HMS Svea

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Naval Ensign of Sweden (1844-1905).svg HMS Svea
Svea i sitt originalutseende, träsnitt efter original av Jacob Hägg
Svea i sitt originalutseende, träsnitt efter original av Jacob Hägg
Allmänt
TypPansarskepp
KlassSvea-klass
Historik
ByggnadsvarvLindholmens mekaniska verkstad
Sjösatt12 december 1885
I tjänst20 september 1886
ÖdeTagen ur tjänst den 24 oktober 1915
Tekniska data
Längd75,7 meter
Bredd14,8 meter
Djupgående5,2 meter
Deplacement2 931 / 3 273 ton
Fart15 knop
Besättning252 man
Bestyckning[1886]
2 x 254 mm/34cal. Elswick M/1885
4 x 152 mm/28cal. Armstrong M/1883
2 x 38 mm/40,7cal. Nordenfelt QF M/1884
4 x 25,4mm/35,5cal. Palmcrantz ksp M/1877
1 x 12mm/78cal. Palmcrantz ksp M/1875
1 x 38,1 cm torpedtub M/1889

[1897]
2 x 254 mm/34cal. Elswick M/1885
4 x 120mm/45cal. Bofors QF M/1894
6 x 57mm/55cal. Finspång QF M/1889B
4 x 25,4mm/35,5cal. Palmcrantz ksp M/1877
1 x 12mm/78cal. Palmcrantz ksp M/1875
1 x 38,1 cm torpedtub M/1889

[1905]
1 x 210mm/44cal. Bofors M/1898
7 x 152mm/44cal. Bofors M/1898
11 x 57mm/55cal. Finspång M/1889B
2 x 37mm/39cal. Bofors M/1898B
1 x 38,1 cm torpedtub M/1889

[1921]
4 x 120mm/45cal Ssk M/94
2 x 57mm/21,3cal Lk M/1916

[1932]
2 x 40mm/39cal Vickers LvAkan M/22

HMS Svea (egentligen HM Pansarskepp Svea) var ett pansarskepp i svenska flottan. Hon byggdes på Lindholmens mekaniska verkstad åren 1884–1885. Fartyget av Svea-klass var Sveriges första pansarfartyg och systerfartyg till HMS Thule och HMS Göta. Fartyget fick ett relativt gott pansarskydd, motsvarande det som var vanligt hos utländska motsvarigheter. Även huvudartilleriet stod internationellt sett på högsta nivå.

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Skrov[redigera | redigera wikitext]

Svea var 75,7 meter lång, 77,6 meter bred och hade ett djupgående på 5,18 meter. Hennes standarddeplacement var 2 931 ton och det maximala deplacementet uppgick till 2 273 ton. Sidopansaret hade en tjocklek på 29,3 cm och pansardäcket var 2,5 cm tjockt. Pansarskyddet för strids- och kanontorn var 26,8 cm tjockt. Eldrummen och maskinrummen var placerade under pansardäcket och omgavs av kolboxar som extra skydd. Genom lång- och tvär-skeppsskott fick skrovet totalt 194 vattentäta celler.

Maskineri[redigera | redigera wikitext]

Maskineriet på Svea utgjordes av sex eldrörpannor som genererade ånga till två Motala liggande compoundångmaskiner som hade en total styrka på 3 100 indikerade hästkrafter. Ångmaskinerna drev varsin propeller via två separata axlar. Maxfarten låg på omkring 14 knop.

Bestyckning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartilleriet bestod av två 25,4 cm kanoner m/85, placerade i ett förligt dubbeltorn. Huvuddelen av sekundärartilleriet utgjordes av fyra 15,2 cm kanoner m/84 som stod i den öppna överbyggnaden med två pjäser på var sida. Den resterande bestyckningen bestod av två 38 mm kanoner m/84, fyra fyrpipiga 25,4 mm kulsprutor m/77, en tiopipig 12 mm kulspruta m/75, samt fyra 25 mm kulsprutor i dubbellavettage. Svea var även försedd med undervattenstorpedtub m/89 i stäven.

Var och en av fartygets två ångslupar var utrustad med två stångtorpeder och en kulspruta.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Svea efter ombyggnad cirka 1910.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet Fredrik von Otter förordade i flottplanen han lade fram år 1875 att den svenska flottan skulle förstärkas med bland annat pansarfartyg med kraftigt artilleri. Efter livlig debatt i riksdagen avslogs dock von Otters förslag och förstärkandet av flottan sköts på framtiden. Under de närmaste åren tillsatte kungl. Majt ett antal kommittéer för att fortsätta att utreda vilka fartygstyper flottan behövde. Ändlösa diskussioner och debatter avlöste varandra. Först med den nytillträdda regeringen 1880 tillsattes de parlamentariska försvarsutredning vilken skulle leda fram till ett nybyggnadsprogram som till slut kunde påbörjas. Utredningen förordade en snabb anskaffning av tre pansarbåtar. För en årlig kostnad av 2 miljoner kronor skulle Sverige inom loppet av 15 år förfoga över en flotta bestående av 8 pansarbåtar samt 34 torpedbåtar. Efter ytterligare 15 år d.v.s omkring 1913 skulle flottan bestå av 14 pansarbåtar samt 80 torpedbåtar. Först vid 1883 år riksdag beviljades erforderliga medel för byggandet av en "sjögående pansarbåt" och efter det att framtagna ritningar modifierats och fastställts kunde kontrakt tecknas med Motala Mekaniska Werkstad AB.

Svea som ubåtsdepåfartyg på besök i Kiel i Tyskland 1929.

Fartyget sjösattes den 12 december 1885 och fick i nationalromantisk anda namnet Svea. Efter att ha erhållit komplett utrustning levererades fartyget till flottan den 20 september 1886. Svea moderniserades 1896-97 då de två 15,2 cm kanonerna byttes ut mot Bofors 12 cm snabbskjutande kanoner M/94. Samtidigt ersattes de 1890 tillkomna fyra 57 mm kanonerna M/89 och de två 38 mm kanonerna M/84 med sex 57 mm kanoner M/89B. 1905 en ny omfattande ombestyckning som innebar att det förliga dubbeltornet byttes mot en enkel 21 cm kanon M/98 i torn och det medelsvåra artilleriet ersattes av sju 15,2 cm kanoner M/98 i enkeltorn. Det lätta artilleriet kom att bestå av elva 57 mm kanoner M/89B. Ytterligare förändringar skedde 1915 då två 15,2 cm torn togs bort och hon användes som kasernfartyg. 1921 hade 21 cm kanonen och de återstående 15,2 cm pjäserna tagits bort och fartyget byggts om till stabs- och ubåtsdepåfartyg. Mot slutet av 1920-talet togs halva antalet pannor samt ena skorstenen bort. 1932 utgick de fyra 12 cm pjäserna och enda bestyckningen blev två 40 mm Vickers luftvärnskanoner M/22. Svea utrangerades 1941 och såldes till örlogsvarvet i Karlskrona där hon skrotades 1943-44.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]