Hans Hagnell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hans Hagnell
Hans Hagnell.jpg
Hans Hagnell i Studio S 1976.
Född15 december 1919
Oscar Fredriks församling, Göteborg
Död16 juli 2006 (86 år)
Engelbrekts församling, Stockholm
BegravdSandsborgskyrkogården[1]
kartor
NationalitetSvensk
Alma materGöteborgs universitet Blue pencil.svg
SysselsättningNationalekonom, politiker, landshövding
BefattningRiksdagsledamot
Politiskt partiSocialdemokraterna
SläktingarNils Hagnell (syskon)
Redigera Wikidata

Hans Hagnell, född 15 december 1919 i Oscar Fredriks församling, Göteborg,[2] död 16 juli 2006 i Engelbrekts församlingÖstermalm i Stockholm,[2] var en svensk politiker (socialdemokrat) och nationalekonom. Han var riksdagsledamot (andra kammaren) 1956–1973 och landshövding i Gävleborgs län 1971–1986.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Som 16-åring blev Hans Hagnell aktiv i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund 1935. Efter ha blivit politices magister vid Göteborgs högskola anställdes han som ekonom på Industrifacket Metall. Hagnell arbetade där åren 1946–1971 bland annat med strukturundersökningar om metallindustrin och andra ekonomiska utredningar. Efter filosofie licentiatexamen i nationalekonomi vid Göteborgs högskola 1948 blev han ledamot av Kooperativa Förbundets förvaltningsråd.[4] Han var sekreterare i en utredning om de statliga företagsformerna.[5] Han invaldes i Försvarets förvaltningsdirektion 1954.[6]

I 17 år satt Hagnell i riksdagen för socialdemokraterna där arbetsmarknads- och integrationsfrågor kom att ha stor betydelse. Hagnell förhöll sig kritisk till den generösa arbetskraftspolitiken och ansåg att den borde omprövas. Flera gånger vädjade han till politikerna att ändra sina beslut till förmån för svensk arbetskraft. 1968 krävde Hagnell i riksdagen att man skulle stänga de värvningskontor som öppnats utomlands för att locka hit arbetskraft.[7] Efter att lämnat riksdagen och Regeringen Palme utnämnt Hagnell till landshövding i Gävleborgs län där han efterträdde Högerpartiets (nuvarande Moderaterna) tidigare partiledare, Jarl Hjalmarson, fortsatte han att vara aktiv i den politiska debatten. Han engagerade sig bland annat i arbetsmarknadsfrågor och var återkommande gäst i Studio S i Sveriges Television.[8]

Under sina 15 år som landshövding bodde Hagnell med familj på Gävle slott. Han var son till Axel Hagnell, bror till Nils Hagnell och kusin till Olle Hagnell och Birgitta Hagnell-Lindén. Han var gift med Catharina Thorsell Hagnell (1923–2007), och fick barnen Marie, Harald, Staffan och Andreas. Hans Hagnell och Catharina Thorsell Hagnell är begravda på Sandsborgskyrkogården i Gamla Enskede, Stockholm.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Ägandeförhållanden inom verkstadsindustrin omkring åren 1945-1946 (1947)
  • Vad vill vi för framtiden? Socialdemokratin och morgondagens samhälle. Material för en idédebatt (1955)
  • Ägardemokratin skärskådas (1964)
  • Jobben och framtiden. Ta strid för jobben (1979)
  • Utslagningen - anledning till samspel mellan banken och Utvecklingsfonden (1980)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Hagnell, Hans, läs online, läst: 25 mars 2018
  2. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  3. ^ Nationalencyklopedin
  4. ^ "Namn att minnas" Svensk Tidskrift
  5. ^ 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Statens offentliga utredningar, flera delar
  6. ^ Hagnell, Hans i Vem är Vem?: Norrland, supplement, register (andra upplagan, 1968)
  7. ^ "Hövdingar från Sparre till Holmberg" Gefle Dagblad Läst 26 mars 2016
  8. ^ Sveriges radio, nyheter P3 Gävleborg

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]