Hans Westman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hans Westman
Westmans villa, Lund
För scenografen Hans Westman, se Hans Westman (scenograf).

Hans Gustaf Westman, född 9 mars 1905 i Hökhuvuds församling i dåvarande Stockholms län, död 17 november 1991 i Lund,[1] var en svensk arkitekt, främst aktiv i Skåne.

Efter studentexamen i Uppsala 1924 utexaminerades Westman från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1929. Han var anställd hos Hakon Ahlberg och Paul Hedqvist 1929–32 och stadsplanearkitekt under Erik Bülow-Hübe i Malmö 1933–35. Han företog en studieresa till Italien 1929 och med stipendium från KTH till Italien och Tyskland 1935.

Westman bedrev egen arkitektverksamhet i Malmö 1936–38 och därefter i Lund. I sistnämnda stad utförde han omkring 120 byggnadsuppdrag i staden. Han började som funktionalist inspirerad av den berömde schweizisk-franske arkitekten Le Corbusier och ritade ett flertal en- och flerfamiljshus i funkisstil under 1930- och 40-talen, bland annat badhuset från 1938, där arkitekten Tor Andersson stått för de tidiga ritningarna som Westman sedan omarbetade något (rivet 1978) och idrottshallen (1941) i Stadsparken samt den egna villan (1939) på Nationsgatan 3 i Professorsstaden.

Med Linnéstaden vid Sankt Jörgens park från 1945-48 anknöt Westman till den traditionella, skånska bondgårdsarkitekturen och skapade en regionalt präglad arkitektur som han kom att vidareutveckla under de kommande åren. Mest lekfullt utvecklade han sina nya idéer i en rad studentbostadshus: Tomegapsgatan 13 och 15 (1951) är inspirerade av skånsk korsvirkestradition, Kalmar nations hus (1952) på Biskopsgatan har lånat formspråket för taket ifrån Domprostgården i Kalmar, Göteborgs nations "Kållehus" (1953) ligger som ett strandat fartyg - med spygatt, kommandobrygga och mast - på Östra Vallgatan, Smålands nations "Smålandsgården" (1952) (numer privat bostadsrättsförening) försågs med röd tegelfasad för att anknyta till de småländska röda stugorna och vita balkonger samt entrén försågs med inmurade stenar från Lagan, Malmö nation på Östra Vallgatan (1964) placerades huset konkavt ut mot gatan, enligt Westman för att visa på staden Malmös egna ställning i förhållande till alla andra.

Det kom med tiden att bli många studentbostadshus och studentbostadsområden signerade Hans Westman: Studentlyckan (1958), Parentesen (1962), Ulrikedal (1963) och Delphi (1964-1967). Fyrklöverhuset som hustyp uppfanns och patenterades av Westman och kom till flitig användning för studentbostäder bland annat på Delphi, Kämnärsvägen och Gylleholmsgatan.

I Malmö ritade Westman Folkets hus, Bylgiahuset och kyrkan till Vår Frälsares församling, i Stockholm den nya delen av Katolska domkyrkan.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Tägil, Tomas (1996). Arkitekten Hans Westman, funktionalismen och den regionala särarten. Arkitekturmuseets skriftserie, 1101-962X ; 6 (1. uppl.). Stockholm: Arkitekturmuseet. Libris länk. ISBN 91-85460-58-3 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Westman, Hans Gustaf
  2. ^ http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/Bevaringsprogram/index.php/H%C3%B6gevallsbadet
  3. ^ Sydsvenskan 6 september 2013

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]