Helmer Linderholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helmer Linderholm
Helmer Linderholm
Helmer Linderholm
Född 9 februari 1916
Onsala
Död 23 juni 1982 (66 år)
Bångbro
Nationalitet Sverige Svensk
Verksam 1942-1982
Genrer Historiska romaner m.m.
Ämnen Bergslagen, Indianer, Gotland, Svedjefinnar m.m.
Framstående verk Den sköna flodens land, Amisko-serien
Namnteckning
Helmer Linderholm namnteckning.jpeg

Helmer Linderholm, född 9 februari 1916 i Onsala, död 23 juni 1982 i Bångbro, var en svensk författare som var mest känd för sina historiska romaner.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Linderholm föddes i Halland, närmare bestämt i Onsala där han bodde i fyra år. Fadern flyttade sedan sin verksamhet till Bångbro i Bergslagen där sedan Linderholm kom att bo en stor del av sitt liv. Familjen bestod förutom Helmer av fadern Justus, modern Ebba samt tre bröder och två systrar.

Helmer gick fem år i dåtidens folkskola, senare i livet ägnade han sig åt han korrespondensstudier och tog studentbetyg i svenska, engelska, tyska och historia[1].

Linderholms far och farfar var bagare[2] och det blev också detta yrke han utbildade sig till. Men han var tidigt intresserad av bland annat bergsbrukets historia, gamla berättelser[3] och finsk kolonisation[4]. Han hade dessutom en släkting; Olof Linderholm, som hade skrivit en doktorsavhandling om Värmlands finnar[4].

På trettiotalet flyttade han till Stockholm för att utbilda sig i sitt yrke. Han blev kvar där till slutet av fyrtiotalet och gjorde också beredskapstjänstgöring i militären under denna tidsperiod[4]. Krigsminnena gav upphov till två av hans tidiga böcker[3]. När denna period var till ända begav han sig hem till Bångbro där han så småningom övertog faderns bagerirörelse. På lediga stunder fortsatte han sitt författande och i början av sextiotalet blev han författare på heltid.

1958 startade han en hembygdscirkel i ABF:s regi som var igång ända till 1982. Man gjorde 3-4 utflykter vår och höst till olika utflyktsmål av historiskt intresse[5]. Linderholm var också medlem i Nya Kopparbergs Bergslags hembygdsförening, ett tjugotal år ledamot i Ljusnarsbergs kulturnämnd[5] samt lika länge ombud för länsantikvarieämbetet i Örebro län med uppgift att rapportera nyupptäckta forn och kulturminnen[6].

Han avled till följd av en hjärtattack 1982[7]. Linderholm är begravd på Solna kyrkogård.[8]

Författarskapet[redigera | redigera wikitext]

Många av hans verk utspelar sig i Bergslagen. Han skrev företrädesvis historiska romaner och ungdomsböcker, men även faktaböcker och dramatik.

Det handlar i hans verk bland annat om svedjefinnar (Svedjefolket, Berget och lågorna), bergsmän (i till exempel Eldforsen och Berget i brand), indianer och Nya Sverige (Den sköna flodens land, Vid blå bergens gräns med flera) och gotländska köpmän (i till exempel Lammet och stormbocken och Gutabaggen kämpar).[9] Amisko-serien var en serie prisbelönta ungdomsromaner som utspelar sig bland indianer. I romanerna förekommer ofta maktmänniskor och grupper av människor som kämpar mot en övermakt.[9]

Linderholm hade ingående kunskaper om tid och miljö som inhämtats genom läsning, forskning och resor.[9] Hans produktion omfattar omkring trettio romaner, tre novellsamlingar, omkring tio ungdomsböcker och även facklitteratur.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Det brusar i granarna., Hökerberg, Stockholm, 1942
  • Grå män vid gränsen., Hökerberg, Stockholm, 1943
  • De söka sig hem., Hökerberg, Stockholm, 1944
  • Hör, skällorna!, Hökerberg, Stockholm, 1947
  • Svedjefolket., Hökerberg, Stockholm, 1951
  • Berget och lågorna., Hökerberg, Stockholm, 1952
  • Bagare: berättelser från förr, Hökerberg, Stockholm, 1953
  • Kopparbältet, Hökerberg, Stockholm, 1956
  • Den sköna flodens land., Folket i bild, Stockholm, 1958
  • Vid Blå bergens gräns, Folket i bild, Stockholm, 1960
  • Med floden mot väster., Folket i bild, Stockholm, 1961
  • Nio redo ut., Folket i bild, Stockholm, 1962
  • Den röda stigens folk., Tiden, Stockholm, 1963
  • Kommer aldrig mitt skepp?., Tiden, Stockholm, 1964
  • Vägen från Golgata: en thriller om det tänkbara ..., Tiden, Stockholm, 1965
  • Slavbarnen Banér., Tiden, Stockholm, 1965
  • Vid Konungens berg., Tiden, Stockholm, 1966
  • Lammet och stormbocken., Tiden, Stockholm, 1967
  • Sankte Olufs yxa., Tiden, Stockholm, 1968
  • Gutabaggen kämpar., Tiden, Stockholm, 1969
  • Vrakplundraren., Tiden, Stockholm, 1970
  • Kalkugnen flammar., Tiden, Stockholm, 1971
  • Vrakplundrarens dotter., Tiden, Stockholm, 1972
  • De ulvgrå., Tiden, Stockholm, 1972
  • Fredsstigens röda: första delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1972
  • På krigets röda stig: andra delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1973
  • Eldforsen: roman, Tiden, Stockholm, 1973
  • Sveriges finnmarker, Tiden, Stockholm, 1974
  • Slavjägarna: tredje delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1974
  • Berget i brand: roman, Tiden, Stockholm, 1974
  • S:t Eriks gloria, Tiden, Stockholm, 1975
  • De röda kämpar: fjärde delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1975
  • Skeppet Järnskägg, Tiden, Stockholm, 1976
  • Nya Sveriges historia: vårt stora indianäventyr, Tiden, Stockholm, 1976
  • Förrådda av blekansikten: femte delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1976
  • Ut trälar, Tiden, Stockholm, 1977
  • Den röda strömmen: sjätte delen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1977
  • De röda mot väster: sjunde delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1978
  • De gåvo korpar föda, Tiden, Stockholm, 1978
  • Bagarfar berättar, Plus, Stockholm, 1978
  • Rött bisonland: åttonde delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1979
  • Evangelium enligt Pantera, Tiden, Stockholm, 1979
  • Oäkting tigge sig födan, Tiden, Stockholm, 1980
  • Långvattnets land: fakta och skrönor kring "Fritidsland Bergslagen", Tiden, Stockholm, 1980
  • Hårlösa Björnens hemland: nionde delen av berättelsen om den svenske indianen Amisko (Lars Bure), Tiden, Stockholm, 1980
  • Riddarna och de röda, Tiden, Stockholm, 1981
  • Nunnorna, Tiden, Stockholm, 1981
  • Nattens vilda jakt, Plus, Stockholm, 1981
  • Tre ogärningskvinnor, Tiden, Stockholm, 1982
  • Kata Dalström: hennes tid och bygd, ABF Kopparberg, Ljusnarsberg, 1982
  • I de rödas krig, Tiden, Stockholm, 1982
  • Där bergsman var kung, Tiden, Stockholm, 1982
  • I de rödas värld, Tiden, Stockholm, 1983
  • Fredens hemliga stig, Tiden, Stockholm, 1983

Priser och utmärkelser, i urval[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kopparbygden nr 18, tidskrift utgiven av Nya Kopparbergs Bergslags hembygdsförening 2012, sidan 3
  2. ^ Dagens Nyheter 1982-06-25 sidan 22.
  3. ^ [a b] Dala demokraten 1982-08-30 sidan 2.
  4. ^ [a b c] Värmlands Folkblad 1982-08-03 sidan 2.
  5. ^ [a b] Kopparbygden nr 18, sidan 5
  6. ^ Kopparbygden nr 18, sidan 6
  7. ^ Örebro kuriren 1982-06-30 sidan 39.
  8. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.155
  9. ^ [a b c] Författare i vår tid, Tia Hammarbäck-Lundin och Kerstin Wahlberg (red.), Natur och Kultur 1986, sidan 183-184