Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad
| Heliga Trefaldighets kyrka | |
| Kyrka | |
 Heliga Trefaldighets kyrka i september 2011
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Skåne län |
| Ort | Kristianstad |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Lunds stift |
| Församling | Kristianstads Heliga Trefaldighets församling |
| Koordinater | 56°1′54.7″N 14°9′10.4″Ö / 56.031861°N 14.152889°Ö |
| Invigd | 1628 |
| GeoNames | 8128896 |
| Bebyggelse- registret |
21300000006802 |
 Interiör
| |
| Webbplats: Svenska kyrkan Kristianstad | |
Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad ligger mittemot järnvägsstationen i centrum. Den tillhör Heliga Trefaldighets församling i Lunds stift.
Innehåll
Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]
Kyrkan byggdes på uppdrag av kung Kristian IV av Danmark 1618-28. Biskop Mads Jensen Medelfar från Lund invigde kyrkan på Heliga Trefaldighets dag, 8 juli 1628. Arkitekt var holländaren Lorenz van Steenwinckel.
Steenwinckel ritade även kyrkans altare som 1625 fraktades med båt och pråm till Kristianstad från Amsterdam. Även Steenwinkels yngre bror, Hans van Steenwinkel, var delaktig i arbetet med kyrkan, i synnerhet efter den förres död.
Kyrkans altartavla har en inskrift på renässanslatin som lyder: DOMINUS NOSTER JESUS CHRISTUS IN EA NOCTE QUA TRADITUS EST ACCEPIT PANEM ET POSTQUAM GRATIAS EGISSET FREGIT AC DEDIT DISCIPULIS SUIS DICENS ACCIPITE COMEDITE HOC EST CORPUS MEUM QUOD PRO VOBIS DATUR HOC FACITE IN MEI COMMEMORATIONEM SIMILITER ET POSTQUAM QOE NAVIT ACCEPTO CALICE CUM GRATIAS EGISSET DEDIT ILLIS DICENS BIBITE EX HOC OMNES HIC CALIX NOVUM TESTAMENTUM EST IN MEO SANGUINE QUI PRO VOBIS EFFUNDITUR IN REMISSIONEM PECCATORUM HOC FACITE QUOTIES CUNQUE BEBERITIS IN MEI COMMEMORATIONEM Detta är ett utdrag ur Bibeln, Lukasevangeliet, Den sista måltiden; Luk 21:19-21
Kyrkan är stor och ljus och har kallats Nordeuropas vackraste renässanskyrka. På grund av brist på pengar blev till en början kyrktornet bara ca 26 meter högt, bara drygt 2 meter högre än kyrkans takås. 13 november 1866 stod dock det nuvarande tornet färdigt enligt ritningar av J.A. Haverman, Överintendentsämbetet. Finansieringen av tillbyggnaden skedde genom att kyrkans gamla blytak såldes samtidigt som det ersattes med skiffer. Bly hade ett högt pris vid denna tid till följd av Krimkriget.
Både inuti och utanför kyrkan sitter minnesmärken från dess historia i form av gravstenar, plaketter och epitafier. Inne i kyrkan ligger den danske kungen Kristian IV:s dotter, Hedevig, begraven tillsammans med sin man generalen Ebbe Ulfeldt. För att få förmånen att bli begraven inne i kyrkan bekostade Ulfeldt den praktfulla ljuskronan, som finns mitt i kyrkan.
I taket på predikstolens baldakin finns det heliga gudsnamnet JHWH med hebreiska bokstäver, som uttalas Jahve eller Jehova på svenska (se bild nedan). Även på en gravsten inne i kyrkan finns gudsnamnet JHWH med hebreiska bokstäver (se bild nedan)
I tornet hänger 3 klockor. Den stora är gjuten av M&E Ohlsson den 3 juni 1928 och väger ca 2500 kg. Den var en gåva till kyrkan från församlingsmedlemmar till kyrkans 300-årsdag. Detta står i en inskrift på klockan. Mellanklockan är gjuten av Abraham Palmberg i Kristianstad år 1684 och väger ca 1300 kg. Lilla klockan göts också av Abraham Palmberg samma år, men gös om av M&E Ohlsson år 1956. Den väger ca 750 kg. De 2 mindre klockorna hänger på raka klockstockar medan den största har vinklad klockstock med motbalanserad kläpp.
Kyrkan uppfördes på den gamla Allöns högsta punkt, ca 4,5 meter över havet.
Orglar[redigera | redigera wikitext]
Läktarorgel – Johan Lorentz 1619–1630[redigera | redigera wikitext]
Kung Kristian IV upprättade ett kontrakt för byggandet av läktarorgelns själva orgelverk 1619 med den välkände orgelbyggaren Johan Lorentz d.ä. 1620 upprättades ett nytt kontrakt där Lorentz också fick ansvar för byggandet och utsmyckningen av orgelhuset och läktaren. Arbetet med orgeln drog ut på tiden på grund av krig och politisk oro och den stod färdig först 1630. Den ursprungliga dispositionen av orgeln finns inte dokumenterad men den disposition som orgelbyggaren Hans Henrich Cahman beskriver i ett besiktningsprotokoll från 1680 antas vara den ursprungliga.
Ursprunglig dispoOsition enl. Cahman:[1]
| Manualverk | Ryggpositiv | Pedal |
| Principal 16 | Principal 8 | Untersatz 16 |
| Spielepfeife 8 | Gedakt 8 | Octava 8 |
| Octava 8 | Octava 4 | Gedakt 8 |
| Gedakt 8 | Quintadena 4 | Quintadena 8 |
| Roerpfeife 4 | Super octava 2 | Octava 4 |
| Spitzpfeife 4 | Mixtur 3 f. | Pousan 16 |
| Octava 4 | Trumpet 8 | Trumpet 8 |
| Super octava 2 | Regal 4 | Schalmey 4 |
| Spitze quinta 1 1/2 | ||
| Mixtur 6 f. | ||
| Scharff 3 f. | ||
| Basspfeif 8 |
- 1891 byggde Åkerman & Lund, Stockholm en orgel med 31 stämmor. Orgeln utbyggdes 1928 till 53 stämmor.
- Den nuvarande orgeln byggdes 1961 av Th Frobenius & Co, Lyngby, Danmark och är en mekanisk orgel. Fasad och ljudande fasadpipor är från 1632 års orgel.
| Ryggpositiv I | Huvudverk II | Svällverk III | Bröstverk IV | Pedal | Koppel |
| Principal 8' | Principal 16' | Koppelflöjt 8' | Träkvintadena 8' | Principal 16' | I/P |
| Gedackt 8' | Oktava 8' | Spetsgamba 8' | Rörflöjt 4' | Untersatz 16' | II/P |
| Oktava 4' | Spillflöjt 8' | Principal 4' | Principal 2' | Oktava 8' | III/P |
| Spetsflöjt 4' | Oktava 4' | Blockflöjt 4' | Spetskvint 1 1/3' | Gedacktpommer 8' | I/II |
| Svegel 2' | Hålflöjt 4' | Rörkvint 2 2/3' | Oktava 1' | Gemshorn 4' | III/II |
| Kvinta 1 1/3' | Oktava 2' | Waldflöjt 2' | Harfenregal 8' | Nachthorn 2' | |
| Scharf IV | Sesquialtera II | Ters 1 3/5' | Rauschpfeife V | ||
| Krumhorn 8' | Mixtur VI | Mixtur V | Fagott 32' | ||
| Trumpet 8' | Cimbel III | Basun 16' | |||
| Dulcian 16' | Trumpet 8' | ||||
| Skalmeja 8' | Regal 4' | ||||
| Clarino 4' | Cornett 2' | ||||
| Crescendosvällare |
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Huvudaltare
Dopfunt
Predikstol
Predikstolens tak
Orgel
Sidokapell i modernare stil
Fönster
Epitafium
Väggkandelaber
Kyrkans södra fasad
Kyrkans östra fasad
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Friis, Nils, Johan Lorentz - Christian den fjerdes orgelbygger”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204145534/http://dvm.nu/periodical/dmt/dmt_1945/dmt_1945_06/johan-lorentz-christian-den-fjerdes-orgelbygger/. Läst 17 september 2014.
- Arvidsson, Bengt, TILL SAKRALT BRUK. Kyrkobyggnaden i lundabiskopen Mads Jensen Medelfars (1579 - 1637) liv och teologi. Lund 2012.
- Lundborg, Matheus, Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, Kristianstad 1928.
- Kristianstads kyrkliga samfällighet
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”Danmarks vackraste kyrka i Sverige : Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Medström. sid. 134-137. Libris länk. ISBN 978-91-7329-111-8
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad.
Wikimedia Commons har media som rör 
