Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Heliga Trefaldighets kyrka
Kyrka
Heliga Trefaldighets kyrka i september 2011
Heliga Trefaldighets kyrka i september 2011
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Kristianstad
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Kristianstads Heliga
Trefaldighets församling
Koordinater 56°1′54.7″N 14°9′10.4″Ö / 56.031861°N 14.152889°Ö / 56.031861; 14.152889
Invigd 1628
GeoNames 8128896
Bebyggelse-
registret
21300000006802
Interiör
Interiör
Webbplats: Svenska kyrkan Kristianstad

Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad ligger mittemot järnvägsstationen i centrum. Den tillhör Heliga Trefaldighets församling i Lunds stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan byggdes på uppdrag av kung Kristian IV av Danmark 1618-28. Biskop Mads Jensen Medelfar från Lund invigde kyrkan på Heliga Trefaldighets dag, 8 juli 1628. Arkitekt var holländaren Lorenz van Steenwinckel.

Steenwinckel ritade även kyrkans altare som 1625 fraktades med båt och pråm till Kristianstad från Amsterdam. Även Steenwinkels yngre bror, Hans van Steenwinkel, var delaktig i arbetet med kyrkan, i synnerhet efter den förres död.

Kyrkans altartavla har en inskrift på renässanslatin som lyder: DOMINUS NOSTER JESUS CHRISTUS IN EA NOCTE QUA TRADITUS EST ACCEPIT PANEM ET POSTQUAM GRATIAS EGISSET FREGIT AC DEDIT DISCIPULIS SUIS DICENS ACCIPITE COMEDITE HOC EST CORPUS MEUM QUOD PRO VOBIS DATUR HOC FACITE IN MEI COMMEMORATIONEM SIMILITER ET POSTQUAM QOE NAVIT ACCEPTO CALICE CUM GRATIAS EGISSET DEDIT ILLIS DICENS BIBITE EX HOC OMNES HIC CALIX NOVUM TESTAMENTUM EST IN MEO SANGUINE QUI PRO VOBIS EFFUNDITUR IN REMISSIONEM PECCATORUM HOC FACITE QUOTIES CUNQUE BEBERITIS IN MEI COMMEMORATIONEM Detta är ett utdrag ur Bibeln, Lukasevangeliet, Den sista måltiden; Luk 21:19-21

Kyrkan är stor och ljus och har kallats Nordeuropas vackraste renässanskyrka. På grund av brist på pengar blev till en början kyrktornet bara ca 26 meter högt, bara drygt 2 meter högre än kyrkans takås. 13 november 1866 stod dock det nuvarande tornet färdigt enligt ritningar av J.A. Haverman, Överintendentsämbetet. Finansieringen av tillbyggnaden skedde genom att kyrkans gamla blytak såldes samtidigt som det ersattes med skiffer. Bly hade ett högt pris vid denna tid till följd av Krimkriget.

Både inuti och utanför kyrkan sitter minnesmärken från dess historia i form av gravstenar, plaketter och epitafier. Inne i kyrkan ligger den danske kungen Kristian IV:s dotter, Hedevig, begraven tillsammans med sin man generalen Ebbe Ulfeldt. För att få förmånen att bli begraven inne i kyrkan bekostade Ulfeldt den praktfulla ljuskronan, som finns mitt i kyrkan.

I taket på predikstolens baldakin finns det heliga gudsnamnet JHWH med hebreiska bokstäver, som uttalas Jahve eller Jehova på svenska (se bild nedan). Även på en gravsten inne i kyrkan finns gudsnamnet JHWH med hebreiska bokstäver (se bild nedan)

I tornet hänger 3 klockor. Den stora är gjuten av M&E Ohlsson den 3 juni 1928 och väger ca 2500 kg. Den var en gåva till kyrkan från församlingsmedlemmar till kyrkans 300-årsdag. Detta står i en inskrift på klockan. Mellanklockan är gjuten av Abraham Palmberg i Kristianstad år 1684 och väger ca 1300 kg. Lilla klockan göts också av Abraham Palmberg samma år, men gös om av M&E Ohlsson år 1956. Den väger ca 750 kg. De 2 mindre klockorna hänger på raka klockstockar medan den största har vinklad klockstock med motbalanserad kläpp.

Kyrkan uppfördes på den gamla Allöns högsta punkt, ca 4,5 meter över havet.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Läktarorgel – Johan Lorentz 1619–1630[redigera | redigera wikitext]

Kung Kristian IV upprättade ett kontrakt för byggandet av läktarorgelns själva orgelverk 1619 med den välkände orgelbyggaren Johan Lorentz d.ä. 1620 upprättades ett nytt kontrakt där Lorentz också fick ansvar för byggandet och utsmyckningen av orgelhuset och läktaren. Arbetet med orgeln drog ut på tiden på grund av krig och politisk oro och den stod färdig först 1630. Den ursprungliga dispositionen av orgeln finns inte dokumenterad men den disposition som orgelbyggaren Hans Henrich Cahman beskriver i ett besiktningsprotokoll från 1680 antas vara den ursprungliga.

Ursprunglig dispoOsition enl. Cahman:[1]

Manualverk Ryggpositiv Pedal
Principal 16 Principal 8 Untersatz 16
Spielepfeife 8 Gedakt 8 Octava 8
Octava 8 Octava 4 Gedakt 8
Gedakt 8 Quintadena 4 Quintadena 8
Roerpfeife 4 Super octava 2 Octava 4
Spitzpfeife 4 Mixtur 3 f. Pousan 16
Octava 4 Trumpet 8 Trumpet 8
Super octava 2 Regal 4 Schalmey 4
Spitze quinta 1 1/2
Mixtur 6 f.
Scharff 3 f.
Basspfeif 8
Ryggpositiv I Huvudverk II Svällverk III Bröstverk IV Pedal Koppel
Principal 8' Principal 16' Koppelflöjt 8' Träkvintadena 8' Principal 16' I/P
Gedackt 8' Oktava 8' Spetsgamba 8' Rörflöjt 4' Untersatz 16' II/P
Oktava 4' Spillflöjt 8' Principal 4' Principal 2' Oktava 8' III/P
Spetsflöjt 4' Oktava 4' Blockflöjt 4' Spetskvint 1 1/3' Gedacktpommer 8' I/II
Svegel 2' Hålflöjt 4' Rörkvint 2 2/3' Oktava 1' Gemshorn 4' III/II
Kvinta 1 1/3' Oktava 2' Waldflöjt 2' Harfenregal 8' Nachthorn 2'
Scharf IV Sesquialtera II Ters 1 3/5' Rauschpfeife V
Krumhorn 8' Mixtur VI Mixtur V Fagott 32'
Trumpet 8' Cimbel III Basun 16'
Dulcian 16' Trumpet 8'
Skalmeja 8' Regal 4'
Clarino 4' Cornett 2'
Crescendosvällare

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Friis, Nils, Johan Lorentz - Christian den fjerdes orgelbygger”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204145534/http://dvm.nu/periodical/dmt/dmt_1945/dmt_1945_06/johan-lorentz-christian-den-fjerdes-orgelbygger/. Läst 17 september 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”Danmarks vackraste kyrka i Sverige : Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Medström. sid. 134-137. Libris 13475437. ISBN 978-91-7329-111-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]