Heliga hermandad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Heliga hermandad (sp. Santa hermandad, "heligt brödraskap") kallades de förbund, som Kastiliens och Aragoniens städer under medeltiden ingick för att upprätthålla landsfreden och den offentliga säkerhetens skydd, i synnerhet mot adelns övervåld. En sådan förbindelse mellan fyra städer i Kastilien är känd från 1200; största utbredningen fick de äldre förbunden av detta slag i gränstrakterna mot morerna och Portugal. Senare fick de särskilt i Kastilien stor politisk betydelse, i det de understödde konungarna mot högadeln och prästerskapet; vid mitten av 1300-talet fick här 17 stadsförbund rätt att sända två representanter var till cortes. Lagstadgad ordning erhöll den dåmera så kallade heliga hermandad 1486 i Kastilien och 1488 i Aragonien, då Isabella I av Kastilien och Ferdinand II av Aragonien "den katolske" under sin ledning förenade alla städerna i ett väpnat förbund. Liksom tyska hansan underhöll heliga hermandad egen här och tillsatte egna domare, vilka hade rätt att döma och straffa var och en, som störde landsfreden. I Aragonien upphävdes emellertid denna inrättning redan 1498, och i Kastilien förlorade den sina politiska rättigheter under Karl I efter det så kallade Comuneros-upproret (1520--21). Vid mitten av 1500-talet var heliga hermandad endast namnet på den polisstyrka, som vakade över lugnet på landsvägarna.

Heliga hermandad är sannolikt den första egentliga poliskår som organiserades i Europa.

I svenskan var under en tid "Heliga hermandad" eller bara "hermandad" en skämtsam benämning på poliskårer generellt.[1][2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Dagbladets historiska arkiv
  2. ^ "Detektivbragder" av Karl Benzon 1903 (Litteraturbanken)