Heden, Göteborg
- Denna artikel handlar om stadsdelen Heden i Göteborg. Se också Exercisheden
| Heden, nr 5 | |
| Stadsdel | |
 Fastigheten Engelbrektsgatan 49/Södra vägen 2 uppfördes vid sekelskiftet 1900. I förgrunden syns Lasse på Hedens korvkiosk.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Centrum |
| Koordinater | 57°42′7.83″N 11°58′43.02″Ö / 57.7021750°N 11.9786167°Ö |
| Area | 123 hektar |
| Statistikkod | primärområde 118, stadsdelsnummer 5 |
|
| |
Heden, ursprungligen Exercisheden, är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen är granne med Gårda och Bö i öster, Lorensberg i väster, Krokslätt i söder och Inom Vallgraven och Stampen i norr och avgränsas genom (medsols) Vallgraven, Fattighusån, Mölndalsån, Getebergs led, och Södra Vägen.[1][2] Primärområdet Heden omfattar förutom stadsdelen även Gårda söder om Ullevigatan.[3] Stadsdelen har en areal på 123 hektar.[4]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Tidigare kallades området för Tegelbruksängen, och det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Området avgränsades av Södra Vägen i väster, Vallgraven i nordväst, Fattighusån i norr, Mölndalsån i öster och Örgrytevägen i söder. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet. Väster om Södra Vägen och ända bort till stadsdelen Haga hette området Stora Heden och var obebyggt fram till mitten av 1800-talet.[5][6][7]
Exercisheden, som gett stadsdelen dess namn, började användas av militären under första hälften av 1700-talet. År 1892 löste Göteborgs stad ut marken. Efter det att försvarsverket längs Vallgraven raserats i början av 1800-talet lades Gamla Allén och Parkgatan ut och Trädgårdsföreningen anlades år 1842. I början av 1880-talet byggdes de första husen längs Sten Sturegatan på Hedens östra sida, med stenhus i norr och landshövdingehus i söder. I slutet av 1960-talet revs trähusen längs Sten Sturegatan.[8] Landshövdingehusen längs Sten Sturegatan närmast Engelbrektsgatan revs 1970 och delar av området förblev obebyggt i närmare tjugo år, innan bostadsområdet Öster om Heden byggdes 1987[9]. Försäkringsbolaget Skandia uppförde under åren 1972-1974 sitt kontorshus i de mellersta delarna av området.[10]
Området mellan Korsvägen och Heden upptogs av landeriet Hedås. I stadsplanen från år 1889 föreskrevs hyreshus för området och mellan 1893 och 1929 uppfördes stenhus i fem våningar. Vissa hus i stenstaden mellan Heden och Korsvägen revs i början av 1980-talet.[8]
I det nordöstra hörnet, i korsningen Sten Sturegatan-Parkgatan låg egendomen Katrinetorp.[11]
Evenemangsstråket[redigera | redigera wikitext]
I stadsdelen finns Gamla Ullevi, Ullevi, Scandinavium, Valhallabadet, Filmstaden Bergakungen, Svenska Mässan, Liseberg, Universeum och Världskulturmuseet belägna utmed Evenemangsstråket.
Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]
Inom stadsdelen finns det fyra byggnadsminnen (BM):
Byggnadskvarter[redigera | redigera wikitext]
Flertalet kvarter är namngivna efter olika mineraler.
- Kvarter 16 Diamanten[12]
- Kvarter 21 Smaragden
- Kvarter 22 Rubinen
- Kvarter 23 Safiren (utgått)
- Kvarter 24 Opalen
- Kvarter 25 Bergkristallen
- Kvarter 26 Ametisten
- Kvarter 27 Karneolen
- Kvarter 28 Agaten
- Kvarter 29 Onyxen
- Kvarter 30 Granaten
- Kvarter 31 Turmalinen
- Kvarter 34 Topasen
- Kvarter 37 Heliotropen
- Kvarter 38 Akvamarinen
- Kvarter 39 Beryllen
- Kvarter 40 Getebergsängen
- Kvarter 42 Polishuset
- Kvarter 44 Malakiten
- Kvarter 45 Paviljongen
- Kvarter 46 Bärnstenen
- Kvarter 47 Arenan
- Kvarter 48 Ullevi
Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Heden | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 5 801 | 587 549 |
| Befolkningsförändring 2020–2021 | -18 | +4 493 |
| Andel födda i utlandet | 22,5 % | 28,3 % |
| Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 29,9 % | 38,1 % |
| Medelinkomst | 320 700 kr | 332 400 kr |
| Arbetslöshet | 4,8 % | 6,6 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 23,2 | 19,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 37,5 % | 37,9 % |
| Andel bostäder före 1941 | 56,2 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 19,2 % | 25,9 % |
| Antal färdigställda bostäder 2021 | 0 | |
| Andel bostäder i småhus | 0,0 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Centrum och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.[14]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bilden av Göteborg, s. 182-183
- ^ Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000
- ^ Göteborgs Stad: Gatuadressregister efter basområden
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 sid. 460
- ^ Skarback, Sören (1992). Göteborg på 1600-talet. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 18-19. ISBN 91-7029-103-9
- ^ Holmström, Richard (red.), Göteborg, 3. uppl., omarb. och tillökad, Allhem, Malmö, 1960, s. 35, Charta öfwer Sjö och Stapelstaden Götheborg - 1782.
- ^ [a b] Göteborg före grävskoporna, s. 80-81
- ^ Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning, s. 64
- ^ Bilden av Göteborg, s. 202
- ^ Karta öfver Göteborg : sammandragen år 1888 af Ludvig Simon, Rotekarta över Göteborg 1888, N P Pehrssons förlag och egendom, Regionarkivet (2008), Skala 1 : 4 000, Original C 8675:1
- ^ Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Annedal); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995
- Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbund 1994
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Garellick, Robert (2003). Bilden av Göteborg : färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut. Stockholm: R. Garellick. Libris 9198309. ISBN 9163140365
- Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna : ett bildverk. Stockholm: R. Garellick. Libris 7452031. ISBN 91-630-5465-5
- Lundgren, Maria; Lönnroth Gudrun (2008). Heden - Avenyn: kulturhistorisk beskrivning : platser, gator, hus, händelser. Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor. Libris 14010848
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Lönnroth, Gudrun (2018). ”Heden : från mulbete och exercis till sport, lek och evenemang”. Göteborg förr och nu. Göteborgs Hembygdsförbunds årsbok. Göteborgs Hembygdsförbund. sid. 5-50. ISBN 9789163908088
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||
