Harriet Bosse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harriet Bosse
Harriet Bosse, 1899
Harriet Bosse, 1899
Född Harriet Sofie Bosse
19 februari 1878
Kristiania (Oslo), Norge
Död 2 november 1961 (83 år)
Oslo, Norge
Aktiva år 1896–1944
Make Edvin Adolphson
(1927–1932)
Gunnar Wingård
(1908–1911)
August Strindberg
(1901–1904)
Barn Anne-Marie Hagelin med August Strindberg
IMDb SFDb

Harriet Sofie Bosse [Bå'sse], född 19 februari 1878 i Kristiania (Oslo), död 2 november 1961 i Oslo, var en norsk-svensk sångerska och skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bosse hade en tysk far och en dansk mor.[2] Hon studerade vid Kongliga Musikkonservatoriet i Stockholm. På våren 1897, efter tre års studier, tog hon examen med specialbetyg i sång. Hon scendebuterade 1896 i Romeo och Julia på Tivoli Theater i Kristiania i en uppsättning av hennes syster Alma och dennas man Johan Fahlstrøms regi. Under vintern 1898 fick hon tillfälle att följa lektionerna vid Comédie Françaises konservatorium i Paris.[källa behövs]

Hon engagerades vid Dramaten i Stockholm 1899. Eftersom hon hade svårt med svenska språket tog hon lektioner hos en talpedagog för att bli av med sin norska brytning.[källa behövs]

Bosse engagerades 1906 av Albert Ranft till Svenska teatern i Stockholm och kom att bli teaterns stora stjärna. Hon engagerades åter vid Dramaten 1911 med löfte om att få spela tyngre roller. 1919–21 spelade hon under vårsäsongen på "Intima teatern" eller Komediteatern.[3] Dessutom gästpelade hon i landsorten, liksom i Göteborg, Oslo och Helsingfors.[3]

Sina sista tio år på Dramaten 1933–1943 beskrev hon själv som en Golgatavandring då hon fick allt svårare att få intressanta roller. I maj 1943 gick hon i pension för att 1955 flytta till Norge där hennes dotter med familj bodde.[källa behövs]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Harriet Bosse var dotter till bokförläggare Heinrich Bosse och Anne-Marie Lehman. Hon var gift med August Strindberg 1901–04 (i hans tredje äktenskap), med Gunnar Wingård 1908–11 och med Edvin Adolphson 1927–32.[4][5] Hon hade med Strindberg dottern Anne-Marie (1902–2007)[6] och med Wingård en son.[källa behövs]

Harriet Bosse har själv berättat hur det började: "Strindberg lade sina händer på mina axlar och såg djupt och innerligt på mig och frågade: – Vill ni ha ett litet barn med mig, fröken Bosse? Jag neg och svarade helt hypnotiskt: Ja, tack. Och så var vi förlovade.”[7]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1900 Loyse Gringoire
Théodore de Banville
Dramatiska Teatern[8]
1901 Germaine Familjeband
Gaston Devore
Dramatiska Teatern[9]
Jolanta Kung Renés dotter
Henrik Hertz
Dramatiska Teatern[10]
1902 Hero Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[11]
1903 Nennele Som blad för stormen
Giuseppe Giacosa
Dramatiska Teatern[12]
1906 Tove Gurre
Holger Drachmann
Svenska teatern, Stockholm[13]
Småborgare
Maksim Gorkij
Svenska teatern, Stockholm[14]
Mélisande Pelléas och Mélisande
Maurice Maeterlinck
Svenska teatern, Stockholm[15]
1907 Indras dotter Ett drömspel
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[16]
Kersti Kronbruden
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[17]
Ann Whitefield Mannen och hans överman
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[18][19]
1908 Marie-Louise Tjuven
Max Bernstein
Svenska teatern, Stockholm[20]
Elga Elga
Gerhart Hauptmann
Svenska teatern, Stockholm[21]
Salome Johannes
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[22]
1909 Mrs Worthley Mrs Dot
W. Somerset Maugham
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[23]
Maria Tjänaren i huset
Charles Rann Kennedy
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[24][25]
Claudine van Zuylen Trohetseden
Oscar Blumenthal
Vasateatern[26]
1910 Änkan Kärlekens krokvägar
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[27]
Den bergtagna
Ernst Ahlgren och Axel Lundegård
Svenska teatern, Stockholm[28]
Maria Hamilton Nils Ehrensköld
Gustaf von Horn
Svenska teatern, Stockholm[29]
Statsministerns hustru Örnarna
Ernst Didring
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[30]
Chokladdockan
Paul Gavault
Svenska teatern, Stockholm[31]
Konserten
Hermann Bahr
Svenska teatern, Stockholm[32]
Fröken Örnflykt Min nièce
Gustaf von Horn
Svenska teatern, Stockholm[33]
1911 Elisabeth Dohna Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Albert Ranft Svenska teatern, Stockholm[34]
1915 Helène de Trévillac Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1919 Fröken Hilde Wangel Byggmästare Solness
Henrik Ibsen
Einar Fröberg Intima teatern[35]
Julia Balkongen
Gunnar Heiberg
Rune Carlsten Intima teatern[36]
1920 Suzanne Leblanc Aigretten
Dario Niccodemi
Einar Fröberg Intima teatern[37]
Viktoria Änkleken
W. Somerset Maugham
Rune Carlsten Intima teatern[38]
1921 Nju Nju
Osip Dymov
Rune Carlsten Intima teatern[39]
Eleonora Påsk
August Strindberg
Intima teatern[40]
Jacqueline En hustru för mycket
Francis de Croisset
Einar Fröberg Intima teatern[41]
Chitra Chitra
Rabindranath Tagore
Einar Fröberg Intima teatern[42]
Den unga flickan Himlens hemlighet
Pär Lagerkvist
Einar Fröberg Intima teatern[43]
1923 Daisy Öster om Suez
W. Somerset Maugham
Ernst Eklund Komediteatern[44]
Kate Värdshuset Råbocken
Oliver Goldsmith
Olof Molander Dramaten
1930 Suzy Courtois Topaze
Marcel Pagnol
Gustaf Linden Dramaten
Bodil Juhl Årgång 30
Jens Locher
Tollie Zellman Teatern vid Sveavägen[45][46]
1933 Grusinskaja Grand Hotel
Vicki Baum
Gösta Ekman Vasateatern[47][48]
1934 Mikaela Bonalt En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1938 Fru Morehead Kvinnorna
Clare Boothe Luce
Rune Carlsten Dramaten[49]
1939 Elise Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
Belle Schlessinger Guldbröllop
Dodie Smith
Carlo Keil-Möller Dramaten
1942 Mrs Brown Claudia
Rose Franken
Carlo Keil-Möller Dramaten
1943 Överstinnan Elsa Båge Den stora skuggan
Carlo Keil-Möller
Carlo Keil-Möller Dramaten
  • Titelrollen i Elektra
  • Julia i Romeo och Julia
  • Viola i Trettondagsafton
  • Clärchen i Egmont
  • Titelrollen i Maria Stuart
  • Hedvig i Vildanden
  • Eleonora i Påsk
  • Henriette i Brott och brott
  • Titelrollen i Drottning Kristina
  • Margit i Herr Bengts hustru
  • Agna i Johan Ulfstierna
  • Eliza i Pygmalion

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Harriet Sofie Bosse”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57950&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dHarriet+Bosse%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 21 oktober 2012. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 748 
  3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
  4. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1939, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1939 s. 117
  5. ^ Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Sökord : Bosse, Harriet
  6. ^ ”Harriet Bosse”. IMDb.com. http://akas.imdb.com/name/nm0098110/. Läst 21 oktober 2012. 
  7. ^ Aftonbladet mediecenter: 100 år med Aftonbladet
  8. ^ ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S19%3a047. Läst 24 oktober 2015. 
  9. ^ ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S18%3a034. Läst 24 oktober 2015. 
  10. ^ ”Kung Renés dotter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S3%3a006. Läst 23 oktober 2015. 
  11. ^ ”Mycket väsen för ingenting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S22%3a042&pos=36. Läst 23 oktober 2015. 
  12. ^ ”Som blad för stormen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S24%3a046&pos=44. Läst 23 oktober 2015. 
  13. ^ Bo Bergman (23 oktober 1906). ”Svenska teaterns festföreställning: 'Gurre'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-23/13114a/2. Läst 7 augusti 2015. 
  14. ^ Bo Bergman (16 november 1906). ”Svenska teatern: 'Småborgare'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-16/13138a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (30 november 1906). ”Svenska teatern: 'Pelléas och Mélisande'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-30/13152a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  16. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-18/13257a/2. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (15 september 1907). ”Svenska teaterns premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-15/13431A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  19. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 124
  20. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  21. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 mars 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-31/13624A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  22. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 127
  23. ^ Bo Bergman (26 februari 1909). ”Svenska teatern: 'Mrs Dot'”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-02-26/13947A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  24. ^ 'Tjänaren i huset' å Svenska teatern i Hvar 8 dag (10:de årgången)
  25. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (14 september 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-14/14141/4. Läst 7 augusti 2015. 
  27. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  28. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 12 mars 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-12/14316/8. Läst 7 augusti 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (13 juli 1910). ”Gustaf Horns 'Nils Ehrensköld' på Svenska teatern i går”. Dagens Nyheter. 
  30. ^ Bo Bergman (17 april 1910). ”Premiären på Didrings 'Örnarna' en betydande succès”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-04-17/14349/1. Läst 7 augusti 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (8 maj 1910). ”Svenska teaterns nyaste program”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-08/14369/7. Läst 8 augusti 2015. 
  32. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 4 november 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-11-04/14547/5. Läst 8 augusti 2015. 
  33. ^ Bo Bergman (29 december 1910). ”Kapten von Horns 'Min nièce' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-29/14600/6. Läst 8 augusti 2015. 
  34. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  35. ^ ”Byggmästare Solness”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29430&pos=109. Läst 19 maj 2016. 
  36. ^ ”Balkongen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29432&pos=110. Läst 19 maj 2016. 
  37. ^ ”Aigretten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29442&pos=120. Läst 23 maj 2016. 
  38. ^ ”Änkleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29443&pos=121. Läst 23 maj 2016. 
  39. ^ ”Nju”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29451&pos=127. Läst 23 maj 2016. 
  40. ^ ”Påsk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26793&pos=128. Läst 23 maj 2016. 
  41. ^ ”En hustru för mycket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29453&pos=130. Läst 23 maj 2016. 
  42. ^ ”Chitra”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29454&pos=131. Läst 23 maj 2016. 
  43. ^ ”Himlens hemlighet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29455&pos=132. Läst 23 maj 2016. 
  44. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  45. ^ Teater Musik och Film: Bror Olsson på Teatern vid Sveavägen”. Dagens Nyheter: s. 11. 7 oktober 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-10-07/272/11. Läst 6 januari 2016. 
  46. ^ Bo Bergman (8 oktober 1930). ”'Årgång 1930' vid Sveavägen”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-10-08/273/11. Läst 6 januari 2016. 
  47. ^ B. B-n (19 mars 1933). ”"Grand Hotel" på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-19/76/7. Läst 14 juli 2015. 
  48. ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 180
  49. ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]