Handbollsligan
 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Arrangör | Svensk Elithandboll (SEH) |
| Förbund | Svenska Handbollförbundet (SHF) |
| Grundad | 1934 |
| Antal klubbar | 14 |
| Nedflyttning till | Allsvenskan |
| Nivå i seriepyramiden | Nivå 1 |
| Internationella cuper | EHF Champions League EHF-cupen EHF Challenge Cup |
| Regerande mästare | IK Sävehof (2018/2019) |
| Flest ligatitlar | Redbergslids IK (20 titlar) |
| TV-partners | Sportkanalen |
| Radiopartners | SR P4 |
| Webbplats | handbollsligan.se |
 Handbollsligan 2020/2021 | |
Handbollsligan, före detta Allsvenskan (1934–1990) och Elitserien (1990–2016), är den högsta serien i handboll för herrar i Sverige. Den första säsongen spelades 1934 och kallades Allsvenskan.
Historia[redigera | redigera wikitext]
1932–1953 spelades Svenska mästerskapet i handboll för herrar i cupform och var oberoende av Allsvenskan. Svenska mästerskapet och den högsta serien kopplades inte ihop förrän säsongen 1952/1953, då seriesegrarna för första gången officiellt kunde titulera sig Svenska mästare.
Svenska mästerskapet i handboll för herrar startade 1932 men Allsvenskan kom inte igång förrän 1934. SM var organiserat i Cup-form. På svenska Wikipedia redogörs för SM i handboll fram till 1952 under rubriken "Svenska mästerskapet i handboll för herrar" följt av årtalet. SM slutspelet var oberoende av serien. De lag som fick ställa upp i SM var de lokala distriktens DM-mästare. Därför var DM av stor betydelse till 1952.
Från 1953 till avgjordes SM genom att segraren allsvenskan blev svensk mästare fram till 1968 då ett slutspel infördes.
Slutspelet hade inledningsvis bara två deltagande som möttes i final hemma och borta. Laget med bästa resultat efter två matcher, där målskillnaden räknades med hade vunnit SM-finalen. Sen deltog fyra lag först i semifinal och sedan final gällde samma regler som tidigare i SM-finalen. (Europeiska cupregler).
Senare tillämpades andra regler och också vilka som fått deltaga i slutspel har ändrats vilket förklaras nedan. Numera gäller att slutspelsmatcher inte får sluta oavgjort utan då blir det förlängning, om oavgjort ny förlängning och sedan avgörande på straffkast. Matchserierna avgörs i visst antal matcher t ex bäst av tre, då en matchserie han sluta 2-0 eller 2-1 till endera laget. I början av slutspelet var det ofta i bäst av tre som gällde men numera är det bäst av fem på både dam och herrsidan.
Spelordning[redigera | redigera wikitext]
Elitserien består av fjorton (14) lag som möts i dubbelmöten, totalt 26 ordinarie omgångar där alla möter alla, hemma och borta. Utöver detta skall ett poolspel lottas in, två grupper med sju lag i respektive pool (geografisk indelning). Här möts lagen en gång, hemma eller borta. Sju spelomgångar och varje lag i respektive pool får sex matcher. Poolspelet spelas i inledningen av serien, och sedan spelas den ordinarie serien. En fullbordad serie i Handbollsligan består alltså av 32 matcher.
De åtta bästa lagen i Elitserien går till slutspelet där det avgörs vilket lag som blir Svensk mästare. Det lag som kommer sist i Handbollsligan blir nedflyttade till Allsvenskan. Lag 11 i Handbollsligan får möta lag 4 i Allsvenskan, lag 12 i Handbollsligan får möta lag 3 i Allsvenskan och lag 13 i Handbollsligan får kvala mot lag 2 i allsvenskan om tre platser i elitserien. Kvalet avgörs i matchserie i bäst av fem matcher.
Slutspel[redigera | redigera wikitext]
Säsongen 1967/1968 infördes slutspel för att kora vinnare av Svenska mästerskapet (SM).
1990/1991 till och med 1997/1998[redigera | redigera wikitext]
Från och med säsongen 1990/1991 deltog de sex främsta lagen i Elitserien i SM-slutspelet. trean och fyran mötte femman och sexan i kvartsfinal och de vinnande lagen i kvartsfinalerna mötte sedan ettan och tvåan i semifinal.
1998/1999 till och med 2002/2003[redigera | redigera wikitext]
Säsongerna 1998/1999 till och med 2002/2003 deltog även de två främsta lagen i Allsvenskan.
2003/2004 till och med 2008/2009[redigera | redigera wikitext]
Sedan säsongen 2003/2004 deltar de åtta främst placerade lagen i Elitserien i SM-slutspelet.[1]
Slutspelsmatcherna var upplagda enligt följande:
- Herrar: Kvarts- och semifinaler i bäst av 5, samt en final.
- Damer: Kvartsfinaler i bäst av 3, semifinaler i bäst av 5 samt en final.
Ingen match fick sluta oavgjord. Förlängning enligt gällande regler. Slutresultat räknas efter eventuell förlängning och straffkast.
Till kvartsfinalerna valde lag 1-3 i Elitserien motståndare. Lag 1 i Elitserien började välja mellan Elitseriens 5-8. Därefter lag 2 och 3. Lag 4 mötte det kvarvarande laget. Det lag som i serien nådde högsta placeringen spelade hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.
Till semifinalerna valde det högst kvarvarande laget (enligt placering i serien) bland de två lägst rankade kvarvarande lagen inför semifinalerna. De lag som i serien nådde högsta placeringen spelar hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.
Sedan 2005 avgörs finalen i en enda match.
2009/2010 till och med 2010/11[redigera | redigera wikitext]
Inför säsongen 2009/2010 avskaffades kvartsfinalerna. Slutspelet avgjordes istället genom att de åtta främst placerade lagen i Elitserien placerades i två slutspelsgrupper. De två främst placerade lagen i varje slutspelsgrupp gjorde upp i bäst av tre semifinaler och slutligen i en final.
2011/12 till och med 2017/18[redigera | redigera wikitext]
Sedan säsongen 2011/2012 spelas återigen kvarts- och semifinaler, båda i bäst av fem matcher. Finalen avgörs fortfarande i en match.
Från och med 2018/19[redigera | redigera wikitext]
Hela slutspelet inklusive final spelas i matchserier om bäst av fem på både dam och herrsida
Publiksnitt[redigera | redigera wikitext]
| Säsong | Grundserie | Slutspel | Totalt |
|---|---|---|---|
| 2008/2009 | 1 260 | ||
| 2009/2010 | 1 458 | ||
| 2010/2011 | 1 405 | ||
| 2011/2012 | 1 338 | ||
| 2012/2013 | 1 410 | ||
| 2013/2014 | 1 547 | 2 893 | 1 682 |
| 2014/2015 | 1 450 | 2 850 | 1 607 |
| 2015/2016 | 1 511 | 2 851 | 1 631 |
| 2016/2017 | 1 530 | 2 962 | 1 680 |
| 2017/2018 | 1 469 | 2 772 | 1 600 |
| 2018/2019 | 1 455 | 2 512 | 1 572 |
Maratontabell[redigera | redigera wikitext]
Seriesegrare genom tiderna[redigera | redigera wikitext]
Svenska mästerskapet[redigera | redigera wikitext]
Svenskt deltagande i Europacuperna[redigera | redigera wikitext]
Svensk fördelning av platser[redigera | redigera wikitext]
Sverige har platser i de europeiska handbollscuperna efter en ranking som görs om efter klubbresultaten i cuperna. På herrsidan en plats i vardera EHF Champions League, EHF-cupen samt två eller tre platser i EHF Challenge Cup.
- EHF Champions League - Officiell svensk mästare (= vinnaren av SM-slutspelet)
- EHF-cupen - förloraren i SM-finalen.
- EHF Challenge Cup
Om Sverige inte erhåller någon plats i EHF Champion League av EHF erbjuds de svenska mästarna spel i EHF-cupen och så vidare.
Antalet platser i Europacuperna bestäms utifrån en ranking av de europeiska nationernas klubblag, som baserar sig på resultaten från tidigare säsonger. Liga Asobal i Spanien och Bundesliga i Tyskland är överlägsna i den europeiska klubbhandbollen och har tre platser var i EHF Champions League.
EHF Champions League[redigera | redigera wikitext]
- Redbergslids IK stod 1959 som slutsegrare av Europacupen (nuvarande EHF Champions League)
- 1957 nådde Örebro SK finalen i Europacupen.
EHF Challenge Cup[redigera | redigera wikitext]
- IFK Skövde vann finalspelet år 2004 mot franska Dunkerque HBGL.
- IK Sävehof vann finalen år 2014 mot serbiska RK Metaloplastika.
Cupvinnarcupen[redigera | redigera wikitext]
Cupen lades ner efter 2012.
- HK Drott nådde finalen 1990
- Redbergslids IK nådde finalen 2003
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
Noterbara resultat[redigera | redigera wikitext]
I högsta serien har ingen målvakt lyckats hålla nollan, men vid tre tillfällen har det hänt att ett lag endast släppt in ett mål:
- 13 februari 1938: Redbergslids IK - Flottans IF Karlskrona 9-1 (Redbergslids IK:s målvakt hette K.G Andersson)
- 16 november 1941: Västerås IK - SoIK Hellas 8-1 (Västerås IK:s målvakt hette Rydberg)
- 2 november 1947: IFK Kristianstad - Västerås HF 13-1 (IFK Kristianstads målvakt hette Bertil Andersson)
- Minsta antalet mål totalt i en match i högsta serien
- 28 oktober 1945: IFK Lidingö - Ystads IF 3-2
Lidingös mål gjordes alla av Oscar Nordström medan Ystads båda mål gjordes av Egon Mårtensson. Det fanns alltså endast två målskyttar i matchen. Lidingö ledde för övrigt med 3-0 tills sex minuter återstod av matchen. Men som tidigare skrivits, nollan har aldrig hållits.
- Största antalet mål totalt i en match i högsta serien
Flest mål i en match gjordes den 14 november 2006, i och med matchen mellan Hammarby IF och LIF Lindesberg, då Hammarby IF vann med hela 53-40, totalt 93 mål. Detta innebär i snitt ungefär ett mål var 40:e sekund. Det tidigare rekordet sattes den 6 januari 1996, då HK Drott slog Stockholmspolisens IF med 49-29, totalt 78 mål. Detta tangerades den 22 september 2004 i matchen IFK Skövde-Hammarby IF 42-36.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Elitserien - SM-slutspel - heh.nu
- ^ ”Här är publikligan för alla sporter”. SVT Sport. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402131928/http://www.idrottensaffarer.se/event/2014/04/har-ar-publikligan-for-alla-sporter. Läst 11 mars 2015.
- ^ ”Fortsatt publikökning i elitserien”. IK Sävehof. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815123906/http://www.savehof.se/index.php/2009/03/fortsatt-publikokning-i-herrarnas-elitserie/. Läst 11 mars 2015.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171002215244/http://213.180.74.118/stat_sve/teamstatistics/spectators.aspx. Läst 2 oktober 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||
| |||||
| |||||