Hans Marschalcks hus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hans Marschalcks hus, vy från Hornsgatan. Hornsgatan 4 (till vänster) är ombyggd 1907 i historiserande anda. Fotografi från 2012.

Hans Marschalcks hus ligger i kvarteret Överkikaren vid hörnet Södermalmstorg 8 och Hornsgatan 2-4 på Södermalm i Stockholm. Byggnaden uppfördes på 1640-talet för vinskänken Hans Marschalck (även stavat Marschalk, död 1660). Husdelen med adress Hornsgatan 4 restaurerades 1907 i historiserande anda av arkitekt Alfred Danielsson-Bååk och fick då ett kraftigt avvikande utseende. Fastigheten är q-märkt och betraktas som ett av Södermalms äldsta och bäst bevarade profana stenhus från 1600-talet.

Historik, stadsplan på Södermalm[redigera | redigera wikitext]

Husen i fonden av Södermalmstorg uppfördes i samband med Södermalms stadsplanering som började 1641 (se även Stormaktstidens första stadsplan på Södermalm). Då planlades Malmtorget (nuvarande Södermalmstorg) regelbundna form och härifrån drogs två gatusträckningar i rät vinkel till varann: Hornsgatan mot väst och Götgatan mot syd. Dessa skulle bli stommen i stadsplanen för Södermalm.[1]

Historik, Marschalcks hus[redigera | redigera wikitext]

Drottning Kristinas brev från 1645.
Minnestavla i huset Hornsgatan 4

Hans Marschalck hade sedan tidigare en gård i området som revs i samband med gaturegleringen och på den nya hörntomten Södermalmstorg/Hornsgatan lät han uppföra ett påkostat tre våningar högt stenhus med sju fönsteraxlar och en gavelfronton i tre våningar. Byggnaden syns på Wolfgang Hartmanns kopparstick från 1650-talet.

Dessförinnan fanns vid nuvarande Hornsgatan 4 det välkända värdshuset Svanen från början av 1600-talet. Dåvarande ägare, gästgivaren Erik Andersson, fick 1605 tillstånd att sätta upp en skylt i form av en Svan utanför huset. Delar av källaren med sina valv integrerades i den nya bebyggelsen och finns alltjämt kvar.[2]

Den attraktiva hörntomten Södermalmstorg/Hornsgatan fick Hans Marschalck till skänks av drottning Kristina som ersättning för den gård som revs. Ersättningen förlöpte dock inte helt problemfritt, troligen ville staden ha betalt för den nya tomten.

Hans Marschalck lyckades då få drottningen att den 11 december 1645 skriva ett brev till stadens myndigheter angående tomten vid Södermalmstorg där hon besvärade sig över det öde Hans Marschalck genomgått vid gaturegleringen på Södermalm på "hwilken honom tilldeelte tompt han sedan till stadzens pryddnadt och zirat på den orten, hafwer itt fast steenhuß vpsettia låtit, och der på mestedeels all sin förmögenhet kostat och anwändt."

Hon bekräftar i brevet även: "Denne hans vnderdånige begäran, hafwe wij medh nåde anhört, och i betrachtande af ofwanbe[mel]te skähl welat skänckia och gifwa, effter som wij her medh och i dette wårt öpne brefz krafft, vnne skienkie och gifwe be[mel]te Hans Marskalck, hans hustro och arfwinger, ofwan be[mel]te tompt…"[3]

En minnestavla i portgången av huset Hornsgatan 4 påminner härom.

Tiden efter Marschalck[redigera | redigera wikitext]

Omkring 1700 byggdes huset om, gavelfrontonen försvann och ett brutet tak ersatte den tidigare höga takresning. Mariabranden 1759 drabbade även Hans Marschalcks hus, som dock klarade sig relativt bra. Av brandförsäkringen framgår att de gamla murarna stod kvar till husets fulla höjd.[4] År 1760 köptes den brandskadade byggnaden av lärftshandlaren Daniel Hedenström som reparerade huset och lät bygga en ny flygel på innergården.[5]

År 1907 restaurerades huset i historiserande renässansstil av arkitekt Alfred Danielsson-Bååk. Uppdragsgivaren var tandläkare John Wessler som ägde huset mellan 1905 och 1928.[6] Då fick Hornsgatan 4 sitt nuvarande, kraftigt avvikande utseende med en hög trappstegsgavel och burspråk samt småspröjsiga fönster och tegelröd avfärgad puts. I början av 1930-talet avfasades hörnet i bottenvåningen Hornsgatan/Södermalmstorg för att förbättra framkomligheten för gående. På 1960-talet förenklades fasaden (utom Hornsgatan 4) varvid hörnkedjor i puts togs bort. Under många år hade Frans Svanström & Co Pappershandel en av sina butiker i hörnhusets bottenvåning.

Byggnaden genom tiden[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Planbeskrivning Pl 7954 av den 31 januari 1984.
  2. ^ Hasselblad (1979), s. 158
  3. ^ ”Drottning Kristinas brev till stadens myndigheter angående en tomt vid Södermalmstorg”. Stockholmskällen. Stockholms stadsarkiv. Arkiverad från originalet den 7 september 2012. https://www.webcitation.org/6AVFL2RNd?url=http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=10132. 
  4. ^ Cnattingius (1991), s. 4
  5. ^ Cnattingius (1991), s. 5
  6. ^ Cnattingius (1991), s. 8

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]