Helsingborgstegel
Helsingborgstegel är tegel som kommer från Helsingborgs Ångtegelbruk AB.
Stenarna skiftar mellan olika rödbruna nyanser, men den mest kända är den hårdbrända mörk-rödbruna nyansen. Teglet kallades i Helsingborg även för "Persategel" efter brukets ägare konsul Nils Persson. Teglet blev populärt i hela Sverige efter uppförandet av Terrasstrapporna i Helsingborg 1899-1903 och den stora Slöjd- och industriutställning som hölls i stadens park Slottshagen samma år. Innan dess hade teglet bland annat använts som tegel vid medeltidsborgen Kärnans restauration 1893-94 och som murtegel i Helsingborgs rådhus, men i och med detta blev det populärt som fasadtegel. Till en början användes det till monumentalbyggnader, ofta sådana i nationalromantisk stil, såsom rådhus, kyrkor och skolbyggnader, men kom senare även att användas som fasadtegel i villor, flerbostadshus och industribyggnader, bland annat under 20-talsklassicismen.
Byggnader med Helsingborgstegel i urval[redigera | redigera wikitext]
- Kärnan, Helsingborg (Restaurerad enligt ritningar av arkitekt Alfred Hellerström 1893-94 för att efterlikna äldsta kända medeltida illustration)
- Helsingborgs rådhus (som murtegel, fasaden är av tyskt förbländertegel), Helsingborg 1898, arkitekt: Alfred Hellerström
- Terrasstrapporna, Helsingborg 1899-1903
- Olympiastationen, en transformatorstation som uppfördes 1908-09,[1] Helsingborg, arkitekt: Alfred Hellerström
- Olympiahuset, Helsingborgs lasarett 1925, arkitekt: Arnold Salomon-Sörensen
- Norrköpings rådhus 1907, arkitekt: Isak Gustaf Clason
- Skånes Enskilda Bank, Lund 1907, arkitekt: Salomon Sörensen
- Landsarkivet i Göteborg 1909, arkitekt: Gustaf Améen
- Östersunds rådhus 1909-1912, arkitekt: Frans Bertil Wallberg
- Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm 1911, arkitekt: Axel Anderberg
- Uppenbarelsekyrkan, Saltsjöbaden 1910-1913, arkitekt: Ferdinand Boberg
- Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm 1907-1916, arkitekt: Axel Anderberg
- Stockholms stadion, 1912, arkitekt: Torben Grut
- Markuskyrkan, Björkhagen i Stockholm 1956-63, arkitekt: Sigurd Lewerentz
- S:t Tomas kyrka, Vällingby i Stockholm 1957-60, arkitekt: Peter Celsing
- Åhléns City, Stockholm 1964, arkitekter: Sven Backström och Leif Reinius
- Sankt Petri kyrka, Klippan 1962-66, arkitekt: Sigurd Lewerentz
- Riksarkivets huvudbyggnad, Kungsholmen, Stockholm 1963-1968, arkitekt: Åke Ahlström
- Riksgäldskontoret, kvarteret Loen[2] på Norrmalm i Stockholm 1978-1981, arkitekt: Åke Wallgård
- Riddaren 27, Östermalm, Stockholm, arkitekt: Cyrillus Johansson.
