Hagakyrkan, Göteborg

	Hagakyrkan
	Kyrka
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Ort	Göteborg
Stift	Göteborgs stift
Församling	Haga församling
Koordinater	57°41′56.6″N 11°57′44″Ö / 57.699056°N 11.96222°Ö
Material	Tegel
Invigd	1859
Geonames	8128979
Bebyggelse‐; registret	21300000002617

Hagakyrkan, ursprungligen Nya Kyrkan^[1], är en kyrkobyggnad i Göteborg. Kyrkan är omgärdad av Parkgatan, Haga Kyrkogata och Sprängkullsgatan i stadsdelen Haga. Kring Hagakyrkan ligger Hagaparken, strax öster om den finns Smyrnakyrkan och på den södra delen av Haga Kyrkoplan (anlagd på 1890-talet) står det gamla Stadsbiblioteket. Mitt emot biblioteket ligger Handelshögskolan i Göteborg.

Historik

Förhistoria

År 1668 utlovades, att gudstjänst skulle hållas varje söndag inom förstadens område under förutsättning att man anställde en kaplan och stod för gudstjänstlokal. En sådan hittade man vid Gamla Varvet, där Hagas första gudstjänster hölls. Redan år 1670 hade hagaborna begärt att få uppföra en kyrka på en tomt vid Stigberget, "en liten plan ovanför Stegeberget öster söder ut,"^[2] men fick nej av Kungl. Maj:t. I början av 1840-talet startade arkitekten Victor von Gegerfelt en insamling som gav 24 000 riksdaler, men eftersom pengarna inte skulle räcka beslutades på en sockenstämma att dessa skulle återgå.^[3] Först den 3 november 1852 startade den insamling som skulle leda till den färdiga kyrkan.^[4] Hagakyrkan byggdes ursprungligen som annexkyrka till Göteborgs domkyrka, men blev moderkyrka då Haga församling bildades den 1 maj 1883.^[5] Församlingens första kyrkoherde var hovpredikanten Erik Klingstedt (1843-1917). Starkt pådrivande för kyrkans uppförande var den dåvarande domprosten i Göteborg, doktor Johan Henrik Thomander.^[6]

Berget som kyrkan står på hette på 1600-talet Tysktölskullan eller Tistelskullan^[7]. Tomten som kyrkan står på kallas "Sprängkullen" (namnet efter den på platsen omfattande stenbrytningen i början av 1800-talet, då Nya Haga skulle anläggas) och området för "Hasselbladska ängen", efter Carl Henrik Hasselblad som skänkte en del av sin arrendemark till kyrkobygget. Kyrkobygget finansierades dels med stadsanslag, men även genom donationer av David Carnegie d.y med 56 000 kronor och av köpmannen Simon Ahrenberg med 11 000 kronor. Totalkostnaden för kyrkan uppgick till 150 000 kronor. Carnegie införskaffade ritningar till en kyrka från "Society for promoting the enlargement, building and repairing of churches and chapels in England och Wales". Dessa ritningar, som alltjämt finns bevarade i Haga församling, omarbetades av arkitekten Edelsvärd och hans nya ritningar fastställdes den 13 juni 1856.

Uppförandet

Uppförandet av Hagakyrkan påbörjades i mars 1856 och slutfördes 1859. Kyrkan, men även predikstolen och altarskranket ritades av arkitekten Adolf W. Edelsvärd. Ansvariga för bygget var byggmästare Johan Joachim Ernst Dähn, snickaremästare A Bark, fabrikör G Michaeli, målaremästarna Ahlin och Strandman, bildhuggare Ahlborg, med flera. Hagakyrkan var tänkt att invigas den Fjärde Böndagen, 9 oktober 1859 men det rådde brist på präster som kunde upprätthålla gudstjänsterna, och därför blev det först Adventsöndagen den 27 november 1859^[8] som domprosten Peter Wieselgren, assisterad av sex präster som var iförda mässkrudar, kunde inviga Hagakyrkan.^[9] Den samtida kritiken var enhällig, och Viktor Rydberg skrev; "särskilt erbjuder kyrkans inre, med dess mera begränsade rymder, något fridfullt och manande till andakt. Nu äntligen reser sig över husmassorna ännu ett torn, väl icke så högt som tyska kyrkans och domkyrkans, men kraftigare, bestämdare, andäktigare än de. Och denna andakt uttrycker sig i den nya Hagakyrkans hela arkitektur".

Renovering

År 1970 genomgick kyrkan en omfattande renovering, under ledning av arkitekten Sven Brolid, då hela kyrkan ommålades invändigt samt nya bänkar installerades, med mera. I samband med renoveringen ordnades ett dopkapell i korets sydöstra del, där dopljusstaken skänktes av den lettiska församlingen, som haft Hagakyrkan som sitt andliga hem sedan 1947. Biskop Bertil Gärtner återöppnade kyrkan den 22 november 1970.

År 2003 byggdes kyrkans kor om. De främre bänkpartierna togs bort och möjliggjorde därmed plats för körer och orkestrar. Med ombyggnaden inskaffades ett fristående altare, versus populum, så att avståndet mellan församling och altare minskade. Dopkapellet togs bort och där står idag kyrkans ljusbärare. Dopen förrättas i det nedre koret nära församlingen.

Beskrivning

Byggnad

Hagakyrkan är byggd efter engelska mönsterritningar, och är en av Sveriges första kyrkor i nygotisk stil,^[10], byggd som treskeppig basilika med korsarmar och tresidig koravslutning samt torn. Sakristia byggdes till 1956 efter ritning av Sigfrid Ericson med detaljritningar av Erik Holmdal. Korfönstrens målningar är utförda av konstnären Albert Eldh, där det mittersta tillkom 1924, de två därintill 1934 och de två återstående 1935.^[11] Grunden är av huggen granit från Råda socken i Västergötland. Murverket är av flensburgtegel, utvändigt klätt med gult klinker. Portaler och fönster är av finhuggen sandsten, importerad från Edinburgh.

Kyrktornet som är 49 meter högt omges av fyra småspiror, upptill avslutade av finhuggen sandsten. Själva tornspiran bär ett kors av förgylld koppar. År 1887 satte en mindre takryttare upp över koret i samband med en förbättring av ventilationsanläggningen.

Kyrkan har 3-400 sittplatser, men det ryms ca 550 personer. Kyrkan är 46 meter lång och 16 meter bred (23,4 meter i tvärskeppet), med ett 49 meter högt torn som avslutas med ett 3 meter högt kors i förgylld koppar. Korsarmarna är 26 meter. Träskulpturerna runt predikstolen har utförts av bildhuggaren C Ahlborn och föreställer de fyra evangelisterna.

Klockor

Ringklockorna skänktes år 1882 av handlanden Anders Fredrik Nilsson (firma Fiedler & Lundgren) och göts vid Göteborgs Mekaniska Verkstad, senare varvet Götaverken. Lillklockan väger 1 150 kg och storklockan väger 2 367 kg.

De nuvarande slagklockorna kom på plats år 1882 och väger 363 respektive 242 kg. Även de är gåvor och gjutna vid Göteborgs Mekaniska Verkstad. Tornuret tillkom 1913. Första gången som det ringdes med kyrkklockorna var den 1 oktober 1882.

På den största ringklockan står det följande:

"Halleluja. Lofven Gud i hans helgedom. Lofven honom med välklingande cymbaler. Allt det anda hafver lofve Herran. Halleluja. Davids psalm 150."

På den mindre klockan står det:

"I dag, om I fån höra Guds röst, så förhärden icke edra hjärtan. Ebr. 3:73."

En ny lillklocka installerades den 1 september i Hagakyrkans torn, då den gamla var i dåligt skick och behövde bytas ut. Klockan togs i bruk den 11 september, då även tal hölls av församlingens kyrkoherde, hovpredikant Ebbe Hagard.^[12]

Orglar och organister

Västorgeln skänktes år 1860, stod färdigt 1861 och tillverkades av firman Marcussen & Son i Aabenraa (dagens Åbenrå) i Slesvig till en kostnad av 20 000 kronor. Orgeln hade ursprungligen 36 stämmor, och har därefter ombyggts 1911 (rörpneumatik) samt 1945-1951 (bland annat elektrifiering) av A. Magnussons Orgelbyggeri AB, och har nu 45 stämmor.

På norra läktaren står sedan 1991 en orgel inspirerad av den nordtyska barockstil som dominerade också Sverige under sextonhundratalet, byggd av John Brombaugh i USA och med 21 stämmor och två transmissioner på två manualer och pedal.^[13]

Hagakyrkans första organist var Per Johan Ållander, som anställdes 1861. Den första kantorn var Carl H Olsson, anställd 1863. Första klockaren var C Olsson.

Diskografi

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Andra inventarier

När kyrkan firade sitt 25-årsjubileum 1884 fick den av okända givare motta ett vackert och dyrbart korfönster med inbrända glasmålningar, tillverkat av P. G. Heinesdorffs fabrik för kyrkoornamentik i Berlin. Vid samma tillfälle skänktes en ljuskrona av mässing, som fick sin plats i koret, samt uret mitt för predikstolen. Kyrkans taxeringsvärde 1889 var 150 000 kronor.^[14]

På halvsekeldagen 1909 fick kyrkan två förgyllda vinkannor av äkta silver, försedda med kartuscher, som återger kristusmonogrammet — I. H. S. — i kyrkans altartavla.

Kapellet i Haga

Kapellet i Haga rymde cirka 75 personer. Det var sjökaptenen och redaktören Thure Rinman, därtill ledamot av Haga kyrkoråd, som inredde sin vind till ett kapell i de Dicksonska bostäderna på Haga Östergata 5 i Haga. Då familjen Rinman 1932 skulle arrangera ett bröllop för sin son, lyckades de av någon anledning inte hitta en lämplig lokal att förlägga vigseln till i någon av stadens kyrkor. Av brandsäkerhetsskäl upphörde kapellet i slutet av 1930-talet.^[15]

Källor

Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.160
Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.204
Haga i Göteborg, Maja Kjellin, utgiven av Fastighetsaktiebolaget Göta Lejon 1971 s.123-126
Det gamla Göteborg - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.611-615
Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.124

^ Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 25. Fortfarande 1870 var detta kyrkans namn.
^ Haga församlingsblad: Hösten 1959, Hagakyrkan 100 år.
^ Hagakyrkan 1859-1959, Maja Kjellin, Eric Lindgrens Boktryckeri, Göteborg 1959 s.7
^ Haga - Göteborgs första förstad och arbetarestadsdel, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum & Stadsbyggnadskontoret 1990 s.44
^ Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s.403
^ Göteborg - beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s.59
^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639. Fortifikationsarkivet.
^ ”Det gamla Göteborg”. Projekt Runeberg. 24 april 1919. http://runeberg.org/gamlagot/1/0613.html. Läst 10 januari 2015.
^ Hundra år i Haga - en församlings krönika i en 1600-talsstadsdel, Sven Schånberg, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1983 ISBN 91-85414-13-1 s.12
^ Haga - stadsbyggnadshistoria och arkitektur under 350 år, Magnus Schön & Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-03-4 s.14
^ Vilken kyrka är din?, red. Harald Wideen, "Lilla Göteborgsserien", Göteborgsinformation AB, Förenade Tryckerier, Göteborg 1956 s.10
^ Julhälsningar till församlingarna i Göteborgs stift 1977, red. Prosten Fritz Helldén, Göteborgs Stifts-Tidnings Förlag, Göteborg 1977 ISSN 0284-2084, s. 175
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070821022041/http://www.hsm.gu.se/utbildning/musikerutbildningar/kyrkomusik/brombaugh-orgeln_i_hagakyrkan/. Läst 23 september 2009.
^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
^ Stiftskrönikan : organ för kyrkligt liv och arbete inom Göteborgs stift, [årgång 1938 : 24 nr], utgiven av stiftelsen Pro caritate, Göteborg 1938 ISSN 0346-1874, s. 402f

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hagakyrkan.
Bilder & media
Hagakyrkan (från Haga församlings webbplats)

[1] Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 25. Fortfarande 1870 var detta kyrkans namn.

[2] Haga församlingsblad: Hösten 1959, Hagakyrkan 100 år.

[3] Hagakyrkan 1859-1959, Maja Kjellin, Eric Lindgrens Boktryckeri, Göteborg 1959 s.7

[4] Haga - Göteborgs första förstad och arbetarestadsdel, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum & Stadsbyggnadskontoret 1990 s.44

[5] Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s.403

[6] Göteborg - beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s.59

[7] Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639. Fortifikationsarkivet.

[8] ”Det gamla Göteborg”. Projekt Runeberg. 24 april 1919. http://runeberg.org/gamlagot/1/0613.html. Läst 10 januari 2015.

[9] Hundra år i Haga - en församlings krönika i en 1600-talsstadsdel, Sven Schånberg, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1983 ISBN 91-85414-13-1 s.12

[10] Haga - stadsbyggnadshistoria och arkitektur under 350 år, Magnus Schön & Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-03-4 s.14

[11] Vilken kyrka är din?, red. Harald Wideen, "Lilla Göteborgsserien", Göteborgsinformation AB, Förenade Tryckerier, Göteborg 1956 s.10

[12] Julhälsningar till församlingarna i Göteborgs stift 1977, red. Prosten Fritz Helldén, Göteborgs Stifts-Tidnings Förlag, Göteborg 1977 ISSN 0284-2084, s. 175

[13] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070821022041/http://www.hsm.gu.se/utbildning/musikerutbildningar/kyrkomusik/brombaugh-orgeln_i_hagakyrkan/. Läst 23 september 2009.

[14] Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161

[15] Stiftskrönikan : organ för kyrkligt liv och arbete inom Göteborgs stift, [årgång 1938 : 24 nr], utgiven av stiftelsen Pro caritate, Göteborg 1938 ISSN 0346-1874, s. 402f

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]