Heby kommun är en kommun i Uppsala län (före den 1 januari 2007 Västmanlands län ). Centralort är Heby vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.
Kommunens område motsvarar socknarna: Enåker , Harbo , Huddunge , Nora , Vittinge , Västerlövsta och Östervåla . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I området inrättades 22 januari 1887 Heby municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Västerlövsta Enåker , Huddunge och Västerlövsta) och Östervåla Harbo och Östervåla) medan landskommunerna Nora och Vittinge förblev oförändrade.
Heby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nora, Vittinge, Västerlövsta och Östervåla landskommuner.[ 5]
Fram till och med 2006 låg kommunen inom Västmanlands län , men överfördes från och med 2007 till Uppsala län . Detta genomfördes enligt riksdagsbeslut den 30 november 2005. I en rådgivande lokal folkomröstning 1998 hade 57,5 % röstat för ett länsbyte. Kommunkoden efter länsbytet är 0331. Den gamla var 1917.
Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2001 i Sala domsaga , från 1 april 2001 till 1 januari 2007 i Västmanlands domsaga och ingår sen dess i Uppsala domsaga .[ 6]
Blasonering : Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 tegelstensmöstrat i rött med fogar i silver, fält 2 i silver en öppnad röd hovtång med nitklinga på högra skänkelspetsen och nåddorn på den vänstra, fält 3 i silver två stolpvis ställda röda skäror, bladen korsande varandra två gånger .
Detta vapen registrerades hos PRV år 1980 för den 1971 tillkomna kommunen. Hovtången fanns tidigare i Östervåla landskommuns år 1956 fastställda vapen och de två skärorna i Nora landskommuns vapen (1951). De tegelmönstrade fälten anknyter till tegeltillverkning på orten.
Befolkningsutvecklingen i Heby kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
13 320
1975
13 189
1980
13 378
1985
13 088
1990
13 595
1995
13 944
2000
13 653
2005
13 634
2010
13 382
2015
13 594
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Heby kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 7]
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Heby kommun.
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Heby &&&&&&&&&&&02724.&&&&&0 2 724
2
Östervåla &&&&&&&&&&&01696.&&&&&0 1 696
3
Morgongåva &&&&&&&&&&&01441.&&&&&0 1 441
4
Tärnsjö &&&&&&&&&&&01174.&&&&&0 1 174
5
Harbo &&&&&&&&&&&&0714.&&&&&0 714
6
Vittinge &&&&&&&&&&&&0566.&&&&&0 566
Centralorten är i fet stil .
Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Annika Krispinsson
Förste vice ordförande
MP
Carl-Åke Elmersjö
Andre vice ordförande
S
Håkan Collin
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden
C
Per Möller
Vakant
Kultur- och fritidsnämnden
L-P
Torbjörn Ivarsson
C
Pär Jansson
Bygg- och miljönämnden
M
Mats Jennische
S
Olof Nilsson
Vård- och omsorgsnämnden
M
Margaretha Gadde Jennische
C
Karl-Arne Larsson
Utbildningsnämnden
FP
Tomas Bergström
M
Rickert Olzon
Valnämnden
M
Rickert Olzon
S
Carl-Erik Thörngren
Mandatfördelning i Heby kommun, valen 1970–2014 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD L-P C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970
2
18
15
4
2
41
87,1
1973
2
17
17
3
2
41
89,2
1976
2
17
16
3
1
2
41
89,6
1979
2
18
15
2
1
3
41
89,1
1982
2
18
14
2
1
4
41
90,0
1985
2
18
13
3
1
4
41
88,5
1988
2
18
1
12
3
2
3
41
84,2
1991
2
15
1
2
12
2
3
4
41
83,9
1994
2
18
2
11
2
2
4
41
84,9
1998
4
14
1
4
9
1
3
5
41
80,23
2002
4
17
1
9
10
2
3
3
49
77,18
2006
3
16
1
4
8
2
2
5
41
77,55
2010
2
13
2
2
4
8
2
2
6
41
78,78
2014
2
14
2
5
3
8
1
2
4
41
82,35
Lokala partiet i Heby kommun (L-P) hette innan valet 2010 Länsbytarpartiet (L-BYT) .
Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017” . Statistiska centralbyrån . 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/ . Läst 10 maj 2017 .
^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010” . Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls . Läst 19 augusti 2015 . ^ ”Största offentliga arbetsgivare” . Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259 . Läst 8 november 2015 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
