Helgo Zettervall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helgo Zettervall
Zettervall 1880.jpg
Född 21 november 1831[1][2]
Lidköping[1]
Död 17 mars 1907[1][2]
Stockholm[1]
Begraven Norra begravningsplatsen[3][4]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Arkitekt[5]
Noterbara verk Lunds gamla observatorium, Oscar Fredriks kyrka, Klågerups slott, Fontänen på Universitetsplatsen i Lund och Bräkne-Hoby kyrka
Make/maka Ida Lagergren
(g. 1861–1907)[6]
Barn Folke Zettervall (f. 1862)[7]
Redigera Wikidata
Lunds universitets huvudbyggnad
Bolinderska huset i Stockholm
Norra Latin i Stockholm
Rörstrands kakelugn No 29, ritad av Helgo Zettervall

Helgo Nikolaus Zettervall, född 21 november 1831 i Lidköping, död 17 mars 1907, var en svensk arkitekt, tecknare och målare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till garvaren Peter Zettervall och Elisabet Lagergren och från 1861 gift med Ida Anna Christina Lagergren och far till Folke Zettervall. Helgo Zettervall var professor vid Konstakademien och under åren 1882–97 överintendent vid Överintendentsämbetet. Han blev 1884 hedersledamot av Vitterhetsakademien och 1897 ledamot av Vetenskapsakademien.[8] Zettervall är representerad vid Domkyrkorådet i Lund med en svit akvarellerade teckningar i Fredrik Wilhelm Scholanders efterföljd och Nationalmuseum[9]. En minnesutställning med hans konst och ritningar visades på Arkitekturmuseet i Stockholm 1966.

Helgo Zettervall utförde bland annat ombyggnader av Lunds och Uppsala domkyrkor 1860–1902 respektive 1886–93. Han ritade också det 1885 invigda, numera rivna Hotel Anglais vid Stureplan i Stockholm, vilket 1959 ersattes av en nybyggnad i modernistisk stil efter ritningar av Ivar och Anders Tengbom.

År 2000 instiftade Statens Fastighetsverk Helgopriset, som delvis finanisieras genom den av fastighetsverket förvaltade Helgo Zettervalls minnesfond. Helgo Zettervall var far till arkitekten Folke Zettervall. Familjen är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[10]

Restaureringar[redigera | redigera wikitext]

Helgo Zettervall var den främste arkitekten i restaureringen av gamla byggnader och kyrkor i Sverige under perioden 1860–1900. I stilideal och restaureringsprinciper var han starkt påverkad av Viollet-le-Duc. Efterhand framväxte en stark kritik, från bland andra Verner von Heidenstam, mot dessa restaureringsprinciper.[källa behövs] Helgo Zettervall sökte att återskapa byggnaderna enligt idealen i den stil de ursprungligen varit byggda i. Förändringar och tillbyggnader som gjorts under århundradenas lopp i sin egen tids stil rensades bort och ersattes med nyritade ombyggningar.

Helgo Zettervall avsåg inte att återställa byggnaderna så som de en gång sett ut, utan utformade dem som han ansåg att de borde ha sett ut. Exempelvis har tornen till Uppsala eller Lunds domkyrkor aldrig någonsin tidigare sett ut så som de nu gör.[11]

Just hans restaureringar, främst av Linköpings, Skara och Uppsala domkyrkor rönte hård kritik av en senare generation, för vilken restaureringar i första hand betydde försök att bevara den äldre arkitekturen. Av dessa är Linköpings domkyrka den där minst av den medeltida arkitekturen revs i samband med ombyggnaden.[12]

Likväl kan han fortfarande kritiseras inte bara för kulturvandalism,[källa behövs] och ett slags dokumentförfalskning [13] utan också en både romantiserande och utslätat schablonmässig uppfattning om hur det "borde" ha sett ut.[källa behövs] [13] Från att ha framstått som tämligen progressiv i sin ungdom, rönte han för detta allt häftigare kritik från sina samtida.[källa behövs]

Under nationalromantiken och funktionalismens tid var Zettervall anseende mycket lågt, men han har senare omvärderats, och anses numera som en av 1800-talets främsta svenska arkitekter.[11]

Riksdagshuset[redigera | redigera wikitext]

Helgo Zettervall var också delaktig i planeringen av det nya riksdagshusetHelgeandsholmen i Stockholm. Inget av de förslag som kom in i en utlyst tävling ansågs tillräckligt bra. I stället engagerades Helgo Zettervall, som till medhjälpare utsåg den unge Aron Johansson. Ritningarna var klara 1890 och mötte stark opposition. Arkitekterna arbetade om förslaget, men kritiken höll i sig. Kritiken gällde inte bara själva byggnaden, utan även placeringen. Kritikerna tyckte inte att man kunde placera en så monumental och tungt utsmyckad byggnad så nära slottet. De ansåg också att Helgeandsholmen var för liten för att rymma både riksdagshus och riksbank.

Frågan om balansen mellan slottet och det nya monumentet över parlamentarism och konstitutionellt styrelseskick var känslig politiskt, psykologiskt och estetiskt. När byggnadskommittén 1892 beslöt att flytta fram riksdagshusets fasad ytterligare sex meter jämfört med den första planen, avgick Helgo Zettervall. Aron Johansson arbetade ensam vidare med förslag till byggnader och 1897 lade kung Oscar II grundstenen till riksdagshuset som invigdes 1905.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Blekinge[redigera | redigera wikitext]

Skåne[redigera | redigera wikitext]

Lund

Övriga Skåne

Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Övriga platser[redigera | redigera wikitext]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Byggnadskonst i Sverige : Skara Nya elementarverk, uppfördt efter ritning av Helgo Zettervall. [Sverige]. 1873. Libris 11561623 
  • Fasadritning av ett bostadshus. 1882. Libris 1934497 
  • Förslag till riksdags- och riksbankshus på Helgeandsholmen på uppdrag af riksdagshuskomitén. Göteborg. 1890. Libris 8236813 
  • Helgo Zettervall om Lunds domkyrka : en byggnadsbeskrivning i brev. Lund. 1916. Libris 10258926 
  • Sammanräfsade blad. Stockholm. 1905. Libris 3199294 
  • "Något om mig sjelf" : självbiografiska anteckningar. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 38. Stockholm: Kungl. bibl. 1981. Libris 7588898. ISBN 91-7000-087-5 
  • Helgo Zettervalls Hufvud conto : utförde arbeten af undertecknad : kostnaden af min gård i Lund 22B. Sandgatan : utg. tillsammans med en förteckning över Zettervallsamlingen i Kungliga biblioteket. Stockholm: Konsthögsk:s arkitekturskola. 1984. Libris 426426 
  • Helgo Zettervall 1831-1907. Arkitekturmuseets katalog ; 2. Stockholm. 1966. Libris 1465257 

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

  • Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader. Stockholm. 1887. Libris 8222074 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Arkitekter verksamma i Sverige, 12 december 2016, KulturNav-id: 8d418d45-054c-45aa-9f55-77251b3f851f, licens: CC0
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ Zettervall, HELGE N., SvenskaGravar.se, läs online, läst: 16 mars 2017
  4. ^ Sten nr 303 – Helgo Zettervall, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 18 maj 2017
  5. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  6. ^ Herman Hofberg (red.), Svenskt biografiskt handlexikon
  7. ^ ”Zettervall, Folke”, Vem är det 1943, 1942, läs onlineläs online
  8. ^ Zettervall, Helgo Nikolaus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.140 ISBN 91-89086-02-3
  11. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  12. ^ Nordisk konst, Carl G. Laurin. s. 53
  13. ^ [a b] "Restaurering" av Sigurd Curman, Nordisk familjebok 1915 s. 1471-1476

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur. Volym 1-4. Stockholm: Carlsson. Libris 19373355. ISBN 978-91-7331-785-6 
  • Bodin, Anders (2016). Zettervall i Lund : arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet. Årsbok / Föreningen Gamla Lund, 1401-8063 ; 98(2016). Lund: Föreningen Gamla Lund. Libris 19931865 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]