Heby kommun

	Heby kommun; Kommun
	Heby stationshus
Slogan	Mitt i allt och En växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalite
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Uppsala län (2007–); Västmanlands län (–2006)
Centralort	Heby
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	1 225,61 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 166,88 kvadratkilometer
- därav vatten	58,73 kvadratkilometer
Folkmängd	14 101 (2020-12-31)
Bef.täthet	12,08 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°56′00″N 16°53′00″Ö / 59.933333333333°N 16.883333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Uppsala domkrets (2007-01-01–); Västmanlands domkrets (2001-04-01–2007-01-01); Sala domsaga (–2001-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2049
Anställda	1 225 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0331 (2007–); 1917 (–2006)
GeoNames	2707055
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Heby kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Heby med 2 724 invånare vilken är kommunens största tätort där 20,0 % av kommunens befolkning bor. År 2015 bodde 8 315 av kommunens 13 594 invånare i tätorter, vilket motsvarar en tätortsgrad av 61,2 %.

Heby kommun tillhörde före den 1 januari 2007 Västmanlands län. Kommunen gränsar till Avesta kommun i Dalarnas län, Sala kommun i Västmanlands län, Sandvikens kommun och Gävle kommun, båda i Gävleborgs län samt Tierps kommun, Uppsala kommun och Enköpings kommun i Uppsala län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Enåker, Harbo, Huddunge, Nora, Vittinge, Västerlövsta och Östervåla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 22 januari 1887 Heby municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Västerlövsta (av de tidigare kommunerna Enåker, Huddunge och Västerlövsta) och Östervåla (av Harbo och Östervåla) medan landskommunerna Nora och Vittinge förblev oförändrade.

Heby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nora, Vittinge, Västerlövsta och Östervåla landskommuner.^[6]

Fram till och med 2006 låg kommunen inom Västmanlands län, men överfördes från och med 2007 till Uppsala län. Detta genomfördes enligt riksdagsbeslut den 30 november 2005. I en rådgivande lokal folkomröstning 1998 hade 57,5 % röstat för ett länsbyte. Kommunkoden efter länsbytet är 0331. Den gamla var 1917.

Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2001 i Sala domsaga, från 1 april 2001 till 1 januari 2007 i Västmanlands domsaga och ingår sen dess i Uppsala domsaga.^[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 tegelstensmöstrat i rött med fogar i silver, fält 2 i silver en öppnad röd hovtång med nitklinga på högra skänkelspetsen och nåddorn på den vänstra, fält 3 i silver två stolpvis ställda röda skäror, bladen korsande varandra två gånger.

Detta vapen registrerades hos PRV år 1980 för den 1971 tillkomna kommunen. Hovtången fanns tidigare i Östervåla landskommuns år 1956 fastställda vapen och de två skärorna i Nora landskommuns vapen (1951). De tegelmönstrade fälten anknyter till tegeltillverkning på orten.

Nora landskommun
(1951–1970)
Östervåla landskommun
(1956–1970)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Heby kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			13 320
1975			13 189
1980			13 378
1985			13 088
1990			13 595
1995			13 944
2000			13 653
2005			13 634
2010			13 382
2015			13 594
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Heby kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[8]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Heby kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Heby	&&&&&&&&&&&02724.&&&&&02 724
2	Östervåla	&&&&&&&&&&&01696.&&&&&01 696
3	Morgongåva	&&&&&&&&&&&01441.&&&&&01 441
4	Tärnsjö	&&&&&&&&&&&01174.&&&&&01 174
5	Harbo	&&&&&&&&&&&&0714.&&&&&0714
6	Vittinge	&&&&&&&&&&&&0566.&&&&&0566

Centralorten är i fet stil.

Vägförbindelser[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 56 söderut mot Norrköping (via Sala och Västerås) och norrut mot Gävle
Riksväg 72 genom kommunens södra del, västerut mot Sala och österut mot Uppsala
Länsväg 254 från Heby söderut mot Fjärdhundra
Länsväg 272 genom kommunens norra del, söderut mot Uppsala och norrut mot Bollnäs

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	C	Annika Krispinsson
Förste vice ordförande	MP	Carl-Åke Elmersjö
Andre vice ordförande	S	Olof Nilsson

Källa: Heby kommun^[9]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	C	Marie Wilén
Förste vice ordförande	M	Ewa Westling Olzon
Andre vice ordförande	S	Carina Schön

Källa: Heby kommun^[10]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden	C	Per Möller		Vakant
Kultur- och fritidsnämnden	L-P	Torbjörn Ivarsson	C	Pär Jansson
Bygg- och miljönämnden	M	Mats Jennische	S	Olof Nilsson
Vård- och omsorgsnämnden	M	Margaretha Gadde Jennische	C	Karl-Arne Larsson
Utbildningsnämnden	FP	Tomas Bergström	M	Rickert Olzon
Valnämnden	M	Rickert Olzon	S	Carl-Erik Thörngren

Källa: Heby kommun^[11]

Mandatfördelning i Heby kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

18

15

4

2

18

15

4

2

41

87,1

38

1973

2

17

3

2

17

3

2

41

89,2

35

6

1976

2

17

16

3

1

2

17

16

3

2

41

89,6

34

7

1979

2

18

15

2

1

3

2

18

15

2

3

41

89,1

30

11

1982

2

18

14

2

1

4

2

18

14

2

4

41

90,0

34

7

1985

2

18

13

3

1

4

2

18

13

3

4

41

88,5

31

10

1988

2

18

1

12

3

2

3

2

18

12

3

2

3

41

84,2

32

9

1991

2

15

1

2

12

2

3

4

2

15

2

12

2

3

4

41

83,9

31

10

1994

2

18

2

11

2

4

2

18

2

11

2

4

41

84,9

26

15

1998

4

14

1

4

9

1

3

5

4

14

4

9

3

5

41

80,23

25

16

2002

4

17

1

9

10

2

3

4

17

9

10

2

3

49

77,18

28

21

2006

3

16

1

4

8

2

5

3

16

4

8

2

5

41

77,55

24

17

2010

2

13

2

4

8

2

6

2

13

2

4

8

2

6

41

78,78

23

18

2014

2

14

2

5

3

8

1

2

4

2

14

2

5

3

8

2

4

41

82,35

22

19

2018

2

12

1

8

10

2

4

2

12

8

10

2

4

41

83,88

24

17

Lokala partiet i Heby kommun (L-P) hette innan valet 2010 Länsbytarpartiet (L-BYT).

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Marie Wilén	2010-^[12]^[13]		Centerpartiet

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Saarde, Estland
Kamienna Góra, Polen

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020, (Källa från Wikidata)
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunfullmäktige - Ledamöter och ersättare”. Heby kommun. Arkiverad från originalet den 6 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180206075838/https://heby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/ledamoter-och-ersattare/. Läst 5 februari 2018.
^ ”Kommunstyrelsen - Ledamöter och ersättare”. Heby kommun. Arkiverad från originalet den 6 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180206081825/https://heby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/ledamoter-och-ersattare/. Läst 5 februari 2018.
^ ”Nämnder och beredningar”. Heby kommun. Arkiverad från originalet den 6 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180206074455/https://heby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/namnder-och-beredningar/. Läst 5 februari 2018.
^ ”Wilén föreslås bli kommunalråd”. Sveriges Radio. 3 november 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4152316. Läst 28 november 2017.
^ ”Marie Wilén valdes till kommunalråd”. Sala Allehanda. 17 november 2010. http://www.salaallehanda.com/uppsala-lan/heby/marie-wilen-valdes-till-kommunalrad. Läst 5 februari 2018.

[c3b27d851aaddf9872a91dae6621d1c29449646d-1] Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020, (Källa från Wikidata)

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[0659ce8b7e95aea8b374aac9226fa3b408cd09c7-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] ”Kommunfullmäktige - Ledamöter och ersättare”. Heby kommun. Arkiverad från originalet den 6 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180206075838/https://heby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/ledamoter-och-ersattare/. Läst 5 februari 2018.

[10] ”Kommunstyrelsen - Ledamöter och ersättare”. Heby kommun. Arkiverad från originalet den 6 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180206081825/https://heby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/ledamoter-och-ersattare/. Läst 5 februari 2018.

[11] ”Nämnder och beredningar”. Heby kommun. Arkiverad från originalet den 6 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180206074455/https://heby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/namnder-och-beredningar/. Läst 5 februari 2018.

[12] ”Wilén föreslås bli kommunalråd”. Sveriges Radio. 3 november 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4152316. Läst 28 november 2017.

[13] ”Marie Wilén valdes till kommunalråd”. Sala Allehanda. 17 november 2010. http://www.salaallehanda.com/uppsala-lan/heby/marie-wilen-valdes-till-kommunalrad. Läst 5 februari 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]