Hans Hedlund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hans Hedlund (1930).

Hans Fredrik Hedlund, född den 27 april 1855Ekerö i Stockholms län, död den 8 november 1931 i Göteborg, var en svensk arkitekt.

Hedlund var bror till politikern Henrik Hedlund och brorson till tidningsmannen Sven Adolf Hedlund vars dotter Maria (Mia) han gifte sig med. Han var far till arkitekten Björner Hedlund.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Hedlund studerade vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 1871-1875, med fortsatta studier vid Kungliga akademien för de fria konsterna i Stockholm 1875-1879. Efter examen och ett par års anställning hos stadsarkitekten Victor von Gegerfelt arbetade han som självständig arkitekt i Göteborg 1880[1]. Han blev lärare i Allmän byggnadslära och Husbyggnadskonst samt Ornamentsritning vid Chalmers 1886,[2] lektor 1899 och professor 1911. Detta var då Chalmers första professur i ämnet.[3] Efter pensioneringen 1921 fortsatte han att arbeta vid Chalmers som tillförordnad professor till 1923.

Hedlunds första uppdrag 1878 var att åstadkomma husritningar för villor till det så kallade Tjänstemannakvarteret i Göteborg. Till hans mer kända arbeten hör Göteborgs realläroverk 1887, Saluhallen på Kungstorget 1889 (tillsammans med Victor Adler och Johan Gustaf Richert), farbroderns villa på Vasagatan 11 (tillsammans med Yngve Rasmussen), den så kallade Apteatern också känt som Tomtehuset, 1890, ombyggt 1920 och byggnadsminne 1982, dåvarande Göteborgs stadsbibliotek 1900 och Amerikaskjulet 1912. Han samarbetade ett flertal gånger med arkitekten Yngve Rasmussen; ritningarna för Tomtehuset, försäkringsbolaget Sveas hus och gravkapellet över John Ericsson (på Filipstads nya kyrkogård).

Under sin livstid företog han studieresor till flertalet länder i Europa och till Amerika 1893 där han kom i kontakt med Henry Hobson Richardsons arkitektur, med dess massiva murar i grovhuggen sten brutna av rundbågiga portaler och fönsteröppningar, vilket influerat många av hans byggnader. Enligt stadshistorikern Maja Kjellin kan han ses som 1900-talets förste ledande arkitekt i Göteborg och en av Sveriges förnämsta jugendarkitekter.[4]

Bilder av några verk i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Kalmar gamla vattentorn
John Ericssons mausoleum

Gravmonument[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborg förr och nu XXIX, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 2002, s. 6. "1900-TALETS GÖTEBORGSARKITEKTUR", av Claes Caldenby.
  2. ^ Sveriges statskalender för år 1899, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1898 s. 366
  3. ^ Göteborg förr och nu XXIX, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 2002, s. 5. "1900-TALETS GÖTEBORGSARKITEKTUR", av Claes Caldenby.
  4. ^ Svenskt biografiskt lexikon: Hans F Hedlund (art av Maja Kjellin), hämtad 2014-01-22

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 136-165. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 
  • Lindqvist, Håkan; Caldenby, Claes (2013). Göteborgsarkitekten Hans Hedlund : uppsatser, byggnadsbeskrivningar och verkförteckningar. Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, 1404-658X ; 16. Göteborg: Region-och stadsarkivet. Libris 14721928. ISBN 9789187545016 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]