Hallsbergs kommun (uttal (info ) ) är en kommun i Örebro län . Centralort är Hallsberg .
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Närke och gränsar i norr till Lekebergs kommun och Kumla kommun och i öster till Örebro kommun , alla i Örebro län. I söder gränsar kommunen till Finspångs kommun och Motala kommun i Östergötlands län , i sydväst till Askersunds kommun samt i väster till Laxå kommun , båda i Örebro län.
Kommunens område motsvarar socknarna: Bo , Hallsberg , Sköllersta , Svennevad och Viby . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I Hallsbergs landskommun inrättades 31 augusti 1883 Hallsbergs municipalsamhälle , vilket upplöstes när det 1908 ombildades till Hallsbergs köping . I området fanns även Pålsboda municipalsamhälle från 9 maj 1941 till slutet av 1957, Östansjö municipalsamhälle från 17 december 1943 till slutet av 1955 och Vretstorps municipalsamhälle från 20 april 1945 till slutet av 1955.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Sköllersta (av de tidigare kommunerna Bo , Sköllersta och Svennevad ) och Viby (av Tångeråsa och Viby) medan Hallsbergs landskommun samt Hallsbergs köping förblev opåverkade.
1963 inkorporerades i köpingen Hallsbergs landskommun och 1965 Viby landskommun. 1967 överfördes dock Tångeråsa församling till Lekebergs landskommun .
Hallsbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hallsbergs köping och Sköllersta landskommun.[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sedan dess i Örebro domsaga .[ 6]
Enligt Statistiska Centralbyråns demografiska uträkningar har orter inom kommunen sedan 1989 gällt som en "Sveriges demografiska mittpunkt ".
Befolkningsutvecklingen i Hallsbergs kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
16 836
1975
16 643
1980
17 246
1985
16 699
1990
16 735
1995
16 397
2000
15 685
2005
15 315
2010
15 275
2015
15 509
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Distrikt (socknar) inom Hallsbergs kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 7]
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Hallsbergs kommun.[ 8]
Centralorten är i fet stil .
Tätorten Hallsberg var delad på två kommuner: Hallsbergs kommun (6 975 personer) och Kumla kommun (147 personer).
De västra delarna av kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av E20 . Riksväg 51 sträcker sig i nord-sydlig riktning. De nordöstra delarna av kommunen genomkorsas av Riksväg 52 i öst-västlig riktning och de västra delarna av riksväg 50 i nord-sydlig riktning. I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen också av Västra stambanan och i nord-sydlig riktning av Godsstråket genom Bergslagen . Den förra trafikeras av SJ :s fjärrtåg och den senare av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Örebro och Mjölby .
Socialdemokraterna har länge dominerat kommunen.
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Magnus Andersson
Förste vice ordförande
S
Ulf Ström
Andre vice ordförande
M
Torbjörn Appelqvist
Presidium 2019–2022
Ordförande
S
Hans Karlsson
Förste vice ordförande
S
Inga-Britt Ritzman
Andre vice ordförande
C
Inger Hellqvist
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Bildningsnämnden
S
Siw Lunander
S
Theres Andersson
M
Rikard Arveden
Social- och arbetsmarknadsnämnden
S
Veronica Wallgren
S
Peter Hörlin
M
Ulrika Björklund
Drift- och servicenämnden
S
Conny Larsson
S
Birgitta Kumblad
C
Gösta Hedlund
Taxe- och avgiftsnämnden
S
Magnus Andersson
Myndighetsnämnden
S
Hans Karlsson
S
Inga-Britt Ritzman
S
Inger Hellqvist
Valnämnden
S
Niklas Nilsson
S
Hans Karlsson
C
Doris Fröberg
Mandatfördelning i Hallsbergs kommun, valen 1970–2022 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 1 23 11 6 1 3 45 89,2
1973 1 24 12 4 1 3 45 91,4
1976 2 22 13 4 1 3 45 92,1
1979 2 24 10 4 1 4 45 90,0
1980 2 25 9 3 2 4 45 76,1
1982 2 25 8 2 2 6 45 91,3
1985 2 24 1 6 4 2 6 45 90,2
1988 3 23 2 7 4 2 4 45 86,7
1991 3 21 7 4 4 6 45 85,4
1994 4 26 5 3 2 5 45 86,6
1998 6 21 6 2 4 6 45 81,44
2002 4 23 1 5 4 4 4 45 80,82
2006 3 22 2 2 5 2 3 6 45 81,76
2010 3 23 2 3 3 2 2 7 45 83,66
2014 3 20 2 6 4 2 2 6 45 86,03
2018 3 18 1 8 5 1 2 7 45 85,80
2022 2 17 1 10 4 1 2 8 45 81,60
Valet 1979 överklagades och omval hölls 1 juni 1980.[ 9] Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023 , Statistiska centralbyrån , 10 november 2023, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 .
^ Statistiska centralbyrån: Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014 Läst 26 januari 2016