Haldaneeffekten

Från Wikipedia

Haldaneeffekten (efter J.B.S. Haldane) är en effekt som innebär att förhöjt partialtryck av syrgas (pO2) kommer att tränga undan koldioxid från hemoglobin [1]. Högre syrgaskoncentration i blodet kommer alltså att göra att koldioxidtrycket i blodet ökar.

Mekanismen beror på hemoglobinets förmåga att buffra vätejoner [2]. Hemoglobin som har bundit syrgas (HbO2) är en starkare syra än hemoglobin utan syrgas. Den starkare syran binder inte protoner lika hårt. Vid ökande pO2 kommer den ökande koncentrationen fria protoner att förskjuta reaktionen H+ + HCO3 ↔ H2CO3 ↔ CO2 + H2O åt höger och således frigöra CO2 ur blodet. Detta sker alltså i en omgivning med högt syretryck såsom i lungan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hall, John E (2011). Guyton and Hall textbook of medical physiology (12). sid. 503-504. Läst 13 februari 2017 
  2. ^ Jensen, F. B.. ”Red blood cell pH, the Bohr effect, and other oxygenation-linked phenomena in blood O2 and CO2 transport”. Acta Physiologica Scandinavica 182 (3): sid. 215–227. doi:10.1111/j.1365-201X.2004.01361.x. ISSN 0001-6772. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15491402. Läst 13 februari 2017.