Helmintologi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Helmintologi, av de grekiska orden helmins, som betyder "mask", och logos, som betyder "lära", i vid betydelse "läran om maskar", är inom medicinsk vetenskap läran om parasitiska maskar, speciellt inälvsmaskar, som infekterar människor, och, inom veterinärmedicin, husdjur.[1]

Inälvsmaskar (med en medicinsk term även kallade helminter) är maskar som lever som parasiter i andra djur. De delas in i grupperna rundmaskar (Nematoder), plattmaskar (Trematoder) och bandmaskar (Cestoder). Ofta orsakar de inflammation och immunförsvaret svarar med produktion av Th2-hjälparceller.[2] Denna aktiverar i sin tur mogna B-celler som så kan genomgå isotypskifte.[2] B-cellen (eller plasmacellen) kan efter detta producera antikroppen IgE.[2] IgE är särskilt viktigt i immunsvaret mot just helminter.[2] IgE binder till ytan på mastceller och eosinofiler vilka utsöndrar innehållet i sina granula vilket hjälper till att döda helminterna.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helmintologi i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  2. ^ [a b c d e] Murray, Patrick R. (2015). Medical Microbiology (8th ed). sid. 72–73, 89–91. ISBN 9780323359528. OCLC 933582893