lösa matematiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik.
  2. KVA – 20 uppgifter – prövar förmågan att göra kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik.
  3. NOG – 12 uppgifter – prövar förmågan att tänka logiskt med hjälp av matematiska problem.
  4. DTK – 24 uppgifter – prövar förmågan att förstå och tolka diagram, tabeller och kartor.

Verbal del (40 + 40 uppgifter):[redigera | redigera wikitext]

  1. ORD – 20 uppgifter – prövar förmågan att förstå ord och begrepp i det svenska språket.
  2. LÄS – 20 uppgifter – prövar förmågan att förstå texter på svenska.
  3. MEK – 20 uppgifter – prövar förmågan att sätta in ord och uttryck i ett sammanhang.
  4. ELF – 20 uppgifter – prövar förmågan att förstå texter på engelska.

Sammanlagt innehåller provet sedan 2011 alltså 160 frågor (utprövningsfrågorna oräknade).[4]

Delprovens historia[redigera | redigera wikitext]

1977–1980: De tidiga proven, från 1977, bestod av sex delprov: Ordkunskap (ORD – 30 uppgifter), Kvantitativa resonemang (NOG – 20 uppgifter), Läsförståelse (LÄS – 30 uppgifter), Diagram, tabeller och kartor (DTK – 20 uppgifter), Allmänorientering (AO – 30 uppgifter) samt Studietekniska färdigheter (STUF – 20 uppgifter) – totalt 150 uppgifter, som skulle klaras av på 3 timmar och 50 minuter.[5]

1980–1991: LÄS-delen minskades 1980 från 30 till 24 uppgifter (och totalen till 144).[2]

1991–1996: I samband med att provet öppnades för alla ersattes STUF-delens 20 uppgifter med ett delprov i engelsk läsförståelse (ELF – 24 uppgifter), vilket gav sammanlagt 148 uppgifter.[5]

1996–2011: Delprovet i allmänorientering (AO – 30 uppgifter) plockas bort, delvis efter kritik för att ha varit alltför slumpmässigt. ORD-delen utökades från 30 till 40 uppgifter och NOG från 20 till 22, medan LÄS- och ELF-proven minskades från 24 till 20 uppgifter, vilket resulterade i att det sammanlagda antalet uppgifter nu stannade vid 122 – oräknat de utprövningsuppgifter som hädanefter ska ingå i provet.[5]

Det minskade antalet uppgifter möjliggjorde nämligen nya rutiner för utprövning av nya uppgifter. Dittills hade nya uppgifter testats i separata prov anordnade för gymnasieelever, vilket hade nackdelen att dessa inte kunde förutsättas vara fullt ut motiverade att göra ett prov de inte själva hade någon direkt nytta av. Från 1996 utprövas nya uppgifter istället som en del av det reguljära provet, där provtagarna – som inte får veta vilka delprov som "räknas" och vilka som är utprövningar – kan förväntas vara fullt motiverade, varför testvärden bör ge tillförlitliga data om uppgifternas svårighetsgrad.

2011– : Hösten 2011 introducerades en ny, större revidering av provet. Tre nya delprov introducerades: Meningskomplettering (MEK – 20 uppgifter), Matematisk problemlösning (XYZ – 24 uppgifter), samt Kvantitativa jämförelser (KVA – 20 uppgifter). Delprovet ORD halverades från 40 till 20 uppgifter, NOG minskades från 20 till 12 uppgifter, medan DTK utökades från 20 till 24 uppgifter. Delprovet LÄS fick fortsatt 20 uppgifter, men två av de fem texter som används kortades betydligt.[4]

Det sammanlagda antalet uppgifter ökade således från 122 till 160, varav hälften i en "verbal" del och hälften i en "kvantitativ" del.[4]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har facit till högskoleprovet publicerats en timme efter provets slut på studera.nu, SVT:s text-tv samt i tidningar som Dagens Nyheter. Sedan hösten 2016 publiceras facit istället några dagar efter provdagen. De normerade resultaten – poängen – presenteras i regel efter cirka fyra veckor.

Resultatet på testet normeras till en skala mellan 0,00 och 2,00, med 0,05 steg. Omkring 0,1 % av provtagarna tilldelas 2,00, vilket är det bästa resultatet. Vanligtvis krävs minst 145–150 poäng av 160 för att få 2,00. Den genomsnittliga normerade poängen för testet ligger vanligen runt 0,87 och standardavvikelsen är cirka 0,40, vilket resulterar i att ungefär två tredjedelar av testtagarna får ett resultat i intervallet 0,50–1,30 och att 95 % får ett resultat mellan 0,20 och 1,70.

Dessa poäng är det resultat man får att söka utbildningar med.

Sedan vårterminen 2017 är inga provresultat från högskoleprovet såsom det var utformat innan 2011 längre giltiga för antagning.

Avvikelser[redigera | redigera wikitext]

Män får i genomsnitt något bättre resultat än kvinnor på högskoleprovet, motsvarande omkring 0,1 poäng på den normerade skalan. Detta skiljer sig från skolbetygen, där kvinnor i genomsnitt får ca 10 procent bättre resultat. [6]

Även om den ursprungliga tanken med högskoleprovet var att öppna högskolan för bredare grupper har detta endast delvis blivit resultatet. I allmänhet klarar sig svenska män med välutbildade föräldrar bättre, och snedfördelningen anses större än för slutbetygen från gymnasieskolan. [6]

Medelvärde per högskoleenhet[redigera | redigera wikitext]

Statistiken nedan visar medelresultat för de som skrev provet vid respektive högskoleenhet (i huvudsak motsvarande län) den 29 oktober 2011. Medelvärdet för samtliga provdeltagare var 0,94. [7]

Högskoleenhet Medelvärde
Uppsala 1,05
Utlandsprov 1,05
Umeå 1,02
Stockholm 1,00
Göteborg 0,97
Gotland 0,96
Lund 0,96
Luleå 0,94
Mittuniversitetet 0,93
Linköping 0,93
Borås 0,92
Dalarna 0,91
Karlstad 0,90
Skövde 0,88
Blekinge 0,88
Väst 0,87
Kristianstad 0,87
Örebro 0,87
Växjö 0,87
Halmstad 0,86
Jönköping 0,85
Mälardalen 0,85
Gävle 0,84

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Sedan högskoleprovet gjordes allmänt tillgängligt 1991 har endast 10 personer klarat samtliga uppgifter (efter drygt 50 provtillfällen till och med hösten 2016). Den yngsta som uppnått en normerad poäng på 2,00 var en flicka, 15 år och 5 månader ung vid provtillfället. Flest antal 2,00-prov – femton stycken – hade 2016 en man född 1956 [8]. Mesta provtagare är Sirkka-Liisa Kyläkoski, som skrev sitt första högskoleprov hösten 1983, uppnådde maxpoängen 2,00 våren 2007, och våren 2016 gjorde provet för 60:e gången.

Anmälan och förberedelser[redigera | redigera wikitext]

Anmälan till provet sker på webbplatsen www.hogskoleprov.nu, som administreras av Universitets- och högskolerådet (UHR). Anmälan kostar 450 kr.[9]

Då en relativt hög andel av högskole- och universitetsstudenter får sin plats tack vare högskoleprovet har det blivit vanligt att förbereda sig inför provet. Samtliga tidigare prov är offentliga. De senaste årens prov finns tillgängliga digitalt på Universitets- och högskolerådets webbplats, Studera.nu. Detta har gjort självstudier med hjälp av gamla prov populärt. Utöver detta finns det en rad företag som erbjuder kurser och kompendier som underlättar förberedelser, samt ett antal böcker som kan köpas hos bokhandlare eller lånas på bibliotek. Det finns även ett flertal mobilapplikationer som är skräddarsydda för att öva inför högskoleprovet.[10]

Kontroverser kring högskoleprovet[redigera | redigera wikitext]

Under provdagen den 31 mars 2012 läckte fyra av orden till det fjärde provpasset ut på internetforumet Flashback 18 minuter innan denna provdel skulle startas. Orden var: kortege, placebo, cellofan och bohemisk.[11] Detta medförde att Högskoleverket senare strök dessa fyra ord från provet.[12]

Misstänkt organiserat fusk på högskoleprovet blev uppmärksammat hösten 2015[13], avslöjandet fortsatte in på provet 2016 då SVT Dold avslöjade hur fusket genomfördes i praktiken. Universitets- och högskolerådet svarade med ett förslag där åtgärder för att kunna stävja fusket presenterades.[14]

Forskning om högskoleprovet[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Lite fakta om högskoleprovet”. www.studera.nu. 22 augusti 2017. http://www.studera.nu/hogskoleprov/Anmalan-till-hogskoleprovet/fakta-om-hogskoleprovet/. Läst 20 september 2017. 
  2. ^ [a b c] Wedman, Jonathan (2017) (på eng). Theory and validity evidence for a large-scale test for selection to higher education.. Academic dissertations at the department of Educational Measurement, 1652-9650 ; 10. Umeå: Umeå universitet. Libris 21496199. ISBN 978-91-7601-732-6 
  3. ^ Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap: Högskoleprovet Läst 11 mars 2016
  4. ^ [a b c] ”160 uppgifter på högskoleprovet”. Universitets- och högskolerådet. 29 juli 2016. https://www.uhr.se/studier-och-antagning/Hogskoleprovet/Nytt-hogskoleprov/. Läst 26 juni 2017. 
  5. ^ [a b c] Henrysson, Sten (1994). Högskoleprovets historia: några bidrag. PM : pedagogiska mätningar, 1100-696X ; 91. Umeå: Umeå universitet. Libris 1936376 
  6. ^ [a b] Christina Stage: "BVM nr 11, Socialgruppsskillnader i resultat på högskoleprovet", sidan 6. Umeå universitet, 2005 ISSN 1652-7313
  7. ^ ”Titta – de är bäst på högskoleprovet”. Aftonbladet.se. 3 april 2012. http://www.aftonbladet.se/temahogskola/article14627774.ab. Läst 3 april 2012. 
  8. ^ ”Kuriosa om Högskoleprovet”. Umeå universitet, Instutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. http://www.edusci.umu.se/hprov/kuriosa/. Läst 23 mars 2017. 
  9. ^ ”Anmälan till högskoleprovet”. Universitets och högskolerådet. 31 januari 2014. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202160723/http://www.studera.nu/hogskoleprovet/hogskoleprovet/anmalantillhogskoleprovet.5.20230b971300bf7da418000103.html. Läst 31 januari 2014. 
  10. ^ ”Appar för att öva inför högskoleprovet”. 'Google Play'. 8 oktober 2013. https://play.google.com/store/search?q=h%C3%B6gskoleprov&hl=sv. Läst 8 oktober 2013. 
  11. ^ ”Högskoleprovet läckte ut på internet”. SVT.se. 1 april 2012. Arkiverad från originalet den 2 april 2012. https://web.archive.org/web/20120402185848/http://svt.se/2.22620/1.2760503/hogskoleprovet_lackte_ut_pa_internet. Läst 3 april 2012. 
  12. ^ ”Är det rättvist att plocka bort orden?”. HSV.se. 3 april 2012. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2012. https://archive.is/20120802220431/http://www.hsv.se/publikationerarkiv/artiklar/2012/ardetrattvistattplockabortorden.5.4d068135136738aead98000153.html. Läst 3 april 2012. 
  13. ^ ”Misstänkt organiserat fusk på högskoleprovet” (på sv-SE). Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2015-10-24/misstankt-organiserat-fusk-pa-hogskoleprovet. Läst 13 juni 2016. 
  14. ^ ”Stoppa fusk på högskoleprovet! – UHR lämnar fyra förslag till regeringen - Universitets- och högskolerådet (UHR)”. www.uhr.se. https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/stoppa-fusk-pa-hogskoleprovet--uhr-lamnar-fyra-forslag-till-regeringen/. Läst 13 juni 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]