Halmstads kommun

	Halmstads kommun
	Kommun
	Halmstads rådhus.
	Vapen för Halmstads kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Halmstads kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Hallands län
Landskap	Halland
Läge	56°40′0″N 12°51′0″Ö / 56.66667°N 12.85000°Ö
Centralort	Halmstad
Areal	1 030,95 km² (2015-01-01); 114:e största (av 290)
- land	1 013,97 km²
- vatten	16,98 km²
Folkmängd	105 796 (2023-12-31); 17:e största (av 290)
- centralort	58 577 (2010)
Befolkningstäthet	104,34 invånare/km²; 56:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Carl Fredrik Graf (M)
Geonames	2708363
Kommunkod	1380
Tätortsgrad (%)	92 (2015)
Organisationsnummer	212000-1215
Antal anställda	7 875 (2014-11)
	Webbplats: www.halmstad.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.^[6]

Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.

1967 inkorporerades Simlågsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.^[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.^[8]

Kommunvapnet

Huvudartikel: Halmstads kommunvapen

Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.

Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock att använda endast skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.

Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2010

År			Invånare
1810			12 920
1820			13 842
1830			15 071
1840			16 795
1850			18 942
1860			23 137
1870			26 081
1880			30 327
1890			34 063
1900			39 979
1910			44 715
1920			45 475
1930			47 223
1940			49 671
1950			57 689
1960			62 004
1970			70 616
1980			76 042
1990			80 061
2000			85 200
2010			91 800
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.

All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).^[9]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[10]

Födelseland^[10]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&080479.&&&&&080 479
2	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&02573.&&&&&02 573
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01973.&&&&&01 973
4	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01486.&&&&&01 486
5	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&01003.&&&&&01 003
6	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0968.&&&&&0968
7	Irak	&&&&&&&&&&&&0934.&&&&&0934
8	Polen	&&&&&&&&&&&&0762.&&&&&0762
9	Syrien	&&&&&&&&&&&&0759.&&&&&0759
10	Finland	&&&&&&&&&&&&0661.&&&&&0661
11	Danmark	&&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529
12	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0462.&&&&&0462
13	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
14	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447
15	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
16	Thailand	&&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346
17	Norge	&&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248
19	Iran	&&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240
20	Kina	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
21	Somalia	&&&&&&&&&&&&0127.&&&&&0127
22	Island	&&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074
23	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
25	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[11]:

Tätorter

Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun.^[3]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning

per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Halmstad	66 124
2	Oskarström	4 172
3	Frösakull	2 296
4	Getinge	1 909
5	Åled	1 690
6	Haverdal	1 681
7	Gullbrandstorp	1 642
8	Trönninge	1 569
9	Harplinge	1 498
10	Steninge	1 112
11	Kvibille	948
12	Villshärad	778
13	Holm	764
14	Eldsberga	679
15	Gullbranna	667
16	Simlångsdalen	648
17	Laxvik	486
18	Sennan	398
19	Skedala	359

Kommunikationer

I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Sannarp och Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.

Politik

Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Sedan 2006 är dock moderaten Carl Fredrik Graf kommunstyrelsens ordförande.

Mandattabell i Halmstads kommun valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

22

8

5

2

22

8

5

45

87,8

38

7

1973

3

33

19

6

10

3

33

19

6

10

71

91,2

60

11

1976

3

31

17

8

12

3

31

17

8

12

71

90,8

55

16

1979

4

31

13

8

1

14

4

31

13

8

14

71

89,7

51

20

1982

3

32

2

11

4

2

17

3

32

11

4

17

71

90,6

48

23

1985

3

32

3

8

9

16

3

32

3

8

9

16

71

88,7

46

25

1988

3

31

6

8

9

14

3

31

6

8

9

14

71

85,1

45

26

1991

2

28

3

1

4

7

4

15

28

3

4

7

4

15

71

85,1

44

27

1994

3

34

4

2

6

5

2

15

3

34

4

6

5

15

71

85,4

42

29

1998

6

26

4

5

16

6

26

4

5

16

71

78,76

40

31

2002

5

29

4

2

5

9

5

12

5

29

4

5

9

5

12

71

78,36

40

31

2006

3

26

4

3

2

5

6

3

19

3

26

4

3

5

6

3

19

71

80,26

38

33

2010

3

26

4

2

3

5

2

21

3

26

4

3

5

21

71

82,51

39

32

2014

4

25

4

2

6

8

4

2

16

4

25

4

6

8

4

16

71

83,88

40

31

Övriga 1991–1994 var Pensionärspartiet

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunala bolag

Halmstads kommun är genom moderbolaget Halmstads Rådhus AB ägare till flera bolag.^[12] De största är bostadsbolaget Halmstads Fastighets AB (HFAB) och Halmstads Energi och Miljö AB (HEM), som bland annat sköter avfallshantering, fjärrvärme, fjärrkyla och elnät. Halmstads flygplats drivs av kommunen via bolaget Halmstads Flygplats AB och verksamheten i Halmstads hamn sköts via Halmstads Hamn och Stuveri AB. Andra bolag hel- eller delägda av kommunen innefattar Destination Halmstad, Halmstads Näringslivs AB, AB Industristaden, Halmstad City AB och Halmstads Stadsnät AB (HSAB).

Utbildning

Grundskolor

Andersbergsskolan år F-5
Brearedsskolan år F-6
Brunnsåkersskolan år 6-9
Bäckagårdsskolan år F-5
Eldsbergaskolan år F-5
Enslövsskolan år F-6
Eketångamontissoriskola år F-9
Esperedskolan år F-6
Frennarps Byskola år F-3
Frösakullsskolan år F-5
Furulundsskolan år F-9
Fyllingeskolan år F-9
Getingeskolan år F-9

Gullbrandstorpsskolan år F-9
Hallägraskolan år 6-9
Haverdals Byskola år F-5
Holms skola år F-5
Jutarumsskolan år F-5
Klockargårdsskolan år F-5
Kvibilleskolan år F-5
Kyrkskolan år F-5
Linehedsskolan år F-3
Lyngåkraskolan år F-5
Malmqvistska Skolan
Nyhemsskolan år F-6
Skavbökeskolan år F-6

Slottsjordsskolan år F-5
Slättåkraskolan år F-6
Snöstorpsskolan år-F-5
Sofiebergsskolan år F-5
Steningeskolan år F-3
Stenstorpsskolan år 6-9
Trönningeskolan år F-9
Wallbergsskolan år F-9
Valhallaskolan år F-6
Vallåsskolan år F-9
Örjansskolan år F-9
Östergårdsskolan år 4-9
Österledskolan år 7-9

Gymnasieskolor

I Halmstad finns fyra kommunala gymnasieskolor, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet och Klaragymnasiet. Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska. Klaragymnasiet är den yngsta av de fyra och har enbart individuella programmet.

I kommunen ligger naturbruksgymnasiet Plönninge, för vilket Region Halland är huvudman. Friskolor finns i form av Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium och Ljud & Bildskolan.

Högre utbildning

Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.

Vänorter

Se även

Källor

Noter

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ [a b] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ http://www.ne.se/halmstad/197727
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunala bolag”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2007. https://archive.is/20070808171604/http://www.halmstad.se/prod/halmstad/dalis2halmstad.nsf/vyPublicerade/4FB4A899F315B719C1256BB100421A4F?OpenDocument#HRAB-01. Läst 27 december 2009.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Halmstads kommun.
Bilder & media
Halmstads kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter-3] [a b] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-4] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[5] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[6] ttp://www.ne.se/halmstad/197727

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)

[Scbfödelseland-10] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] ”Kommunala bolag”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2007. https://archive.is/20070808171604/http://www.halmstad.se/prod/halmstad/dalis2halmstad.nsf/vyPublicerade/4FB4A899F315B719C1256BB100421A4F?OpenDocument#HRAB-01. Läst 27 december 2009.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]