Hemavan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 65°49′N 15°05′Ö / 65.817°N 15.083°Ö / 65.817; 15.083
Hemavan
Tätort
Hemavan, sedd från Mellanbacken (2009).
Hemavan, sedd från Mellanbacken (2009).
Land  Sverige
Landskap Lappland
Län Västerbottens län
Kommun Storumans kommun
Församling Tärna församling
Koordinater 65°49′N 15°05′Ö / 65.817°N 15.083°Ö / 65.817; 15.083
Area 90,79 hektar
Folkmängd 222 (2010)[1]
Befolkningstäthet 2,45 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8198
Småortskod S8569
GeoNames 2706755
Hemavans läge i Västerbottens län.
Red pog.svg
Hemavans läge i Västerbottens län.
SverigesLän2007Västerbotten.svg
Hemavan-Tärnaby
Högsta fallhöjd 665 m
Längsta nedfart 5500 m
Pister
Green cirkel.svg Antal gröna pister 15
Solid blue.svg Antal blå pister 14
Red rectangle.svg Antal röda pister 13
Black square 45degree angle.svg Antal svarta pister 8
Totalt 50 (+8 skidvägar)
Summa pistlängd 57 km
Liftar
Släpliftar 14
Stolliftar 1
Berg-, kabin- och gondolbanor 0
Totalt 15

Hemavan är en tätort i Storumans kommun i Västerbottens län (Lappland), belägen cirka 150 kilometer nordväst om centralorten Storuman och cirka 19 kilometer väster om Tärnaby utmed E12. Till norska gränsen är det omkring 40 kilometer och till närmaste norska stad Mo i Rana omkring 100 kilometer. Hemavan och Tärnaby bildar ett gemensamt alpint skidområde, som med sina totalt 50 nedfarter 15 liftar utgör Nordsveriges överlägset största. Den internationella turistvägen Blå vägen (Norge – Sverige – Finland – Ryssland) passerar Hemavan.

Hemavan är till sina centrala delar ett låglänt område intill Ahasjön, och området är av riksintresse för kulturmiljövården. Kring Hemavan utbreder sig en fjällvärld med toppar på omkring 1 700 meter hos Norra Storfjället, Södra Storfjället och Artfjället.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orten hette vid dess födelse år 1834 Björkfors, namngivet av samen Enar Andersson som sedermera sålde byn till en annan nybyggarfamilj som hade kommit från Stensele socken. När byn 1918 försågs med post och telegrafi byttes namnet till Hemavan, eftersom ett annat Björkfors fanns registrerat vid Torne älv, och Hemavan baserades på traktens 17 avor (avsnörda vikar) i Ume älv och i synnerhet den ava som var närmast belägen. I början livnärde byborna sig på jakt, fiske och jordbruk. Transportvägen längsmed Ume älv som folk (bland annat de så kallade "Norgefararna"[2] som reste till Mo i Rana för handel) använde både sommar och vinter kunde enbart färdas med skidor, kälke eller häst och vagn/släde innan den förbättrades på 1930-talet. I och med denna vägupprustning kom de första turisterna till byn, som inackorderades hos lokalbefolkning. Hemavan blev officiellt en alpin skidort när Högfjällshotellet (1953) och Hemavans Wärdshus (1954) stod klara, och den första skidliften invigdes 1954.[3]

1993 blev Hemavans flygplats klar för kommersiell flygtrafik, och innan detta fanns på 1960-talet ett sportflygfält för främst segelflyg.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hemavan 1990–2010[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1990
  
171 61#
1995
  
185 73#
2000
  
205 81#
2005
  
216 82
2010
  
222 91
Anm.: Ny tätort 2005
 # Som småort.



Turistanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Hemavan är främst en turistort som innehar flera hotell, lägenheter och stugor. I princip all turistverksamhet i Hemavan drivs numera av Strömma Turism.

Fjällparken har en restaurang längst upp i den stora "guldbollen". I anslutning till denna finns Fjällbotaniska trädgården som visar de flesta i fjällvärlden förekommande örter och blommor, och i bottenvåningen av huset finns Naturum med information om Vindelfjällens naturreservat.

I Hemavan börjar också Kungsleden, en vandringsled på omkring 400 kilometer, som har sin andra ändpunkt i Abisko. 2003 invigdes den 10 kilometer långa Drottningleden av Drottning Silvia och sträcker sig mellan Hemavan och Laisaliden.

Alpint[redigera | redigera wikitext]

För ortens främsta popularitet – alpin skidsport – har Hemavan den näst högsta liftburna fallhöjden i Sverige, på 665 meter (efter Åres 890 meter), men erbjuder även så kallad heliskiing (helikoptertransport för off-piståkning) upp till Norra Storfjällets toppar vilket då ger upp till 1 313 fallhöjdsmeter.

Hemavans lift- och pistsystem består av 10 släpliftar och 30 nedfarter plus en Funpark. Norrliften i anläggningens västra skidområde är dock byggd som en fast tvåstolslift, men har för utförsåkare på vintern ankarbyglar, och är enbart under sommartid utrustad med stolar (försedda med cykelhållare till den attraktion med cykelleder som startades 2004). Den 1 800 meter långa Kungsliften längst upp i systemet är Sveriges näst längsta ankarlift (efter den i Jäckvik), och i en av dess tillhörande backar hade Anja Pärson sin främsta träningsbacke på hemmaplan under karriären.[5]

Inför vintern 2007/2008 byggdes en ankarlift som länk mellan Centrumliften och Kungsliften[6], och en barn-knapplift vid centrum som innebar flytt av den gamla repliften till Solkatten i väst inför vintern 2011/2012.[7] 2011 öppnade Mortsbäckens Camping, där en framtida släplift och senare sittlift väntas ansluta campingen med skidområdet. En annan planerad utveckling med liftsystemet är en sexstolslift i utbyte mot Centrumliften, och en fyrstolslift upp på Jungfruvårtan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Norgefararna, läst 2015-01-24.
  3. ^ Hemavans historia, läst 2013-10-19.
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån – Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ Anja Pärsons träning vid Kungsliften, läst 2014-01-06.
  6. ^ Länken, läst 2008-12-30.
  7. ^ Lilla Lämmeln, läst 2011-12-13.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]