HD 169405

Från Wikipedia
HD 169405
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKikaren
Rektascension18t 26m 54,01171 s[1]
Deklination-48° 07′ 02,0541 ″[1]
Skenbar magnitud ()+5,44 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0.5 III + F/G[3]
B–V+0,855 ± 0,004[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+3,8 ± 2,8[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +4,452 ± 0,348[1] mas/år
Dek.: -55,619 ± 0,351[1] mas/år
Parallax ()13,7205 ± 0,2257[1]
Avstånd238 ± 4  (73 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()-0,47[2]
Detaljer
Radie7,35+0,25-0,90[1] R
Luminositet35.3 ± 0,7[1] L
Temperatur5 190+349-86[1] K
Vinkelhastighet2,7 ± 1,7[4] km/s
Andra beteckningar
CD-48 12505, CPD-48 9795, GSC 08363-03648, HIC 90414, HIP 90414, HR 6894, IRAS 18231-4808, 2MASS J18265401-4807022, PLX 4230, PPM 324095, SAO 229021, TD1 22336, TYC 8363-3648-1, Gaia DR2 6705107126367751168 [5][6]

HD 164905 är en misstänkt dubbelstjärna[7] belägen i den norra delen av stjärnbilden Kikaren omkring en grad norr om Zeta Telescopii.[8]. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 5,44[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer kräver åtminstone. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 13,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 238 ljusår (ca 73 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 4 km/s.[1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan HD 169405 A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K0.5 III,[3] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 7[1] solradier och har ca 35 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 200 K.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 169405, 18 juli 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR
  2. ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
  3. ^ [a b] Houk, N. (1978). Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. 2. Dept. of Astronomy, University of Michigan. Bibcode:1978mcts.book.....H.
  4. ^ De Medeiros, J. R.; Alves, S.; Udry, S.; Andersen, J.; Nordström, B.; Mayor, M. (2014). "A catalog of rotational and radial velocities for evolved stars". Astronomy & Astrophysics. 561: A126. arXiv:1312.3474. Bibcode:2014A&A...561A.126D. doi:10.1051/0004-6361/201220762. S2CID 54046583.
  5. ^ HD 169405 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-07-18.
  6. ^ "HD 169405". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-08-04.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. S2CID 14878976.
  8. ^ Sinnott, Roger W.; Perryman, Michael A. C. (1997). Millennium Star Atlas. 3. Sky Publishing Corporation and the European Space Agency. ISBN 0-933346-84-0.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]