Heavy Airlift Wing

Från Wikipedia
(Omdirigerad från HAW)
Hoppa till: navigering, sök
Heavy Airlift Wing
(HAW)
Heavy Airlift Wing Activation.jpg
Överlämning av förbandets fana i samband med den officiella invigning den 27 juli 2009
Datum 2009 –
Land Bulgarien, Estland, Finland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Slovenien, Sverige, Ungern, USA
Försvarsgren Flygvapnet
Storlek 155
Del av Internationellt militärt samarbete
Förläggningsort Pápa Air Base, Pápa, Ungern
Motto Team - Mission - Future
Befälhavare
Nuvarande befälhavare överste Bjørn Gohn-Hellum, RNoAF
Nuvarande stf befälhavare överste James S. Sparrow, USAF
Flygplan
Transportflygplan Boeing C-17 Globemaster III

Heavy Airlift Wing (HAW) är en internationell militär transportflygorganisation baserad på Pápa Air Base i Ungern. HAW aktiverades officiellt den 27 Juli 2009, som en del av det trettioåriga multinationella samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC) Programmet[1]. SAC programmet har köpt in och opererar tre C-17 Globemaster III flygplan, som flyger med ungerska nationsbeteckningar. För närvarande är chefen för Heavy Airlift Wing en överste från Norska Flygvapnet och enheten består av upp till 155 militärer från de tolv medlemsländerna. Länderna som ingår i SAC samarbetet skickar sin personal för permanent eller tillfällig tjänstgöring.

Från dag ett, har SAC nationerna beställt uppdrag för att möta sina åtaganden gällande militära trupper och utrustning till stöd för nationella, FN, EU, Nato -uppdrag, övningar och humantiär hjälp, inkluderat International Security Assistance Force (ISAF) 2009-2014 och Resolute Support Mission (RSM) 2015-, i Afghanistan. Operation Unified Protector i Libyen, 2011. United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali, 2013-. The EUFOR RCA, 2014-2015. The United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in the Central African Republic, 2015. HAW har också genomfört uppdrag med logistikstöd för utredningen av kraschen i Ukraina, med Malaysia Airlines MH17. Betydande uppdrag till stöd för humanitär hjälp inkluderar Jordbävningen i Haiti 2010, översvämningen Pakistan 2010 och orkanen på ön St. Maarten, 2017. Utförandet av uppdragen har varit framgångsrikt, genomförts med hög flygsäkerhet och kostnadseffektivt. Sedan 2009 har HAW visat vad som kan genomföras när resurser och expertkunnande förs samman och delas mellan nationer.

HAW är oberoende av Nato, EU och FN, men övervakas av en styrgrupp, SAC Steering Board. HAW stöds också av Nato Airlift Management Programme Office (NAM PO). NAM PO hämtar huvudelen av sitt tekniska, logistiska och utbildningsstöd för C-17 flottan, från USA, genom deras Foreign Military Sales FMS) program. Detta inkluderar flygplanunderhållet där man kontrakterat Boeing.

HAW ledning[redigera | redigera wikitext]

Ledningen av HAW bemannas av de medlemsländer som har störst del av flygtimmarna i SAC programmet, USA, Sverige, Nederländerna och Norge.

Överste Bjørn Gohn-Hellum, från norska flygvapnet är chef för Heavy Airlift Wing.

Överste James S. Sparrow, från USA:s flygvapen är ställföreträdande chef för Heavy Airlift Wing.

Flottiljförvaltare Jerry S. Glover, från USA:s flygvapen är rådgivare och högste företrädare för specialistofficerarna.

Heavy Airlift Wing Enheter[redigera | redigera wikitext]

Heavy Airlift Wing (HAW) består av HAW Command Staff, Command and Control Squadron (C2S), Heavy Airlift Squadron (HAS) och Logistics Support Squadron (LSS).

HAW Command Staff[redigera | redigera wikitext]

HAW Command Staff består av funktioner för Administration, Chefsstöd, Protokoll, Public Affairs, Juridisk rådgivning, Mark- och flygsäkerhet samt Kvalitetssäkring.

HAW Command Staff leds av HAW Command Staff Executive Officer, med HAW:s kvalitetschef som övervakare av kvalitetssäkrings- och flyg- och marksäkerhetsfunktionerna.

Command and Control Squadron (C2S)[redigera | redigera wikitext]

HAW Command and Control Squadron (C2S) är centrum för all interaktion inom HAW och mellan HAW och SAC medlemsnationer vad beträffar nationernas operativa transportflygbehov.

C2S tar emot nationernas transportflygbehov och omsätter dessa till genomförbara uppdrag. C2S säkerställer att begärda uppdrag är genomförbara ur ett diplomatiskt perspketiv samt att lasten är möjlig att flygtransportera.

C2S prioriterar också uppdragen. De samarbetar nära SAC:s stödorganisation Nato Airlift Management Programme Office, Pápa Air Base och Boeing i Pápa för att säkerställa att allt operativt, adminstrativt och tekniskt stöd finns på plats.

C2S är uppdelat på tre sektioner. Mission planning and execution, Diplomatic clearance och Administrative support. C2S är särskilt multinationell, eftersom sju av de tolv SAC nationerna finns representerade där.

Heavy Airlift Squadron (HAS)[redigera | redigera wikitext]

Heavy Airlift Squadron (HAS), är världens första och enda multinationella C-17 skvadron.

HAS består av HAW C-17 piloter och lastmästare, såväl som funktioner för underättelsetjänst, taktik, utbildning, standardisering och utvärdering samt HAW Comabat Security och Aviaiton management.

Rötterna är i den utbildning och policies och standarder som återfinns i det amerikanska transportflygsystemet, som är den enskilt störta anvären av C-17.

HAS har också anammat delar av procedurer vid sina C-17 systerskvadroner i USAF, Royal Canadian Air Force, Royal Australian Air Force och Storbrittaniens Royal Air Force.

Skvadronen är strukturerad och policies och procedurer är designade för att på bästa sätt stödja de tolv nationernas strategiska policies, inkluderat militära- och humanitära uppdrag, varsomhelst och närsomhelst behovet finns.

HAS besättningar har en varierande bakgrund och erfarenhet vad gäller transportflyg, stridsflyg och helikoptrar i sina respective nationers flygvapen. Till skillnad från den amerikanska personalen så har ingen av dem C-17 utbildning innan de börjar tjänsgöra vid HAW.

Efter C-17 utbildning, både i USA och i Pápa så har HAS besättningar en hög förmåga att utnyttja de olika förmågorna hos flygplanet.

För närvarande är HAS den enda Foreign Military Sales (FMS) enheten som är utbildad för, och kapabel till hela spektrat av luftlandsättningoperationer.

Utöver detta så har minst 50 procent av befälhavarna förmåga att genomföra lufttankning och två besättningar har över tiden förmåga att genomföra luftlandsättning av så kallad Heavy Equipment (HE), Conatainer Delivery System (CDS) och personal.

Logistics Support Squadron (LSS)[redigera | redigera wikitext]

Logistics Support Squadron (LSS), ansvarar för att tillhandahålla ett flertal funktioner. LSS består av sektioner för Underhåll, Aerial Port, och Säkerhetsmateriel.

LSS Flying Crew Chiefs (FCC:s) är specialister på flygplanunderhåll och deltar i flyguppdragen som en del av ordinarie besättning. deras uppgift är att genomföra löpande underhåll under pågående uppdrag. Fordonssektionen säkerställer att SAC:s fordon är i bra skick. LSS förrådssektion arbetar nära Boeing för att säkerställa att reservdelar och verktyg är tillgängliga för flygteknikerna, bade i Pápa och under uppdragen. Sektionen för flygsäkerhetsmateriel säkerställer att flygsäkerhetsmaterielen underhålls och fungerar som den ska.

LSS Aerial Port ansvarar för att materiel och personal som transporteras, lastas och lastas av i Pápa samt att transporter av farligt gods sker i enlighet med gällande regelverk.

Utövere detta så arbetar LSS kontinuerligt med Pápa Air BAse och civlia myndigheter i Ungern på manga områden rörande bränsle, marktransporter, tull och nadra ärenden.

Svensk verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag gav i november 2008 Försvarsmakten/Flygvapnet i uppdrag att bygga upp den svenska delen i flottiljen.[2] Flygvapnet har upp till 25 svenska officerare och civilanställda med familjer stationerade i Ungern med tjänstgöringstid 3-4 år. Samtliga lyder organisatoriskt under F 7 Såtenäs..[3] Sverige förfogar årligen över 550 flygtimmar, vilket är ca 17 procent av samarbetet.[4] Endast USA förfogar över fler flygtimmar. Heavy Airlift Wing:s första ställföreträdande befälhavare var en svensk, Överste Fredrik Hedén. Héden blev även första svensk att utbildas på att flyga C-17 Globemaster III.[5]

Flottiljens chef överste John Zazworsky vid ceremonin av leveransen av den första C-17 Globemaster III den 14 juli 2009

Ett av HAW:s första uppdrag var att frakta ner 30 fordon av Galten till den svenska kontingenten i Afghanistan.[6]

De svenska flygtimmarna användes vidare under hösten och vintern 2009 genom att bland annat sända förstärkningar i form av Stridsfordon 9040C till den svenska kontingenten i Afghanistan.[7] Vidare har de även använts till att sända iväg Sveriges hjälpsändningar till Haiti i samband med Jordbävningen i Haiti 2010.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [https:// archive.is/20120720120625/http://www.af.mil/news/story.asp?id=123160566 ”12 nations activate groundbreaking Heavy Airlift Wing”]. https:// archive.is/20120720120625/http://www.af.mil/news/story.asp?id=123160566. Läst 21 november 2017. 
  2. ^ Riksdagen.se (2008-03-13) Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter Prop.2007/08:56[död länk] Läst 9 december 2009
  3. ^ Forsvarsmakten.se (2009-03-13) Sveriges första C-17 snart klar Avläst 27 april 2009
  4. ^ Forsvarsmakten.se (2008-10-01) Svenskar bygger flygflottilj i Ungern Avläst 27 april 2009
  5. ^ Forsvarsmakten.se (2009-04-24) Förste svensken på C 17 Läst 30 mars 2011
  6. ^ Försvarsmakten (2009-07-28) C-17 levererad Läst 29 juli 2009
  7. ^ Na.se (2009-12-29) Jättelikt för säkerhets skull Läst 20 januari 2010
  8. ^ Nyteknik.se (2010-01-19) Tunga transportplan lyfter från Örebro till Haiti Arkiverad 21 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 20 januari 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]