Henri Poincaré

Henri Poincaré
	Henri Poincaré
Född	Jules Henri Poincaré; 29 april 1854; Nancy
Död	17 juli 1912 (58 år); Paris
Begravd	Montparnassekyrkogården; kartor
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	École nationale supérieure des mines de Paris; vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris; lycée Henri-Poincaré; École polytechnique; Universitetet i Paris
Sysselsättning	Matematiker, vetenskapsfilosof, topolog, universitetslärare, författare, ingenjör, fysiker, filosof, universalgeni
Befattning
	Ordförande, Société mathématique de France (1886–1886); President, Société mathématique de France (1900–1900); President, Franska vetenskapsakademin (1906–1906); Stol nummer 24 i Franska akademien (1908–1912)
Arbetsgivare	Universitetet i Paris; École polytechnique
Maka	Jeanne-Louise Poulain d'Annecy
Barn	Jeanne Poincaré (f. 1887); Léon Poincaré (f. 1893)
Föräldrar	Émile-Léon Poincaré
Släktingar	Raymond Poincaré
Utmärkelser
	Ponceletpriset (1885); Utländsk ledamot av Royal Society (1894); Royal Astronomical Societys guldmedalj (1900); Sylvestermedaljen (1901); Matteuccimedaljen (1905); Kungliga Nordstjärneorden (1905); Bolyaipriset (1905); Bruce-medaljen (1911); Concours général; Kommendör av Hederslegionen
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Jules Henri Poincaré, född 29 april 1854, död 17 juli 1912, var en av Frankrikes största matematiker, fysiker, och vetenskapsteoretiker. Poincaré beskrivs ofta som den siste universalisten (efter Gauss), kapabel att förstå och bidra till i stort sett hela matematiken. Han var kusin till statsmannen Raymond Poincaré.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Poincaré blev 1886 professor i matematisk fysik vid Faculté des sciences i Paris och från 1896 i matematik och astronomi.^[16]

Som matematiker och fysiker gav han många fundamentala bidrag till teoretisk och tillämpad matematik, matematisk fysik och astronomi. Han formulerade Poincarés förmodan, ett av de mest berömda problemen inom matematiken. Inom sin forskning med trekroppsproblemet kom han att bli den förste som upptäckte ett kaotiskt deterministiskt system vilket senare lade grunden till modern kaosteori.

Poincaré introducerade principen om den moderna relativiteten och var den förste som presenterade Lorentztransformationen i dess moderna symmetriska form. Poincarégruppen fick sitt namn efter honom. Poincaré upptäckte den kvarvarande relativistiska rörelsetransformationen och skrev ner den 1905 i ett brev till Lorentz. Sålunda fick han en perfekt invarians mellan Maxwells ekvationer, det sista steget som behövdes för att kunna formulera den speciella relativitetsteorin.

Poincaré invaldes 1887 i Franska vetenskapsakademien, 1908 i Franska akademien och 1900 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Ponceletpriset 1885, Royal Astronomical Societys guldmedalj 1900, den första Sylvestermedaljen 1901, Matteuccimedaljen 1905 och Brucemedaljen 1911.

Asteroiden 2021 Poincaré är uppkallade efter honom.^[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Jules Henry Poincare, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, Henri Poincaré, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Comité des travaux historiques et scientifiques, PoincarÉ Jules Henri, läs online, läst: 17 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.landrucimetieres.fr , läst: 13 mars 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 29 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Franska akademien, läs online, läst: 8 juni 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 285, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ NNDB, läs online, läst: 2 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, books.google.am .^{[källa från Wikidata]}
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 842
^ ”Minor Planet Center 2021 Poincaré” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2021. Läst 28 maj 2023.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikisource har verk av eller om Henri Poincaré.
Originalverk

[49fdb5fe81b8355b0a67fc010bab1d0476734c67-1] [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fba4923ff5b9bd0d7a3e5307350534afb4465628-2] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Jules Henry Poincare, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[3889c243d7021c18f60ec1d2b314a8bf50dceb43-3] [a b] SNAC, Henri Poincaré, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[51ce6ab16ca5a8bea024a4c0f097369886adda7f-4] Comité des travaux historiques et scientifiques, PoincarÉ Jules Henri, läs online, läst: 17 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8e06904c82f0444198ddc55e6a71daffb3e01803-5] [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[2cc05b7f71a3280f9c78765913b52cd85b15d64c-6] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[475fec33cdab97f5b97db0d9366d77ffb6add085-7] äs online, www.landrucimetieres.fr , läst: 13 mars 2020.^{[källa från Wikidata]}

[44090a4822b1a666f2d06765061a6aa239eac3ad-8] Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[fe5b9a6e85f660a4cea0fc2b13b79783f0f02d99-9] Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-10] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8a15571ea592d0068ad387b82df649851e725e61-11] Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 29 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}

[c42a8251f5d8a337f7bc9eb157a3bfcbbd82caac-12] Franska akademien, läs online, läst: 8 juni 2022.^{[källa från Wikidata]}

[80fcb6cf6e8efc55c9e99eb3a54cdba80e237f70-13] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 285, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[f138b8f4728be9b64693daf225965c7f8982ee26-14] NNDB, läs online, läst: 2 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[e674720ab2becaafc7837ecc9ac71748c3298682-15] äs online, books.google.am .^{[källa från Wikidata]}

[16] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 842

[17] ”Minor Planet Center 2021 Poincaré” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2021. Läst 28 maj 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]