Hammarkullen

Se även Hammarkullen (TV-serie).

Hammarkullen är ett primärområde i stadsdelen Hjällbo i nordöstra Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Angered.

Demografi och bebyggelse

Hammarkullen byggdes huvudsakligen 1968-70 som ett led i miljonprogrammet. Vissa huslängor revs eller förminskades i slutet av 1990-talet och ersattes av mer småskalig bebyggelse för att skapa en öppnare miljö, 2236 lägenheter finns nu kvar, varav samtliga är hyresrätter. Det finns 569 småhus till 94 % byggda på 1960- och 70-talen.

Göteborgs stads bostadsaktiebolag byggde 1 428 lägenheter i Hammarkullen under åren 1968-1970.^[1] Däribland Göteborgs längsta höghus med 335 meter och en varierande hushöjd på 7 till 8 våningar.^[2]

Hammarkulletorget

Hammarkullen har ett torg vid namn Hammarkulletorget, i folkmun kallat Torget. Namnet kan vara något förvirrande för besökare eftersom Hammarkulletorget även är adressen till ett intilliggande höghusområde i Hammarkullen. Där finns bibliotek, badhus med gym (Hammarbadet), fritidsgård (Mixgården), köttbutik, frisersalong, bankomat och en mindre livsmedelsaffär, samt Centrumbutiken där postärenden kan skötas. Äldreboendet Hammarhus finns vid torget, och parker, fler butiker och privat läkarmottagning finns i närområdet.

Utbildning

I Hammarkullen finns tre grundskolor: Emmaskolan (nybyggd, f.d. Bredfjällskolan, lågstadium), Hammarkullsskolan (lågstadium) och Nytorpskolan (mellan- och högstadium). I ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet har Centrum för urbana studier slagit upp sina portar på sjunde våningen på Hammarkulletorget 63 B. Centret syftar till att göra högskolan till en mer naturlig del av förorten. Folkhögskolan i Angered ligger också på Hammarkulletorget 61 och har allmän kurs på grund- och gymnasienivå, estetiska kurser i samverkan med Göteborgs Unviersitet. Det närmaste gymnasiet är Angeredsgymnasiet i Angereds Centrum. Ett Folkets hus finns på Hammarkulletorget. Trots de stora utmaningarna i området har Hammarkullens skolor och förskolor fått goda vitsord av Skolverket och Emmaskolan tjänade under sin tid som låg- och mellanstadieskola som exempel för skolor även utanför Sverige.

Sport i Hammarkullen

Idrottshallen Hammarkullehallen stod klar 2004 och invigdes samma år. Yannick Tregaro, uppvuxen i Hammarkullen och tränare till världsstjärnor som Christian Olsson och Kajsa Bergqvist, medverkade på invigningen och gav dessa ord: "Bestäm er för att bli bäst i världen, träna och träna, kämpa och slit och njut av hallen!" till alla nyfikna som strömmat till invigningen.

Klubbar i området som haft lag i högre fotbollsdivisioner:

Andra idrottsföreningar: Al-Noor föreningen, Angereds Karateklubb, Araucaria IKF, CD Libertad, Hammarkullen FC, Ironman 424 IF, Lejon Taekwondo WTF, Storås Ridklubb, Syrianska IF

Kultur i Hammarkullen

Kultur i Hammarkullen är en förening som startades under tidigt 1980-tal som ett integrationsprojekt, där de olika etniska grupperna i Hammarkullen kunde träffas regelbundet och ha olika kurser exempelvis latinamerikansk dans, träslöjd, klädsömnad och oljemålning.

Föreningen har skänkt flera konstföremål till Hammarkullen. En traditionell monumentalmålning - Fiskare i Titicacasjön - sitter i dag på badet. En metallskulptur av en man och en kvinna, står på en sockel mellan Hammarkullsskolan och badet. Denna gjordes av Ralph Person och Pentti Koistinen. Träreliefen Jesu fiskafänge sitter i Mariakyrkan, skapad av Gösta Lindqvist. I Mötesplatsen, Röda stugan på torget sitter en tavla föreställande ett Hammarkulletorgshöghus. I skapandet av denna tavla fick boende måla ett fönster eller en balkong. I Folkets Hus hänger en tavla föreställande ett skärgårdsmotiv, även här var Gösta Lindqvist konstnärlig ledare.

Det finns många föreningar med kulturell och social verksamhet: KF Candombé Lubolo, KF Chile Lindo, Ham Sam, Kurdiska Fredsföreningen, Latino Music IKF, Libertad KF, Maihan Afghanska KF, Närradioföreningen Angered-Bergum, PRO, Röseredsgillet, KF Salvador Allende, Internationella Sköna Konsterna, Somaliska fredsföreningen, Somaliska KulturCenter, SPF Lerjeå, Stödnätet, Surre Mén-Raea, Syrianska KF, Tunari, Unga Örnar och Västsveriges Finska Skrivarförening.

Kyrkor och religiösa föreningar i Hammarkullen: Gurdwara Sri Guru Singh Sabha, Mariakyrkan (Missionskyrkan och Svenska kyrkan), International Karisma Center, Koptiska Ortodoxa Församlingen, Mångkulturella ungdom center, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Sandeslätts Kristna Församling och Kommuniteten Oikos (EFS).

Musik i Hammarkullen

De mesta framgångsrika artisterna från Hammarkullen är popmusikern Jens Lekman och Laleh Pourkarim.

Rapgruppen Hammerhill Click har sitt ursprung från Hammarkullen. Namnet kommer ifrån uttrycket "Hammer Hill", engelsk översättning av Hammarkullen. Uttrycket har antagligen sina rötter i Hammarkullens hiphoptradition.

Under 1980-talet och 1990-talet huserade många rock- och punkband i "Föreningen Ljudet" under Hammarbadet. Band som Klas Extas, Nisses Nötter (The Nuts), Knut, Hanif, B.A.S.E, Blind Tuna, Chainsaw Reaction, Exempt, Mineral Water, Jack m.fl. var med och bidrog till ett aktivt musikliv i Hammarkullen. Flera av banden var med i finalerna i den göteborgska musiktävlingen Rockslaget under 1990-talet. Trubaduren och countrysångaren/singer-songwritern Tom Delano är uppväxt i Hammarkullen. Den politisk aktiva rapparen Nabila och Hardcorebandet Psycore kommer även de från Hammarkullen.

Det finns flera grupper som spelar folkmusik och modern musik från Latinamerika och Mellanöstern.

Inom ramen för kommunala kulturskolan finns El Sistema, en kör- och orkesterverksamhet för barn och ungdomar.

Evenemang i Hammarkullen

Varje år, sista helgen i maj, går Hammarkullekarnevalen av stapeln, det är en blandad marknadsdag och karneval då människor av olika nationaliteter visar upp sina kulturella särdrag. Huvudattraktioner är karnevalståget och uppträdandena med huvudsakligen latinamerikanska dansgrupper. Ett annat årligt evenemanget i har varit det persisk/kurdiska nyåret som inträffar runt 20 mars, då folk skjuter raketer och utomhusdanser där folk dansar ackompanjerade av musik från Mellanöstern. Detta evenemang har flyttats till Heden.

Hammarkullen i TV

Det gjordes en svensk TV-serie 1997 om Hammarkullen, som heter Hammarkullen eller Vi ses i Kaliningrad. Dock var det ingen dokumentär om Hammarkullen utan fiktion. Den var faktiskt inte enbart inspelad i Hammarkullen utan även i andra delar av Angered som Gårdsten m.fl. Serien sändes första gången 1997 på SVT. Peter Birro var mannen bakom TV-serien.

Även en film har gjorts om Hammarkullen 1999, 88.Soldiers. Namnet är en sorts drift med nazistisk numerologi, i vilken bokstäver ersätts med de siffror som motsvarar bokstävernas plats i alfabetet. Siffrorna 88 i filmens namn står alltså för HH, "Hammer Hill" och inte för "Heil Hitler" som den oinsatte nazistgranskaren kan tro.

Kollektivtrafik

Huvudartikel Hammarkullen (station)

Hammarkullen trafikeras av spårvagnslinjerna 4, 8 och 9, tack vare snabbspårvägen på endast 15 minuters resväg från Göteborgs centralstation och Brunnsparken (11 km). Spårvagnhållplatsen är underjordisk, den enda helt underjordiska spårvagnhållplatsen i Sverige och byggd med tunnelbanestationer i Stockholm som mall då det var tänkt att det skulle bli tunnelbana till Angered på 1970-talet. De enda bussarna till eller från förorten Hammarkullen är linje 71 och 72 som passerar förbi vid ett par hållplatser, dock inte i närheten av spårvagnshållplatsen.

Områden i Hammarkullen

Hammarkulletorget, 8-våningshus [1]
Hammarkullegatan, parhus
Gropens gård, 3-våningshus
Bredfjällsgatan, 9-våningshus
Sandeslätt, 4-våningshus
Sandeslättskroken, radhus
Rosenhällsvägen, planerad bebyggelse
Hammarkroken, radhus
Branddammsbacken, radhus
Vattentornsgatan, radhus
Hålskogsgatan, villor
Lilla Hålskogsgatan, villor
Västerslänt, radhus och villor [2]
Blomstigen, villor
Barrstigen, villor
Blixtåsgatan, villor
Blixtgatan, villor (2 st)

Kända personer från Hammarkullen

Nyckeltal

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 606 Hammarkullen år 2016^[3]
	Hammarkullen	Hela Göteborg
Folkmängd	8 240	556 640
Befolkningsförändring 2015–2016	+13	+8 450
Andel födda i utlandet	58,1 %	25,2 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar	84,8 %	34,0 %
Medelinkomst	161 400 kr	285 900 kr
Arbetslöshet	14,0 %	5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år)	32,7	25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år)	14,6 %	34,8 %
Andel bostäder byggda 1961–1970	81,7 %
Andel bostäder i allmännyttan	49,4 %	26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016	0
Andel bostäder i småhus	20,0 %	19,1 %

Övrigt

Hammarkullen är enligt polisen ett ur brottssynpunkt problemområde som klassas som särskilt utsatt område.^[4]

Referenser

Noter

^ Vi bygger i Göteborg : en berättelse om Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Torsten Frendberg, Göteborgs stads bostadsaktiebolag 1968, s. 230
^ GHT, 3 maj 1969, "Längsta höghuset i Göteborg."
^ Göteborgsbladet 2017: Angered [pdf]
^ ”Utsatta områden - sociala risker , kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015 sid 29”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819054415/https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-o-oonskade-handelser.pdf. Läst 2 juli 2016.

Webbkällor

Vidare läsning

Galleri : att leva i Hammarkullen. Göteborg: Journalisthögskolan. 1991. Libris 1463572
Demker, Axel (2011). Skärvor av en svit : - förflutenhetens plats i Hammarkullen. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, 1101-3303 ; 2011 :25. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Libris 12351333
McNicholas, Andréa (2009). Hammarkullen hitåt : förort och efterort - för vem utvecklas staden?. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 11487348
Jensen, Jens S (1974). Hammarkullen. Aktuell fotolitteratur, 99-0130254-4 ; 2. Helsingborg: Fyra förläggare. Libris 7746962. ISBN 91-85246-00-X
Jensen, Jens S; Vujanovic, Dragana (2013). Hammarkullen : fyrtio år senare. Göteborg: Hasselbladstiftelsen. Libris 16768109. ISBN 9789198056228
Jensen, Jens S (1982). Ljuva drömmar : Hammarkullen åtta år senare. Fotolitteratur, 99-0329490-5 ; 5. Helsingborg: Fyra förläggare. Libris 7747009. ISBN 91-85246-65-4
Jensen, Jens S (1996). ”Tjugo år med Hammarkullen”. En miljon bostäder / redaktör: Martin Rörby (Stockholm : Arkitekturmuseet, 1996): sid. [76]-87 : ill.. Libris 2272297
Jensen, Jens S. (1995). Tänk om allting var underbart : Hammarkullen 20 år senare. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592944. ISBN 91-7029-185-3 (inb.)
Kaplan, Veronica (2007). Hammarkullens spårvagnsstation : - en plats träder fram. Göteborg: Institutionen för kulturvård. Libris 10943684
Sernhede, Ove; Hedenström, Johan (2002). Alienation is my nation : hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige. Stockholm: Ordfront. Libris 8564068. ISBN 91-7324-900-9
Törnquist, Anders (2001). Till förortens försvar : utveckling och organisering i de tre stadsdelarna Hjällbo, Hammarkullen, Eriksbo 1970-1995. [Skriftserien] / [Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete], 1401-5781 ; [2001:4]. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Univ. Libris 8380670. ISBN 91-86796-32-1. http://hdl.handle.net/2077/15261
Wångersjö, Maria; Lång, Ragnar; Persson, W. Stefan (2016). Hammarkullekarnevalen : de första 40 åren. Göteborg: Hammarkullekarnevalen och ABF Göteborg. Libris 19669301. ISBN 9789197991049
Zeitler, Hendrik; Greider, Göran (2014). 424 : [bilder från / images from Hammarkullen Angered 2008-14]. Stockholm: Journal. Libris 17225264. ISBN 9789187939051
Zintchenko, Lennart (1997). ”Hammarkullen som offentlig bild”. I stadens utkant / red. Karl-Olov Arnstberg, Ingrid Ramberg (Tumba : Mångkulturellt centrum, 1997): sid. 61-74. Libris 2379474
Zintchenko, Lennart (1993). Nybyggarstadsdelen Hammarkullen i ett föränderligt Sverige. R / Byggforskningsrådet, 1103-6346 ; 1993:2. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7418799. ISBN 91-540-5504-0
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[1] Vi bygger i Göteborg : en berättelse om Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Torsten Frendberg, Göteborgs stads bostadsaktiebolag 1968, s. 230

[2] GHT, 3 maj 1969, "Längsta höghuset i Göteborg."

[3] Göteborgsbladet 2017: Angered [pdf]

[nao_dec2015-4] ”Utsatta områden - sociala risker , kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015 sid 29”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819054415/https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-o-oonskade-handelser.pdf. Läst 2 juli 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]