Hemsjukvård

Från Wikipedia
Version från den 1 december 2017 kl. 22.00 av Adville (Diskussion | Bidrag) (-stub)

Hemsjukvård är medicinska insatser, rehabilitering, habilitering samt omvårdnad som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller annan personal med delegering i hemmet, både ordinärt- och särskilt boende. I och med ädelreformen 1992 övertog kommunerna ansvaret för särskilda boenden och möjlighet att bedriva hemsjukvård, från landstingen till och med sjuksköterskenivå. I flertalet län har hemsjukvården numera övergått till kommunal regi och arbete pågår att föra över all hemsjukvård till kommunerna.

Organisation

I hemsjukvården finns sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, men inte läkare. Kommunernas rätt att anställa läkare har diskuterats länge och kan komma att ändras.[1] Hemsjukvården samarbetar därför med primärvårdens läkare på vårdcentralerna. Basal hemsjukvård, som såromläggningar, utfördes tidigare av primärvården, men har sedan ädelreformen 1992 successivt förts över till kommunerna och endast ett fåtal återstår[2], mer avancerad hemsjukvård bedrivs fortfarande av landstingens organisationer för lasarettsansluten hemsjukvård. Sjuksköterskor finns tillgängliga dygnet runt och kan vid behov ta kontakt med jourläkare för texrådgivning. I en del landsting finns hembesöksbilar bemannade med läkare som kan göra hembesök på jourtid, om hemsjukvårdens sjuksköterska bedömer att patienten inte kan vänta till vårdcentralens ordinarie öppettider.

Det yttersta ansvaret för kommunens sjukvård har den medicinskt ansvarig sjuksköterskan (MAS). MAS ansvarsområde är brett och hur arbetet är ser ut skiljer sig mellan olika kommuner, men det innefattar förebyggande arbete som olika rutiner, uppföljningar av till exempelvis lex Sarah och tillsyn av den kommunala hälso- och sjukvården[3]

Rätt till hemsjukvård

Vilka som har rätt till hemsjukvård skiljer sig åt mellan olika kommuner på grund av avtalen med landstingen. Det kan röra sig om vissa åldrar och vårdbehov. Gemensamt är den så kallade tröskelprincipen att patienten inte själv kan ta sig till vårdcentral utan stora besvär. Många gånger bör det finnas ett längre vårdbehov. Om vårdbehovet i hemmet blir för stort kan ansökan till särskilt boende bli aktuell.


Källor