Harplinge socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Harplinge socken
Socken
Bålastugan, en ryggåsstuga med häbbarshus, uppfördes i slutet av 1700-talet vid Kulsegård i Särdals by, Harplinge. Byggnaden flyttades på 1870-talet till Varberg där den är museum.
Bålastugan, en ryggåsstuga med häbbarshus, uppfördes i slutet av 1700-talet vid Kulsegård i Särdals by, Harplinge. Byggnaden flyttades på 1870-talet till Varberg där den är museum.
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Härad Halmstads härad
Koordinater 56°44′12″N 12°44′16″Ö / 56.73667°N 12.73778°Ö / 56.73667; 12.73778
Kyrkby Harplinge
Area 61 km²[1]
Folkmängd 5 875 (2000)[2]
Befolkningstäthet 96 invånare/km²
Sockenkod 1458
Harplinge socken i Halmstads härad Halland.
Harplinge socken i Halmstads härad Halland.

Harplinge socken i Halland ingick i Halmstads härad, ingår sedan 1974 i Halmstads kommun i Hallands län och motsvarar från 2016 Harplinge distrikt.

Socknens areal är 61,25 kvadratkilometer, varav 60,72 land.[1] År 2000 fanns här 5 875 invånare[2]. Tätorterna Gullbrandstorp, Villshärad, Haverdal och del av Steninge samt tätorten Harplinge med sockenkyrkan Harplinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Harplinge socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harplinge församling och för de borgerliga frågorna till Harplinge landskommun. Landskommunen utökades 1952 innan den 1974 uppgick i Halmstads kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Harplinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Halmstads härad. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Hallands första båtsmanskompani.[3][4]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Harplinge socken ligger nordväst om Halmstad vd kusten med Nyårsåsen i öster. Socknen är bördig slättbygd med flygsandsfält och skog vid kusten och skog i öster.[5][6][1]

Det finns fem naturreservat i socknen: Haverdal ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Enet, Mannarp, Särdal och Vilshärad är kommunala naturreservat.

Sätesgårdar var Margretebergs säteri,[7][8] Fjälldalens herrgård[9] och Timmersjö hovgård.[10][11]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns boplatser och en hällkista, från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern finns gravfält och en domarring.[5][6][12][13]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade stadigt från 1 176 1810 till 5 471 1990.[14]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1300 Harpälying) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller troligen harpa, 'vara stel, vara styv' och harpe, 'skorvig hud' syftande på hårdbearbetad jord eller dylikt. Efterleden är ljung, 'ljunghed'.[15][6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Harplinge socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Harplinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Margreteberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Margreteberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Harplinge, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Timmersjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Timmersjö Hofgård i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Harplinge socken
  13. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Harplinge socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  14. ^ Folkmängd 1810-1890 Harplinge i Hallands län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 11/7 2016)
  15. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Harplinge, En bok om hembygden del I-II, 1927 resp 1973

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]