Hoppa till innehållet

Hamas

Från Wikipedia
Hamas
حركة المقاومة الاسلامية
Hamas flagga
Grundat14 december 1987 av Sheikh Ahmed Yassin
HuvudkontorGaza
Doha i Qatar
Antal medlemmarOkänt
Politisk ideologiPalestinsk nationalism
Islamism
Antisionism
Antisemitism
Internationellt samarbetsorganMuslimska brödraskapet
Färg(er)Grön
Webbplats
http://www.hamas.ps/en

"Hamas (arabiska: Ḥamās, حماس; "iver, entusiasm"), akronym för Ḥarakat al-Muqāwama al-Islāmiyyah (حركة المقاومة الاسلامية; "Islamiska Motståndsrörelsen"), är ett sunni-islamistiskt palestinskt nationalistiskt parti med en väpnad gren, Al-Qassam-brigaderna. Sedan de palestinska parlamentsvalet 2006 och konflikten 2007 mot Fatah har Hamas varit det de facto styrande partiet i det av Israel ockuperade Gaza. Hamas huvudmål är att bilda en palestinsk stat och att bekämpa Israel militärt.[1]

Hamas bildades 14 december 1987 i samband med första palestinska intifadan och dess protester mot Israel i Gaza och på Västbanken. Grundaren, schejk Ahmad Yassin, var ledare i den palestinska grenen av Muslimska brödraskapet vid grundandet.[2][3] Inledningsvis stöddes Hamas av israeliska myndigheter som hoppades att rörelsen kunde agera motvikt och splittra den sekulära palestinska befrielserörelsen.[4] Efter de palestinska parlamentsvalet 2006 och efterföljande palestinska inbördeskrig tog Hamas kontrollen över Gazaremsan.[5] Efter maktövertagandet införde Israel en fullständig blockad av Gaza. Senare inledde även Egypten sin blockad.[6] Detta följdes av flera krig mot Israel, inklusive krigen 2008–09, 2012, 2014, 2021, samt Gazakriget 2023-2025, som började med terrorattackerna den 7 oktober.

Till ideologin främjar Hamas palestinsk nationalism inom en islamisk kontext och strävade initialt efter en stat i hela det tidigare brittiska mandatet Palestina.[7] År 2017 publicerade Hamas nya stadgar som stödjer en palestinsk stat inom 1967 års gränser utan att erkänna staten Israel.[8] Hamas beskrivs många gånger som en antisemitisk rörelse, ofta hänvisandes till antisemitiska formuleringarna i Hamas ursprungliga stadgar från 1988 som senare reviderats.[9] Hamas har uppmärksammats i samband med attacker mot israeliska civila, bland annat genom självmordsbombningar och raketattacker mot israeliska städer. Organisationen är klassificerad som en terroristorganisation av flera länder, bland annat Australien, Kanada, Ecuador, Israel, Japan, Nya Zealand, Paraguay, Storbritannien och USA samt EU.

Hamas grundades i Gaza 1987 som en utgrening av det Muslimska brödraskapet. Brödraskapet hade varit en aktiv rörelse i Gazaremsan ändå sedan den egyptiska administrationen under 1950-talet. I samband med den israeliska ockupationen 1967 så anklagades Brödraskapet av andra palestinska grupperingar för att inta en alldeles för passiv hållning mot Israel, vilket ledde till att missnöjda medlemmar grundade Islamiska jihad 1981.[10] Enligt flera tidigare israeliska tjänsteman utfärdade Israel vid denna tid organisationslicenser, samt gav finansiellt stöd till välgörenhetsorganisationer kopplade till Brödraskapet och schejk Ahmad Yassin, senare grundare av Hamas. Israeliska beslutsfattare menade att stöd till islamistiska organisationer skulle försvaga den vänster-dominerade och sekulära palestinska befrielserörelsen.[11][12]

Först i december 1987, i samband med den första palestinska intifadan, antog Brödraskapet en mer nationalistisk och aktivistisk linje under namnet Hamas. Olikt den Palestinska befrielserörelsen som befann sig i exil i Tunisien och hade sin bas i den palestinska diasporan i Arabländerna, så var Hamas barn av de av de ockuperade palestinska territorierna.[13] Många tidiga medlemmar och sedermera ledare i Hamas föddes i Gazas flyktingläger, så som Khan Yunis, Jabaliya och al-Bureij som söner i familjer ursprungligen från det som idag är södra Israel, bland annat trakten runt Ashkelon (på arabiska Medinat al-Majdal).[14] När den Palestinska befrielseorganisationen gick med på att erkänna staten Israel i enlighet med Osloprocessen så genomförde Hamas flera självmordsbombningar mot civila i Israel, bland annat i Jerusalem[15] och ett diskotek i Tel Aviv.[16]

Bombattentat mot busspassagerare i Tel Aviv i oktober 1994

Hamas erkände inledningsvis inte den Palestinska myndighetens legitimitet - den självstyrande myndighet på Västbanken och Gaza som enligt tvåstatslösningen skulle utmynna i en självständig palestinsk stat - och bojkottade de palestinska presidentvalen.[17] Efter Israels militära tillbakadragande och nedmontering av bosättningar i Gaza 2005, samt valframgångar i de palestinska kommunvalen samma år, så beslutade Hamas dock att delta i de palestinska parlamentsvalen 2006.[18]

Hamas vann parlamentsvalen 2006, vilket resulterade i en maktkamp med Fatah, den dominerande fraktionen inom Palestinska myndigheten. Valobservatörer från EU konstaterade att inget tydde på annat än att resultatet i valet överensstämde med väljarnas vilja.[19] Året därpå tog Hamas kontroll över Gaza efter en kort men våldsam konflikt.[20][21] Efter maktövertagandet införde Israel en fullständig blockad av Gazaremsan vilket följdes av en egyptisk blockad. Detta följdes av flera krig mot Israel, inklusive krigen 2008–09, 2012, 2014 och 2021.

Kriget med Israel från oktober 2023

[redigera | redigera wikitext]

Den 7 oktober 2023 genomförde Hamas en välplanerad attack mot Israel då Hamas bröt upp de barriärerna som skiljer Gazaremsan från israelisk mark och de tog sig in i flera israeliska samhällen, så kallade kibbutzer. De mest drabbade orterna var bland annat Zikim, Sderot, Kfar Aza, Nahal Oz, Be´eri, Re´im, Kissufim, Nir Oz, Nir Yitzhak och Ofaqim. Som längst lyckades Hamas nå orten Ofaqim som ligger ca 25 km ifrån Gazaremsan och ca 20 km ifrån den israeliska storstaden Be'er Sheva. I attackerna dödades 1 139 israeler, varav ungefär två tredjedelar civila. Samtidigt kidnappades 247 personer och fördes till Gaza som gisslan.[22][23][24] Israel svarade genom att invadera Gazaremsan. I det efterföljande kriget mellan Hamas och Israel hade i mars 2025 cirka 50 000–70 000 personer dödats.[25][26]

Den 31 juli 2024 dödades Hamas-ledaren Ismail Haniya i Teheran.[27] I augusti 2024 valdes Yahya Sinwar, Hamas-ledaren i Gaza, till ordförande efter Haniya. Den 16 oktober 2024 dödades Sinwar av israeliska styrkor.[28] Hamas bekräftade också att dess militära befälhavare, Mohammed Deif, dödades av israeliska styrkor i juli 2024.[29] I juni 2025 bekräftades att den nytillträde Hamasledaren Mohammed Sinwar, bror till Yahya Sinwar, hade dödats.[30]

I första paragrafen i Hamas stadgar från 2017 definieras Hamas som en islamisk nationell befrielse- och motståndsrörelse vars mål är att befria Palestina från det ”sionistiska projektet”. I andra paragrafen definieras Palestina som området mellan Medelhavet och Jordanfloden. [31]

Antisemitism

[redigera | redigera wikitext]

I Hamas gamla stadgar från 1988 används ett antisemitiskt språk. Bland annat hänvisas till en hadith som kan tolkas som en uppmaning till att döda judar. Dessutom talar stadgarna om en global sionism som konspirerar mot Arabvärlden via imperialistiska stormakter.[32] År 2017 publicerade rörelsen, för första gången sedan grundandet, ett policydokument där många formuleringar mildrades – bland annat togs referensen till ovannämnd hadith bort ur den uppdaterade stadgan.

Tvåstatslösningen

I den uppdaterade stadgan erkänns delvis 1967 års gränser, samtidigt som rörelsen i samma dokument också är tydlig med att staten Israel inte erkänns. Istället skriver Hamas att man har ett kortsiktigt mål att skapa en palestinsk stat baserad på 1967 års gränser.[33][34]

Utrikespolitik

[redigera | redigera wikitext]

Utrikespolitiskt har Hamas goda relationer till Qatar och Turkiet. Relationerna till Egypten och Syrien påverkades av den Arabiska våren; Hamas stöttade den syriska oppositionen mot Bashar al-Assad - vilket skadade relationen till Iran - och var nära allierad till den sedermera störtade egyptiska presidenten Mursi.[35]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Av organisationens budget år 2006 om 70 miljoner amerikanska dollar gick 90 procent till utomparlamentarisk verksamhet.[36] Det innefattar social verksamhet som att driva skolor, moskéer, förskoleverksamhet, soppkök, bibliotek, fritidsanläggningar och sjukvårdsinrättningar. Organisationen har egna TV-sändningar. Hamas har profilerat sig som motståndare till korruption i den palestinska administrationen. Rörelsen har även byggt upp ett eget juridiskt system för att lösa vardagstvister.

Hamas väpnade gren, Izz ad-Din al-Qassam-brigaderna, bildades 1991.

Hamas grundare schejk Ahmad Yassin ledde Hamas från 1987 till sin död i ett israeliskt robotangrepp den 22 mars 2004.[37] Han efterträddes av Abd al-Aziz al-Rantissi som dödades i ett israeliskt helikopteranfall den 17 april 2004.[38] Khaled Mashaal ledde organisationen från 2004 till maj 2017, varefter Ismail Haniyeh ledde Hamas fram till att han dödades i ett flyganfall i Teheran i juli 2024.[39] Under en kort period i augusti 2024 återinträdde Mashal som tillförordnad ledare innan Yahya Sinwar tog över i augusti 2024. Sinwar dödades i en eldstrid med Israels militär i oktober 2024, och sedan dess har en tillfällig ledningskommitté styrt Hamas.[40][41]

Mänskliga rättigheter

[redigera | redigera wikitext]

Hamas fått omfattande kritik på flera områden, inklusive antisemitisk hatretorik, rapporterad användning av mänskliga sköldar och barnsoldater, inskränkningar av politiska friheter på Gazaremsan och terrorattentat. Detta har gjort att organisationen är klassificerad som en terroristorganisation av bland annat EU[42][43], Israel[44], Japan[45], Kanada[46], USA[47], Egypten, Australien och Storbritannien, samt vid flera tillfällen har fått sina tillgångar frysta genom anti-terrorlagar.[48]

Inskränkningar av yttrandefriheten

[redigera | redigera wikitext]

Både utländska och palestinska journalister har rapporterat om trakasserier och andra åtgärder som vidtagits mot dem.[49][50] I slutet av augusti 2007 anklagades Hamas av brittiska The Telegraph för att tortera, internera, och skjuta mot obeväpnade demonstranter som motsatte sig regeringens politik.[51] Mot slutet av augusti rapporterade även anställda inom palestinska sjukvården att Hamas regering stängt ner flera kliniker i Gaza som hämnd för läkarstrejker. Hamas regering bekräftade att "straffrättsliga åtgärder mot läkare" förekommit eftersom de skyldiga, enligt deras uppfattning, hade uppviglat andra läkare till att gå ut i strejk.[52]

I september 2007 upplöste inrikesministeriet i Gaza den Fatah-vänliga fackliga organisationen Palestinska Journalistförbundets Gaza-gren, en åtgärd som kritiserats av Reportrar utan gränser.[53] I november samma år grep Hamas en brittisk journalist och ogiltigförklarade för en kort tid alla presskort i Gaza.[54]

Avrättningar av motståndare

[redigera | redigera wikitext]

Förutom attacker mot israeliska civila och militära styrkor, har Hamas också attackerat misstänkta kollaboratörer och rivaler ur Fatah.[55]

I Human Rights Watch rapporter har ett antal summariska avrättningar som särskilda exempel på överträdelser av reglerna för krigföring förekommit – bland annat fallet med Muhammad Swairki, som arbetade som kock åt palestinska myndighetens ordförande Mahmoud Abbas vaktstyrka, och som enligt vittnesmål ska ha kastats till sin död, med sina händer och ben bundna, från ett 15-våningshus i Gaza City.[56]

Den 24 februari 2008 marscherade tusentals Hamas-supportrar under begravningen av en muslimsk predikant som dött i Palestinska myndighetens förvar.[57] I kölvattnet av den israeliska invasionen av Gaza i januari 2009 anklagades Hamas för att systematiskt ringa in medlemmar ur den rivaliserande Fatah, anklaga dem för att vara kollaboratörer som "delgav information till Israel", och tortera och summariskt avrätta dem.[58]

Förföljelse av homosexuella

[redigera | redigera wikitext]

Hamas fördömer homosexualitet. Mahmoud Zahhar har fördömt homosexuellas rättigheter i Israel och har klargjort att han anser att homosexuella är perversa; mentalt och moraliskt sjuka.[59]

Över 300 homosexuella palestinska män hade fram till 2003 flytt till Israel för att undgå förföljelse.[60]

Förintelseförnekelse

[redigera | redigera wikitext]

Hamas andlige ledare Yunis al-Astal anklagas för att förneka Förintelsen och ska ha motarbetat UNRWA:s försök att inkludera undervisning om utrotningen av judarna i den undervisning som FN bedriver i Palestina. Hamas talesman Sami Abu Zuhri kritiserades också för att ha använt sig av formuleringen "den så kallade Förintelsen".[61]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hamas, 13 april 2013.
  1. ^ Baconi, Tareq (2018). Hamas contained: the rise and pacification of Palestinian resistance. Stanford studies in Middle Eastern and Islamic societies and cultures. Stanford University Press. ISBN 978-1-5036-0581-7. Läst 10 oktober 2025 
  2. ^ ”Sheikh Yassin: Spiritual figurehead” (på brittisk engelska). 22 mars 2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/in_depth/middle_east/2001/israel_and_the_palestinians/profiles/1695470.stm. Läst 2 augusti 2025. 
  3. ^ ”Al Jazeera English - Archive - The Life And Death Of Shaikh Yasin”. english.aljazeera.net. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070816132853/http://english.aljazeera.net/English/archive/archive?ArchiveId=2639. Läst 2 augusti 2025. 
  4. ^ Schneider, Tal (8 oktober 2023). ”For years, Netanyahu propped up Hamas. Now it’s blown up in our faces” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. ISSN 0040-7909. https://www.timesofisrael.com/for-years-netanyahu-propped-up-hamas-now-its-blown-up-in-our-faces/. Läst 2 november 2025. 
  5. ^ Mukhimer, Tariq (2012). Hamas rule in Gaza: human rights under constraint. Palgrave Pivot. ISBN 978-1-137-31019-4. Läst 2 november 2025 
  6. ^ ”The Gaza Strip | The humanitarian impact of 15 years of blockade - June 2022 | UNICEF Middle East and North Africa” (på engelska). www.unicef.org. https://www.unicef.org/mena/documents/gaza-strip-humanitarian-impact-15-years-blockade-june-2022. Läst 2 november 2025. 
  7. ^ Seurat, Leila (2022). The foreign policy of Hamas: ideology, decision making and political supremacy. SOAS Palestine studies. I.B. Tauris. sid. 17-19. ISBN 978-1-83860-744-9. Läst 2 november 2025 
  8. ^ ”A Document of General Principles and Policies”. HAMAS. 7 november 2017. https://irp.fas.org/world/para/docs/hamas-2017.pdf. Läst 2 november 2025. 
  9. ^ ”ميثاق حركة المقاومة الإسلامية حماس (1988)”. Al-Jazeera. 2 maj 2017. https://www.aljazeera.net/encyclopedia/2017/5/2/%D9%85%D9%8A%D8%AB%D8%A7%D9%82-%D8%AD%D8%B1%D9%83%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%82%D8%A7%D9%88%D9%85%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%A5%D8%B3%D9%84%D8%A7%D9%85%D9%8A%D8%A9-%D8%AD%D9%85%D8%A7%D8%B3-1988. Läst fredag 10 oktober 2025. 
  10. ^ Skare, Erik (2025). Road to October 7: a brief history of Palestinian Islamism. Verso. ISBN 978-1-80429-788-9. Läst 2 november 2025 
  11. ^ Mazzetti, Mark; Bergman, Ronen (10 december 2023). ”‘Buying Quiet’: Inside the Israeli Plan That Propped Up Hamas” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2023/12/10/world/middleeast/israel-qatar-money-prop-up-hamas.html. Läst 15 mars 2025. 
  12. ^ Mehdi Hasan, Dina Sayedahmed (19 februari 2018). ”Blowback: How Israel Went From Helping Create Hamas to Bombing It” (på amerikansk engelska). The Intercept. https://theintercept.com/2018/02/19/hamas-israel-palestine-conflict/. Läst 15 mars 2025. 
  13. ^ Baconi, Tareq (2018). Hamas contained: the rise and pacification of Palestinian resistance. Stanford studies in Middle Eastern and Islamic societies and cultures. Stanford University Press. ISBN 978-1-5036-0581-7. Läst 2 november 2025 
  14. ^ Alex Stein (25 oktober 2024). ”The Fall of al-Majdal”. Love of the Land. https://loveoftheland.substack.com/p/the-fall-of-al-majdal. Läst 2 november 2025. 
  15. ^ Preston, Julia (15 april 2006). ”Hurt by Hamas, Americans Sue Banks in U.S.”. The New York Times. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2006/04/15/nyregion/hurt-by-hamas-americans-sue-banks-in-us.html. Läst 23 maj 2017. 
  16. ^ ”Remembering the Dolphinarium discotheque terrorist attack” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. http://blogs.timesofisrael.com/remembering-the-dolphinarium-disco-terrorist-attack/. Läst 23 maj 2017. 
  17. ^ Caridi, P. (2023). Hamas: from resistance to regime (2nd edition). Seven Stories Press. ISBN 978-1-64421-189-2. Läst 2 november 2025 
  18. ^ ”BBC NEWS | World | Middle East | Hamas success in Fatah heartland”. news.bbc.co.uk. Arkiverad från originalet den 16 mars 2006. https://web.archive.org/web/20060316051302/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/middle_east/4541383.stm. Läst 2 november 2025. 
  19. ^ ”MEPs oversee historic Palestinian election - European Parliament press release/Non-UN document” (på amerikansk engelska). Question of Palestine. https://www.un.org/unispal/document/auto-insert-208889/. Läst 4 augusti 2025. 
  20. ^ ”Hamas gunmen hunt down Fatah rivals in Gaza Strip” (på engelska). Reuters. 14 juni 2007. https://www.reuters.com/article/us-palestinian-reprisals-idUSL1474926320070614. Läst 2 november 2023. 
  21. ^ ”Hamas seizes Fatah headquarters in Gaza” (på engelska). NBC News. 11 juni 2007. https://www.nbcnews.com/id/wbna19168118. Läst 2 november 2023. 
  22. ^ ”Israel social security data reveals true picture of Oct 7 deaths” (på engelska). France 24. 15 december 2023. https://www.france24.com/en/live-news/20231215-israel-social-security-data-reveals-true-picture-of-oct-7-deaths. Läst 6 augusti 2024. 
  23. ^ ”IDF says it has notified families of 242 hostages being held in Gaza”. Times of Israel. 2 november 2023. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/idf-says-it-has-notified-families-of-242-hostages-being-held-in-gaza/. Läst 6 augusti 2024. 
  24. ^ ”Latest Death Tolls in Gaza and Israel” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/livecoverage/israel-hamas-war-gaza-palestinians/card/latest-death-tolls-in-gaza-and-israel-xJRhBt04VQMocRuYUtsA. Läst 2 november 2023. 
  25. ^ ”Reported impact snapshot | Gaza Strip (4 March 2025)” (på engelska). United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs - Occupied Palestinian Territory. 4 mars 2025. https://www.ochaopt.org/content/reported-impact-snapshot-gaza-strip-4-march-2025. Läst 15 mars 2025. 
  26. ^ Jamaluddine, Zeina; Abukmail, Hanan; Aly, Sarah; Campbell, Oona M. R.; Checchi, Francesco (2025-02-08). ”Traumatic injury mortality in the Gaza Strip from Oct 7, 2023, to June 30, 2024: a capture–recapture analysis” (på English). The Lancet 405 (10477): sid. 469–477. doi:10.1016/S0140-6736(24)02678-3. ISSN 0140-6736. PMID 39799952. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(24)02678-3/fulltext. Läst 15 mars 2025. 
  27. ^ S. V. T. Nyheter (31 juli 2024). ”Hamasledaren Ismail Haniya död: Detta har hänt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/hamas-ledaren-ismail-haniya-dod-detta-har-hant. Läst 2 november 2025. 
  28. ^ S. V. T. Nyheter (18 oktober 2024). ”Jagad i över ett år – men Sinwars död oväntad”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/jagad-i-over-ett-ar-men-sinwars-dod-ovantad. Läst 2 november 2025. 
  29. ^ ”Hamas bekräftar: Ledaren död”. www.expressen.se. 30 januari 2025. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/hamas-bekraftar-ledaren-dod/. Läst 2 november 2025. 
  30. ^ TT (18 maj 2025). ”Hamasledaren Sinwar uppges dödad: "Viktig person"”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/varlden/hamasledaren-sinwar-uppges-dodad-viktig-person.caa4a14c-b095-5e6a-8bb2-dd4ac8465b80. Läst 2 november 2025. 
  31. ^ ”Hamas in 2017: The document in full” (på engelska). Middle East Eye. https://www.middleeasteye.net/news/hamas-2017-document-full. Läst 7 november 2025. 
  32. ^ ”The Avalon Project : Hamas Covenant 1988”. avalon.law.yale.edu. https://avalon.law.yale.edu/21st_century/hamas.asp. Läst 7 november 2025. 
  33. ^ ”'We Do Not Wish to Throw Them Into the Sea'” (på amerikansk engelska). ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/02/24/AR2006022402317_pf.html. Läst 15 mars 2025. 
  34. ^ ”Hamas sweeps to election victory” (på brittisk engelska). 26 januari 2006. http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/4650788.stm. Läst 15 mars 2025. 
  35. ^ Seurat, Leila (2022). The foreign policy of Hamas: ideology, decision making and political supremacy. SOAS Palestine studies. I.B. Tauris. ISBN 978-1-83860-745-6. Läst 2 november 2025 
  36. ^ ”Hamas: Background Q&A”. Council on Foreign Relations. 16 mars 2006. Arkiverad från originalet den februari 25, 2006. https://web.archive.org/web/20060225184622/http://cfrterrorism.org/groups/hamas.html. 
  37. ^ ”Shaikh Ahmed Yassin's Assassination”. web.archive.org. 9 juli 2012. Arkiverad från originalet den 9 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120709054231/http://www.aljazeerah.info/Special%20Reports/Different%20special%20reports/Shaikh%20Ahmed%20Yassin%27s%20Assassination.htm. Läst 15 mars 2025. 
  38. ^ https://www.theguardian.com/world/2004/apr/18/israel
  39. ^ ”Hamasledaren Ismail Haniya dödad i Iran”. SVT Nyheter. 31 juli 2024. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/hamas-ledaren-ismail-haniyeh-dodad-i-iran. Läst 15 mars 2025. 
  40. ^ ”Bekräftas: Hamas ledare Yahya Sinwar har dödats”. SVT Nyheter. 17 oktober 2024. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/hamas-ledare-yahya-sinwar-dodad. Läst 15 mars 2025. 
  41. ^ ”Who will lead Hamas after killing of Yahya Sinwar?” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 21 oktober 2024. https://www.bbc.com/news/articles/c04p04lq27ko. Läst 15 mars 2025. 
  42. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100718091256/http://europa.eu/legislation_summaries/justice_freedom_security/fight_against_terrorism/l33208_sv.htm. Läst 7 juni 2010. 
  43. ^ ”Hamas declared a terrorist organisation by Europe's highest court” (på brittisk engelska). The Independent. 26 juli 2017. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/hamas-terrorist-organisation-ecj-european-court-of-justice-eu-uk-palestinian-israel-a7860301.html. Läst 28 juli 2017. 
  44. ^ ”The Financial Sources of the Hamas Terror Organiza”. archive.is. 24 maj 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.today/20120524212543/www.mfa.gov.il/MFA/MFAArchive/2000_2009/2003/7/The%20Financial%20Sources%20of%20the%20Hamas%20Terror%20Organiza. Läst 15 mars 2025. 
  45. ^ http://www.mofa.go.jp/policy/other/bluebook/2005/ch3-a.pdf
  46. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180218143423/http://www.international.gc.ca/name-anmo/peace_process-processus_paix/canadian_policy-politique_canadienne.aspx?lang=eng. Läst 7 juni 2010. 
  47. ^ ”Israel, the West Bank and Gaza”. web.archive.org. 30 december 2004. Arkiverad från originalet den 30 december 2004. https://web.archive.org/web/20041230204200/http://travel.state.gov/travel/cis_pa_tw/tw/tw_922.html. Läst 15 mars 2025. 
  48. ^ ”CURIA - Documents”. curia.europa.eu. http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?docid=211363&doclang=EN. Läst 16 juni 2020. 
  49. ^ "Hamas forces try to arrest prominent Gaza journalist - International Herald Tribune "
  50. ^ ”"Spokesperson of Presidency Condemns Hamas Militias New Crimes against Citizens in Gaza Strip"”. Arkiverad från originalet den 11 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090111183824/http://english.wafa.ps/?action=detail&id=10320. Läst 26 januari 2010. 
  51. ^ ”"Hamas honeymoon ends with torture"”. Arkiverad från originalet den 20 april 2008. https://web.archive.org/web/20080420182426/http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=%2Fnews%2F2007%2F08%2F26%2Fwgaza126.xml. Läst 14 augusti 2021. 
  52. ^ ”Gaza clinics closed, retaliation for doctor strikes.”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013170033/http://www.reuters.com/article/homepageCrisis/idUSL28500882._CH_.2400. Läst 26 januari 2010. 
  53. ^ ”Reporters sans frontières - Palestinian Territories”. web.archive.org. 30 september 2007. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930204056/http://www.rsf.org/article.php3?id_article=23565. Läst 15 mars 2025. 
  54. ^ "Hamas widens crackdown on journalists in Gaza" Arkiverad 7 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  55. ^ Toronto Star (14 mars 2025). ”Breaking News - Headlines & Top Stories | The Star” (på engelska). Toronto Star. https://www.thestar.com/. Läst 15 mars 2025. 
  56. ^ ”Gaza: Armed Palestinian Groups Commit Grave Crimes | Human Rights Watch” (på engelska). 12 juni 2007. https://www.hrw.org/news/2007/06/12/gaza-armed-palestinian-groups-commit-grave-crimes. Läst 15 mars 2025. 
  57. ^ ”"Angered by preacher's death, protesters stand against Abbas - CNN.com"”. Arkiverad från originalet den 7 december 2008. https://web.archive.org/web/20081207150933/http://edition.cnn.com/2008/WORLD/meast/02/24/israel.palestinians.ap/index.html. Läst 26 januari 2010. 
  58. ^ "San Francisco Chronicle" 22 January 2009 Hamas executes suspected Fatah traitors in Gaza
  59. ^ Benjamin Cohen (10 oktober 2005). ”Hamas say gays are perverts will be punished if they win elections” (på amerikansk engelska). PinkNews | Latest lesbian, gay, bi and trans news | LGBTQ+ news. https://www.thepinknews.com/2005/10/10/hamas-say-gays-are-perverts-will-be-punished-if-they-win-elections/. Läst 15 mars 2025. 
  60. ^ ”Palestinian gays flee to Israel” (på brittisk engelska). 22 oktober 2003. http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/3211772.stm. Läst 15 mars 2025. 
  61. ^ "Hamas leader denies Nazi genocide of Jews", USA Today Posted 8/31/2009 2:43 PM http://www.usatoday.com/news/world/2009-08-31-hamas-holocaust_N.htm2010-02-05 Arkiverad 3 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Keys, David (2009). ”The rise of Hamas”. BBC History magazine (nr. 3): sid. 16-17. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]