Helena Österlund
| Helena Österlund | |
.jpg) Helena Österlund, 2009. | |
| Född | 9 februari 1978 |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Poet, författare |
| Utmärkelser | |
| Mare Kandre-priset (2015) Borås Tidnings debutantpris | |
| Redigera Wikidata | |
Helena Österlund, född 9 februari 1978, är en svensk författare.
Hon debuterade med diktsamlingen Ordet och färgerna (2010), för vilken hon samma år tilldelades Borås Tidnings debutantpris.[1] Hon har belönats med Mare Kandre-priset för sin andra roman, från 2015.
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Helena Österlund som är utbildad bibliotekarie har skrivit dikter sedan gymnasieåren i Eskilstuna.[2] Som viktiga inspiratörer anger hon bland andra Edith Södergran, Ann Jäderlund, Katarina Frostenson, Kristian Lundberg och Thomas Bernhard.[3][4] Debutdiktsamlingen Ordet och färgerna, från 2010, gav författaren samma år Borås Tidnings debutantpris under motiveringen ”dikter som med förnyelsens blick öppnar gränserna mellan ordens natur, orden som natur och naturen som ord”. De två långa dikterna som gett samlingen dess namn är präglade av en hypnotiserande rytm och minimalism med ett antal nyckelord som upprepas med små förskjutningar.[5][6][1] Avsnittet Färgerna utforskar jagets kroppsliga relation och överlevnadsmöjligheter i förhållande till en yttre hotande gestalt i form av Vargen.[5]
Romanen Kari 1983, från 2013, har en yttre handling där den 12-åriga Kari utforskar djur och natur kring en sjö och möter en pojke som är hennes namne. Som i debutdiktsamlingen präglas språket av rytmiska upprepningar och berättelsen har en sagoaktig karaktär.[1][7][8]
Romanen Självporträtt (är läpparna på något särskilt sätt när de väntar), från 2015, gav författaren Mare Kandrepriset.[9] Här behandlas i tillbakablickar en mor-dotterrelation.[10][1] Skildringen är drömlikt surrealistisk och befolkas av ett antal djur.[11][12]
Romanen Min sårbara kropp, från 2019, handlar om berättarjagets liv efter en avslutad kärleksrelation. Huvudpersonen förmedlar sin ångest och ensamhet genom dagboksanteckningar, referat av samtal med vänner och psykolog samt utförliga skildringar av sexuella möten.[13][14][15] Hon söker och känner själsfrändskap med konstnärer och deras uttryckssätt.[16]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Lyrik[redigera | redigera wikitext]
- 2010 – Ordet och färgerna
- 2022 – Det enda som blir kvar är ord
- 2023 – Om det fanns en plats som var min
Romaner[redigera | redigera wikitext]
- 2013 – Kari 1983
- 2015 – Självporträtt (är läpparna på något särskilt sätt när de väntar)
- 2019 – Min sårbara kropp
- 2020 – Att spegla sig i någon annans vatten
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 2010 – Borås Tidnings debutantpris
- 2014 – Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare
- 2015 – Mare Kandre-priset
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Helena Österlund”. Albert Bonniers Förlag. http://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/o1/helena-osterlund. Läst 5 februari 2012.
- ^ ”Österlund, Helena - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/osterlund-helena. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Litterära lyssningar 4: Helena Österlund – rytmiskt minimalistisk prosalyrik - Musikmagasinet”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/238826?programid=2960. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Helena Österlund |”. www.popularpoesi.se. Arkiverad från originalet den 21 december 2019. https://web.archive.org/web/20191221112803/https://www.popularpoesi.se/digitala-popular-poesi/tema/nummer-7-fyra-debutanter/helena-osterlund/. Läst 12 mars 2019.
- ^ [a b] ”Vita dikter | dagensbok.com”. http://dagensbok.com/2010/08/19/helena-osterlund-ordet-och-fargerna/. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Storslaget avskalade dikter”. HD. https://www.hd.se/2010-04-20/storslaget-avskalade-dikter. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Ordet och färgerna | Annika Wall”. https://annikakoldenius.wordpress.com/tag/ordet-och-fargerna/. Läst 12 mars 2019.
- ^ Gunnarsson, Björn. ”Helena Österlund | Kari 1983”. gp.se. http://www.gp.se/1.526419. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Mare Kandre-priset till Österlund”. https://www.folkbladet.nu/1538887/mare-kandre-priset-till-osterlund. Läst 12 mars 2019.[död länk]
- ^ Winbergh, Yrsa. ”Litteratur: Helena Österlund - Självporträtt (är läpparna på något särskilt sätt när de väntar)” (på svenska). Tidningen Kulturen. http://tidningenkulturen.se/arkiv/13-litteratur/litteratur-kritik/20331-litteratur-helena-osterlund-sjalvportratt-ar-lapparna-pa-nagot-sarskilt-satt-nar-de-vantar. Läst 12 mars 2019.[död länk]
- ^ ”Rena zoologiska parken”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2015-10-06/rena-zoologiska-parken. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Helena Österlund lägger mönster över barndomen - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6239965. Läst 12 mars 2019.
- ^ Wall, Annika (26 februari 2019). ”Ångest, sex och ensamhet i ett genialt självporträtt”. Ystads Allehanda. http://www.ystadsallehanda.se/article/angest-sex-och-ensamhet-i-ett-genialt-sjalvportratt/. Läst 12 mars 2019.
- ^ Liljestr, Jens; jens.liljestr. ”JENS LILJESTRAND: Maniskt sexdejtande och längtan efter närhet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/bocker/kiss-analsex-och-omsint-langtan-i-hudlos-roman-/. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Nakenchock som går under huden”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/7lr52V. Läst 12 mars 2019.
- ^ Aschenbrenner, Jenny (22 februari 2019). ”Från psyket och sexsajter till återfådd självrespekt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/fran-psyket-och-sexsajter-till-atervunnen-sjalvrespekt. Läst 12 mars 2019.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|