Henning Berger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henning Berger

Johan Henning Berger, född den 22 april 1872 i Stockholm, död den 30 mars 1924 i Köpenhamn, var en svensk författare.

Berger är mest känd för sina emigrationskritiska storstadsskildringar av "dollarlandet USA" där emigranter utnyttjas som billig arbetskraft, men han skrev även detektiv- och spökhistorier. Han var även en av de första svenska författarna som skrev direkt för film genom sitt manus till filmen Emigrant, 1910.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fadern Lars Johan Berger var betjänt åt greve Henning Hamilton, modern hette Sofia, född Sjöberg. Berger var gift 1:o med Anna Elisabet, född Lindquist, 2:o med Karin, född Vedel och 3:o med Viveke, född Elsass.

Efter en misslyckad skolgång åkte han 17 år gammal till USA för att söka lyckan. Efter bara sex månader i New York återvände Berger till Stockholm och arbetade som kontorist. År 1892 åkte han på nytt till USA, denna gång till Chicago, för att arbeta som bokhållareWhite Star Line. Han skrev noveller om livet i Amerika och fick en publicerad i Sverige. År 1899 återvände Berger till Stockholm och blev 1900 redaktionssekreterare på tidskriften Varia. År 1901 debuterade han med novellsamlingen Där ute[1]. Boken fick goda recensioner av Hjalmar Söderberg i Svenska Dagbladet.

Efter att ha gett ut ett par böcker började han resa runt i Europa. I Paris stannade han en längre tid för att skriva dramat Syndafloden. Pjäsen mottogs väl, och sattes upp på Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. I Stockholm bodde Berger på hotell Anglais, och på sitt hotellrum råkade han vådaskjuta sin författarkollega Hans Magnus Nordlindh till döds, endast två veckor efter premiären. Händelsen vållade enorm uppståndelse, och skvallerpressen antydde att Berger velat sätta en konkurrent ur spel.

Efter att ha suttit i fängelse en månad flyttade han till Köpenhamn. Det antyddes att han flydde landet, men orsaken var att Berger gift sig med en danska. Henning Berger levde och verkade i Köpenhamn fram till sin död 1924.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Henning Berger fångad av skämttecknaren O.A..

Böcker om Henning Berger

  • Artur Möller (red.), Boken om Henning Berger 1924
  • Sven Lagerstedt, Drömmaren från Norrlandsgatan 1963

En litterär skylt[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett 70-tal litterära skyltar på olika platser i Stockholm.[2] En av dem har ett citat från "Fata Morgana"och är 1993 uppsatt i hörnet av Strandvägen och Grevgatan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "J Henning Berger". Svenskt biografiskt lexikon. Läst 27 mars 2014.
  2. ^ Litterära skyltar "Litterära skyltar", Kulturförvaltningen, Stockholms stad.

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

  • 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s.17

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]