Hans Botwid

Från Wikipedia
Version från den 22 juni 2017 kl. 17.18 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4beta3))

Hans Botvid Botwid, född den 7 augusti 1901 i Brännkyrka församling i Stockholm, död den 9 oktober 1989 i Stockholm[1], var en svensk författare och översättare.

Biografi

Botwids föräldrar var järnvägsmannen Hans Andersson och Anna Nilsson[2]. Efter folkskolan gick han på Handelsskolan 1916-1917 och arbetade som kontorist på ASEA:s kontor 1916-1923. Efter olika sysselsättningar blev han biblioteksbiträde vid Stockholms stadsbibliotek 1929-1933.[3]

Dikterna präglas av ångest och isolering.[4] I sina romaner har Botwid särskilt beskrivit problemet hos manschettproletariatet, som var sämre organiserade än arbetarna men med högre status, t.ex. i "Värna" och "Unna dem deras synder". Botwid skildrar de psykologiska och moraliska problem som klassresan medför, t.ex. i "Leken som fortsätter", som handlar om en slaktardrängs uppstigande till direktör.[5]

Hans Botwid är begravd i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[6]

Bibliografi

Romaner

  • Värna, 1932.
  • Nedtystat, 1933.
  • Oväntat sällskap, 1934.
  • Leken som fortsätter, 1935.
  • Hotet mot vår kärlek, 1936.
  • Wennbergshöjd, 1939.
  • Det finns så många frestelser, 1942.
  • Klostret utan nunna och munk, 1943.
  • Slå följe, 1946.
  • Mor och älskarinna, 1948.
  • Unna dem deras synder, 1950.
  • Kemisten som ville bli verklig, 1953.
  • Paret Dyssegaard, 1955.
  • Änglabacken, 1956.
  • Snälla demoner, 1961.
  • Sätt livet på plats, 1969.

Noveller

Poesi

  • Rädslans dikter, 1929.
  • En verklighet, 1932.
  • Rundresa, 1938.

Berättelser

  • Det ingen visste, 1931.
  • En gäst får medtagas, 1941.
* "Svart glädje"  (Litteraturåret 1951)

Översättningar

  • Nils Johan Rud: Vi ska ha ett barn (Vi skal ha et barn) (Norstedt, 1933)
  • Norah Lofts: Den stora illusionen (White hell of pity) (Norstedt, 1938)

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1], 1900-1940. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 112. Libris 113133 
  3. ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Litteraturhandboken NärVarHur, 1971
  5. ^ Åke Runnquist: Arbetarskildrare, 1952
  6. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.28 ISBN 91-89086-02-3