Hedemora kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hedemora kyrka
Kyrka
Hedemora kyrka i april 2008
Hedemora kyrka i april 2008
Land Sverige Sverige
Län Dalarnas län
Ort Hedemora
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Västerås stift
Församling Hedemora, Husby
ochGarpenbergs församling
Koordinater 60°16′39.6″N 15°59′31″Ö / 60.277667°N 15.99194°Ö / 60.277667; 15.99194
Bebyggelse-
registret
21300000003852
Interiör
Interiör

Hedemora kyrka är en kyrkobyggnad i Hedemora. Den är församlingskyrka för Hedemora, Husby och Garpenbergs församling i Västerås stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Hedemora kyrka är uppförd under sent 1200- eller tidigt 1300-tal[1] och finns omnämnd i skrift 1362[2]. Under 1400-talet byggdes det ena av sidoskeppen ut, ursprungligen som ett korkapell[1]. Mittskeppets tak har tre stycken kryssvalv från slutet av 1400-talet, varav två (Enköpingsvalvet och Sturevalvet) är utformade som människor med armar som håller upp taket, så kallade gubbvalv, vilka var vanliga i Dalarna vid denna tid.[3][4] Kyrktornet med tillhörande vapenhus började byggdes år 1523 i kyrkans västra ände. Tidigare låg kyrkans ingång i söder, i kyrkans främre del. År 1621 kröntes tornet av en hög spira, som 1773 byttes ut mot den nuvarande lanterninen, ritad av arkitekten Carl Hårleman.[5]

Huvudkoret, längst fram i kyrkan, är från 1724 och tillkom efter att kyrkoherde Andreas Sandels klagat till biskopen i Västerås att det gamla var för litet. Den raka korväggen, en rest från medeltiden, revs fyra år senare och altaruppsatsen byggdes 1729–1730[6]

Förutom huvudkoret finns det så kallade Annakoret (namngett efter Jesu mormor), eller Garpkoret, i norr. Innan Garpenberg hade en egen kyrka satt garpenbergsborna där. I koret hänger ett triumfkrucifix från 1300-talet. Tidigare låg Sankta Catarinakoret (namngett efter Katarina av Vadstena, heliga Birgittas dotter) i söder,[7] men efter renoveringen år 2000 plockades detta bort.

Hedemora kyrka är vitkalkad invändigt, men var tidigare målad. Man fått fram fragment av målningar av jungfru Marias trolovning och en knäböjande riddare mittemot sakristian vid en restaurering 1884. Dessutom tog man fram ett konsekrationskors i mittskeppet vid renoveringen 1967–1968. Jungfru Maria och riddaren kalkades dock över på nytt 1884, då de bedömdes synas så dåligt.[3]

Predikstolen är i barockstil och skapad av Olof Gerdman vid Burchard Prechts målarskola 1727. Samme konstnär har även gjort kyrkans nummertavlor. I predikstolens tak finns en duva som symbol för den helige anden som skulle leda prästen under predikan. Stora ljusskronor av Skultunamässing, vilka har skänks av förmögna familjer, hänger från taket och står för belysningen.[8]

Orgeln[redigera | redigera wikitext]

Kyrkorgeln är tillverkad av A. Magnusson Orgelbyggeri AB och har 33 stämmor. Den installerades i samband med renoveringen 1967–1968 och ersatte den gamla orgeln av samma tillverkare, från 1904 med 24 stämmor. Man beslöt också att ha kvar den gamla orgelfasaden från 1757, då den bedömdes ha ett högt estetiskt värde. Kyrkan har dokumenterat haft orglar ända sedan 1500-talet. Vid renoveringen på 1960-talet flyttades även orgelläktaren två meter framåt i kyrkan, vilket bland annat frigjorde utrymme för brudkammare och toaletter.[9]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Kyrkporten från 1400-talet, med inristade bomärken, finns bevarad på mittskeppets bakre vägg. Den har i äldre källor trotts vara från 1100-talet och suttit på ett möjligt kapell uppe på åsen, men senare undersökningar har visat att så inte är fallet.[4] Dopfunten är från 1300-talet och huggen i kalksten från Uppland.[10]

Den nuvarande altartavlan från 1878 är målad av Mårten Eskil Winge. Den ersatte en äldre altartavla, från omkring 1730 och målad av Johan Joachim Streng. Strengs altartavla hade då träffats av blixten två gånger, och rullades efter att den nya kommit på plats 1731 ihop och lades på en kall vind. En restaurering av tavlan skedde 1998–2000, varefter den sattes upp på norra sidoskeppets västra vägg.[6]

Nattvardssilvret som huvudsakligen används är från 1960, inköpt efter en silverstöld 1958, då 19 silverpjäser försvann. 1966 kom 13 av silversakerna tillbaka, bland annat en oblatask från 1660.[11]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Kyrkogård[redigera | redigera wikitext]

Kapellet på Hedemora kyrkogård.

Området runt kyrkan anses ha använts för begravningar sedan kyrkan byggdes.[12] I oktober 1891 invigdes "nya kyrkogården", som var en fortsättning söderut på den gamla, av kontraktsprosten C. Schmidt.[13] Runt 1902 invigdes ett gravkapell (Hedemora kapell), ritat av Carl Johan Perne, på den nya delen. År 1981 fick kyrkogården en minneslund.[14] 2007 invigdes ett nytt bisättningshus, förlagt utanför kyrkogården, vilket möjliggör även för andra samfund att nyttja byggnaden.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] De siktar mot toppen”. DT. 19 juni 2012. http://www.dt.se/dalarna/hedemora/de-siktar-mot-toppen. Läst 3 juli 2015. 
  2. ^ Brennström, Greger (2013). [http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7454/DM%20154_12%20Hedemora%20kyrka.pdf?sequence=1 ”Arkeologisk schaktövervakning vid HEDEMORA KYRKA”] (PDF). Dalarnas museum. sid. 3. http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7454/DM%20154_12%20Hedemora%20kyrka.pdf?sequence=1. Läst 16 februari 2016. 
  3. ^ [a b] Lindberg et al. (2002), sid 8–11
  4. ^ [a b] Nordin, Jonas M. (2009). Det medeltida Dalarna och Västmanland: en arkeologisk guidebok. Lund: Historiska media. sid. 100. Libris länk. ISBN 978-91-85507-17-7 
  5. ^ Lindberg et al. (2002), sid 40–42
  6. ^ [a b] Lindberg et al. (2002), sid 26–29
  7. ^ Carlsson & Granberg (1982), sid 405
  8. ^ Ahlberg, Hakon (1977). Dalarnas kyrkor. Falun: Dala-demokraten. Libris länk 
  9. ^ Carlsson & Granberg (1982), sid 408
  10. ^ Lindberg et al. (2002), sid 7
  11. ^ Lindberg et al. (2002), sid 32
  12. ^ Hedermora kyrkogård, Svenska kyrkan
  13. ^ Hedemora nya kyrkogård, Vestmanlands Läns Tidning, 29 oktober 1891
  14. ^ ”Kyrkogården - en vacker park”. Hedemora, Husby och Garpenbergs församling. 6 april 2016. https://web.archive.org/web/20190311204447/https://www.svenskakyrkan.se/hedemora/kyrkogarden---en-vacker-park. Läst 11 mars 2019. 
  15. ^ Källs, Johan (3 december 2007). ”Här ska de döda tas emot”. Dalarnas Tidningar. https://web.archive.org/web/20190311204331/https://www.dt.se/artikel/hedemora/har-ska-de-doda-tas-emot. Läst 11 mars 2019. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carlsson, Eric; Granberg, Göran (1982). ”Hedemora kyrka”. i Carlsson Eric, Brötegård Länarth. Hedemora socken: [en bygd i förändring]. Hedemora: Hedemora kommun. sid. 404–408. Libris länk. ISBN 91-7260-723-8 (inb.) 
  • Lindberg, Ulla; Berglund Anders, Brynte Bengt, Eriksson Inger; Tommy Samuelsson (foto) (2002). Hedemora kyrka: föremålen berättar. [Hedemora: Hedemora församling]. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]