Halikko

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Halikko är en före detta kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. År 2009 slogs kommunen samman med staden Salo. Halikko har cirka 9 530 invånare och har en yta på 357,31 km². Kommunen Angelniemi slogs samman med Halikko år 1967.

Halikko var enspråkigt finskt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området kring Halikko har varit bebott sedan stenåldern. Särkilt Suomusjärvikulturen har funnits i områden. Det finns flera gravrösen från både brons- och järnåldern synnerligen på kusten.

Byn Rikala i Halikko utvecklade sig till en viktig handels- och mötesplats och även vikingar seglade dit för att handla med finnar. Namnet Halikko nämns första gången år 1313. Under svenska tiden föll den lokala makten till nygrundade herrgårdar, Åminnegård, Wiurila gård och Vuorentaka gård. Hornätten var storadel i Halikko. Senare släkten Armfelt tog över.

Kommunen Halikko grundades år 1866 endligt kommunalförordningen. År 1916 kommunen Angelniemi grundades från södra delar av Halikko. Angelniemi sammanslogs med Halikko år 1967. År 1932 Halikko måste ge landområde åt köpingen Salo och slutligen år 2009 Halikko sammanlogs med Salo.

Byar[redigera | redigera wikitext]

Ahtiala, Ali-Häävälä, Ammakko, Angela, Antola, Asila, Breidilä, Båtsholm, Böylä, Esselpää, Hajala, Hevonpää, Hirvikallio, Hulvela, Hyyperä, Häntälä, Ikelä, Immala, Jaakola, Juva, Kaksunge, Kalkkila, Kallmusnäs, Kanamäki, Kaninkola, Kannisto, Kankare, Karvala, Karviainen, Kavantola, Ketola, Kierla, Kihis, Kirjola, Kokkila, Konkola, Kultola, Korvenpää, Kuttila, Kuumala, Kytö, Kärävuori, Laiterla, Laitola, Latala, Lempilä, Lokkila, Marttila, Meisala, Melkola, Metsäkonkola, Meri-Seppälä, Montola, Mustamäki, Mustis, Myllyperä, Märy, Mätikkö, Hikkilä, Naapala, Noukkila, Nummi, Nurkkilaböle, Pailinna, Paimoinen, Pajula, Peksala, Perälä, Pihkavuori, Piintilä, Pitkäoja, Prästgård, Putila, Putola, Pärnäspää, Riikola, Rikala, Ruotsala, Ruska, Ruuhikoski, Saarimäki, Saha, Sauvonkylä, Seppälä, Skinnarböle, Storby, Suppala, Talola, Tammenpää,, Tavola, Toijala, Toivila, Topjoki, Torkkila, Tuiskula, Tunila, Turila, Valttila, Vartsala, Vaskion Lempilä, Viala, Viikerlä, Villikkala, Voitilaböle, Vuorentaka, Vässilä, Wiurila, Yli-Häävälä, Yttelä, Yöntilä, Åminne[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åbo landskapsmuseet: Halikon kulttuuriympäristö ja arvot (finska)