Henric Gahn (politiker)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Henric Pontus Wolter Gahn, född 21 juni 1820 på Kåfalla i Fellingsbro socken, död 15 februari 1901 i Stockholm, var en svensk bruksägare och riksdagsman.

Gahn var son till brukspatron Jacob Gahn och sonson till Henrik Gahn den äldre. Han var 1830-1835 elev vid Hillska skolan på Barnängen, inskrevs vid Uppsala universitet 1838 och avlade hovrättsexamen där 1842. Han tjänstgjorde därefter som extraordinarie kanslist vid justitierevisionen men genomgick 1845-1846 Falu bergsskola och övertog därefter Kåfalla bruk efter fadern. Sedan fadern avlidit 1870 löste han ut övriga arvingar och blev ensam ägare till bruket. Han var Bergslagens deputerad i Jernkontoret 1853-1854, 1856, 1868 och 1874 och extraordinarie fullmäktig där 1874-1901. 1868 blev han disponent för Norns, Larsbo och Ramnäs bruk, vilka bruk tillsammans ombildades till Larsbo-Norns AB 1873. 1875 inköptes även Vikmanshyttan, Turbo, DalarnaTurbo bruk och Prästhyttan och från 1877 var Gahn bosatt vid Vikmanshyttan.[1]

Som politiker var han ledamot av borgarståndet för bergsbrukens fjärde valdistrikt från 1856 och efter tvåkammarriksdagens införande återkom han till riksdagen som ledamot av första kammaren 1874-1892 för Kopparbergs län.

Henric Gahn var ledamot av flera statliga kommittér, ledamot av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank 1870-1901, ordförande i styrelsen för Stockholm-Västerås-Bergslagens järnvägs AB 1879-1901, ordförande i styrelsen för Strömsholms nya kanalbolag från 1886, i styrelsen för Enskilda järnvägars pensionskassa från 1886 och i styrelsen för Södra Dalarnes järnvägs AB från 1894.[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] [1]
  2. ^ Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges och Norges stats-kalender 1868