Halloween

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Alla helgons dag.
För filmen från 1978, se Alla helgons blodiga natt. För filmen från 2007, se Halloween (2007). För filmen från 2018, se Halloween (2018).
För den tyska musikgruppen, se Helloween. För King Diamonds musiksingel, se Halloween (musiksingel).
Halloween
Jack-o-lantern from sweden.jpeg
En jack-o’-lantern utskuren ur en pumpa.
TypHögtid
Datum31 oktober
Geografi och firareHela världen, framför allt engelsktalande delarna
PeriodGammal tradition
AnledningTraditionella inledningen av norra halvklotets vinter
TraditionerMaskerader
Bus eller godis
Traditionell Jack-o'-lantern av en rova.
Halloween i Kungsträdgården i Stockholm 2016.
Candy Corn
Halloweenfest
Drottninggatan i Stockholm 2008.
Halloweendukning i Sverige.
Ett par utspökade pojkar beredda att sprida skräck på Södermalm 1998.
Ett skelett i plast avsett som dekoration under Halloween.

Halloween, alternativt Hallowe'en (från engelskans [All] hallows eve[ning], '[alla] döda själars afton'[1]) är en högtid som firas den 31 oktober. Halloween har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland, via USA, dit många irländska emigranter kom under 1840-talets svält- och nödår.

Det är inte samma helg som den i Sverige även tidigare firade Allhelgonadagen[2] och Allhelgonahelgen, även om tidpunkten och inslag som åminnelse av de döda är liknande.

En halloweentradition bland barn är att klä ut sig i spökkostymer, och gå runt i kvarteret för att be grannarna om bus eller godis, liknande den sekulära påsktraditionen med påskkärringar i Sverige och Finland. I engelsktalande nationer kan denna högtid även gå under benämningen "Allhalloween",[3] "All Hallows' Eve" eller "All Saints' Eve".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Halloween anses av vissa ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna kom till Storbritannien och Irland hade de med sig sina traditioner och sedvänjor så som höstblot. Eftersom vikingarna kom att bli den härskande klassen under flera hundra år i vissa områden av de brittiska öarna är det högst troligt att vikingarnas kultur påverkade kelterna så pass mycket att de anammade delar av den. Den keltiska högtiden Samhain har stora likheter med vikingarnas höstblot.[4]

Brittiska öarna[redigera | redigera wikitext]

En av de fyra årstidshögtiderna hos kelterna på de brittiska öarna var Samhain. Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började 31 oktober. Tron hos kelterna var att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till halloween.

Liksom under andra nätter då magiska krafter var i rörelse (exempelvis valborgsmässoafton)[5] så sägs det enligt folktro, så uppmanades alla människor av druiderna att på kvällen 31 oktober släcka sina hushållseldar. Druiderna tände sedan stora bål varifrån varje hushåll kunde hämta glöd att tända hushållselden med.

Ytterligare en tradition kopplade till Samhain var att de som gick runt ute hade med sig ljusförsedda rovor med utskurna ansikten, så kallade jack-o’-lanterns. Traditionen säger att lyktorna representerade smeden Jack, som varit för ond för att komma in i himlen men lurat djävulen så att han inte kunde komma till helvetet heller. Istället fick han irra runt på jorden och för att finna vägen hällde han glödande kol i rovorna han ätit.[6]

Under 400-talet började Irland och Skottland kristnas och många av de gamla keltiska traditionerna förändrades. I linje med påbudet från påve Gregorius I valde kristna missionärer att använda sig av de förkristna traditionerna istället för att helt utplåna dem. Därför valde påve Gregorius III att under 700-talet flytta alla helgons dag från maj till 1 november. Således blev 31 oktober allhelgonaafton.[7] Dock lyckades man inte ersätta firandet av Samhain med den nya Alla helgons dag.

År 998 försökte kyrkan på nytt att utrota festligheterna. Nu genom införandet av alla själars dag den 2 november.[8] Tanken var att alla själars dag skulle bli en dag då människor mindes sina döda släktingar och bad förböner och tände ljus för dessa i kyrkorna.

Även om kyrkan aldrig kunde utplåna det folkliga firandet förblev det inte opåverkat. Det hedniska halloweenfirandet som folkligt firande som firandet kom med en del av de utvandrade irländarna till USA under 1800-talet, där det sedan i vissa delar kom att i modern tid att få en större spridning först vid sekelskiftes-åren 1887-1903. Ytterligare en större spridning kom att ske efter både första och andra världskriget.

USA[redigera | redigera wikitext]

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1800-talet var det hungersnöd på Irland och miljontals irländare emigrerade till USA. Med sig tog de sina traditioner bland annat firandet av Hallowe'en eller All Hallow's Eve ("Allhelgonaafton"). Dock är det en förenkling att påstå att det enbart är det irländska bidraget som format halloweenfirandet i USA.[8] Andra influenser är Guy Fawkes Night, som firades den 5 november med inslag som starkt påminner om halloween; dagen firades med att bygga dockor som man brände, fyrverkeri, tiggeri och tändande av stora eldar. Vidare var det tillåtet för barn att under Guy Fawkes Night bryta de sociala konventionerna och busa med vuxna.

Nederländare i Nya Nederländerna hade med sig en stark tro på andar, gengångare och övernaturliga väsen. Hos tyskar i Pennsylvania fanns jultraditioner som på många sätt påminde om traditioner som funnits hos de tidiga kelternas halloweenfirande. Skottar som emigrerat till USA firade inte alla helgons dag, men väl halloween med att utklädda gå från dörr till dörr och be om gåvor.

Under slutet av 1800-talet påverkades många amerikaner, särskilt i de övre samhällsskikten av rationalismen. Då fanns inte längre utrymme för någon tro på vidskepelse eller för folkliga traditioner som byggde på sådant. Halloweenfirandet överlevde om än i något modifierad form; istället för att förknippas med levande döda och häxor ville man göra halloween till en glädjens och ljusets fest.

Halloween var i slutet av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet en helg för unga förälskade par.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1920-talet började halloweenfirandet tas över av Lions, scoutrörelsen och Rotary. Man började med halloweenparader och försökte göra firandet tillgängligt för alla. Från att ha varit en privat angelägenhet i hemmet blev halloween något som flyttade ut på gator och torg. Därmed började också problem dyka upp med ungdomar som genomförde bus som ansågs störa friden. Till exempel krossades 1939 över tusen fönster i Queens i New York under halloweenfirandet. Under 1940-talet försökte myndigheterna i Chicago förbjuda firandet. Motiveringen var att USA låg i krig och hade allvarligare saker att fokusera på än att bevaka halloweenfirandet.[8]

Efter andra världskrigets slut började firandet av halloween återigen bli våldsamt. I många städer försökte man anordna gemensamma karnevaler och fester för att stävja det våldsamma firandet. Uppmärksamheten kring halloween ökade kraftigt under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet.

Det är under 1950-talet som halloween blir en av de riktigt stora helgerna i USA. Det är också nu som halloween återigen blir en högtid främst för barnen och man lyckas framgångsrikt återlansera traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”).

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Halloweenfirande är ett modernt fenomen i Sverige. Det finns omnämnt i Sverige redan under 1950- och 1960-talen. Bland annat fick ordningspolisen tillkallas vid ett halloweenfirande i Stockholm 1961.[8] Även den svenska skolans läroböcker i engelska kunde förr innehålla ett kapitel om halloween i engelsktalande länder.

Det var först i början av 1990-talet som några större ansträngningar att lansera högtiden gjordes i Sverige. Hard Rock Cafe i Stockholm gick 1990 tillsammans med Buttericks ut med en satsning där man firade halloween under en veckas tid.[9] Försäljningen av halloweensaker ökade kraftigt under 1991 och spreds till Göteborg och Malmö under 1992 och 1993. 1995 blev halloweenfirandet mer allmänt i Sverige.

Inte förrän 1997 började firandet uppmärksammas av svenska tidningar och i övriga detaljhandeln efter att Svenska Köpmannaförbundet tog beslut 1997 att försöka införa detta som en ny tradition för att stimulera handeln i Sverige.[källa behövs] Under de följande åren och in på 2000-talet ökade fenomenet mer och mer i Sverige. Det var inte bara barn som firade utan det anordnades fester för alla åldrar.

Det svenska halloweenfirandet kan nu ses som etablerat, och omsätter varje år cirka en miljard kronor i Sverige (läst 2009).[10]

Fyra av tio svenskar planerade att fira halloween år 2010 enligt en undersökning genomförd av Svensk Handel.[11]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Folkkultursarkivet trodde man 1980 att halloween aldrig skulle slå igenom på allvar i Svenskfinland, då firandet ansågs sakna historia och tradition i Finland, men under 1990-talet slog firandet igenom, och 2007 hade man passerat Valborg vad gällde försäljning.[12]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet Hallowe'en kan spåras tillbaka till 1550-talet och är en skotsk variant av All-Hallows-Eve (alternativt all hallow’s eve[1], det vill säga, aftonen före All Hallows Day. Uttrycket All Hallows (alla helgon) kan hittas i fornengelska skrivet som ”ealra hālgena mæssedæg” (alla helgons mässdag).[13]

Tidpunkt för firandet[redigera | redigera wikitext]

Halloween firas alltid 31 oktober i USA och Storbritannien, eftersom helgens namn avser dagen – egentligen aftonen – före allhelgonadagen, 1 november.

I den svenska sekulära kalendern heter 1 november allhelgonadagen sedan 1953, men i svenska kyrkan firas istället alla helgons dag första lördagen från 31 oktober och framåt (observera att alla helgons dag och allhelgonadagen därmed är olika dagar, utom då de råkar sammanfalla). Före 1772 inföll firandet just 1 november, därefter fram till 1953 på första söndagen i november. Dock har det sedan 1 november 1198 firats alla-helgona-dagen och alla själars dag den 2 november 1198. Källa är den svenska originalkällan; VallentunaKalendariet från 1198 e.Kr.

Det råder olika uppfattningar i Sverige om vilken dag halloween ska firas på: den 31 oktober (allhelgonaafton) eller dagen före alla helgons dag.[14] Eftersom alla helgons dag infaller första lördagen mellan 31 oktober och 6 november, och halloween den 31 oktober, så krockar dagarna sällan. Halloween har i Sverige ingen kyrklig betydelse eller närmare koppling till firandet av alla helgons dag då den räknas som helt sekulär varför den heller icke är en helgdag ("röd dag").

Halloweenfester och anknutna maskerader förekommer på olika datum, oftast i slutet av oktober, men även i början av november på olika platser i Sverige.[15][16]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Halloween”. NE.se (Nationalencyklopedin). Läst 27 augusti 2018.
  2. ^ När är halloween 2012 i Sverige? Nordiska Museet: Halloween - 31 oktober 31 oktober 2012.
  3. ^ Palmer, Abram Smythe (18 september 2014) (på engelska). Folk-etymology. Johnson Reprint. sid. 6 
  4. ^ "Spår av forntidens kalender." Publicerad 23 november 2010 i Populär historia
  5. ^ Mattias Axelsson ”Varför eldar vi på valborgsmässoafton?” hogtider.wordpress.com
  6. ^ Lilja, Agneta (1998) Sockrade hjärtan och godissugna spöken. Alla hjärtans dag och Halloween – två nya festseder i Sverige. Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala Universitet
  7. ^ Alla helgons dag katolik.nu arkiverad 28 oktober 2007 från originalet
  8. ^ [a b c d] Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring, doktorsavhandling vid Etnologiska avdelningen, Uppsala universitet
  9. ^ ”Buttricks vd ryter till om Halloween”. Dagens Handel. 1 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081004155600/http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/628AFE87E9F8A468C12574D5002AF2A3. 
  10. ^ Leijonhufvud, Jonas (29 oktober 2009). ”Halloween – en miljardhelg”. DN.se (Dagens Nyheter). http://www.dn.se/ekonomi/halloween--en-miljardhelg. 
  11. ^ Svensk Handel (28 oktober 2011). ”Halloween mer än bara spöken”. Pressmeddelande. Läst 24 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 18 april 2013.
  12. ^ ”Alla helgons dag är allvarets högtid, på Halloween firar man med skräck och bus”. Svenska Yle. 31 oktober 2012. http://svenska.yle.fi/arkivet/artikkelit/alla_helgons_dag_ar_allvarets_hogtid_pa_halloween_firar_man_med_skrack_och_bus_91364.html#media=91359. Läst 16 november 2012. 
  13. ^ Dictionary.com/Halloween
  14. ^ Garpenlind, Agata (22 september 2017). ”När är det egentligen Bus eller godis?”. Allas.se. https://www.allas.se/nar-ar-det-egentligen-bus-eller-godis/. Läst 27 augusti 2018. 
  15. ^ ”Halloween - 31 oktober”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=3218. 
  16. ^ ”Halloween 2015”. Halloween.se. http://www.halloween.se/halloween-2011. Läst 31 oktober 2015. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Så firar man Halloween av Evastina Törnqvist (1999). Viken: Bokförlaget Replik. ISBN 91-88818-43-8

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]