Henrik Jakob von Düben

Från Wikipedia
Henrik Jakob von Düben
Henrik Jakob von Düben av Gustaf Lundberg
FöddHenrik Jakob von Düben
31 maj 1733
Stockholm
Död25 mars 1805[1] (71 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningDiplomat
Befattning
Envoyé
Ceremonimästare
Hovmarskalk (1778–1781)
MakaJulie af Petersens
(g. 1781–1791)[2]
Gustava Charlotta von Düben
(g. 1795–1805)[2]
PartnerElisabeth Soligny
BarnCarl Joachim von Düben (f. 1783)
Anders Gustaf von Düben (f. 1785)
Joakim Ulrik von Düben (f. 1797)
FöräldrarAnders von Düben den yngre
Christina Sparfvenfeldt
SläktingarJoachim von Düben den yngre (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1781)[2]
Ryska Sankt Stanislausorden
Vita örnens orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Henrik Jakob von Düben, även känd som Dans-Düben[3] ([fɔn dy:ʹbən]), född i maj 1733 i Stockholm, död 25 mars 1805 i Stockholm,[4] var en svensk friherre, ceremonimästare, hovmarskalk och diplomat.[5][6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Henrik Jakob von Düben döptes den 31 maj 1733 i Stockholm och var son till tonsättaren och hovmarskalken Anders von Düben den yngre och Christina Sparfvenfeldt, samt dotterson till orientalisten Johan Gabriel Sparfwenfeldt. Hans far var musiker och senare kapellmästare vid Kungliga Hovkapellet och fastern Emerentia von Düben var gunstling hos drottning Ulrika Eleonora. Han hade 13 syskon, av vilka flera blev högt uppsatta i samhället.[7]

Diplomati och uppdrag i Polsk-litauiska samväldet 1767–1772[redigera | redigera wikitext]

von Düben, som var student i Uppsala 1746 och därefter knuten till hovet, var envoyé till Polen 1767 och blev rappellerad 1772.[8] Han var beskickningschef i den Svenska ambassaden i Warszawa från 1767 till 1769. Under tiden i Polsk-litauiska samväldet var han ministre plénipotentiaire.[9]

Hovmarskalk 1779–1781[redigera | redigera wikitext]

von Düben kom på 1750-talet till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas hov, där han först var ceremonimästare. Gustav III utnämnde honom till hovmarskalk 1779, en funktion som han dock frånträdde i oktober 1781.[10]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Han var även en av hundra män i Stockholms stads brandförsäkringskontor samt ledamot av dess direktion. Han framröstades som revisor av adelsståndet i den svenska riksgäldsförvaltningen jämte krigsfinansieringen mellan åren 1788–1792.[11]

Relationer[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid vid hovet uppmärksammades han då han hade en uppmärksammad relation med ballerinan Elisabeth Soligny, med vilken han fick en dotter.[12]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

von Düben gifte sig med Julie af Petersens som 1770 adlats för sin far Herman Petersens förtjänster. Hon avled 1791.[13] Därefter gifte han om sig med en släkting, friherrinnan Gustafva Charlotta von Düben.[4]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adelsvapen-Wiki.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läs online, www.adelsvapen.com .[källa från Wikidata]
  3. ^ Ehrensvärd 1877, sid. 35.
  4. ^ [a b c] ”von Düben”. Adelsvapen. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_D%C3%BCben_nr_139#TAB_15. Läst 13 november 2019. 
  5. ^ Kellgren, Johan Henrik (1894). Bref till Abraham Niclas Clewberg. Tidnings- & tryckeri-aktiebolagets tryckeri. https://books.google.se/books?id=wss_AAAAYAAJ&pg=RA1-PR6&dq=henric+jacob+von+duben&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjtsoK49bfuAhXTCRAIHSvSC88Q6AEwCHoECAkQAg#v=onepage&q=henric%20jacob%20von%20duben&f=false. Läst 25 januari 2021 
  6. ^ ”Brev till Jacob von Engeström.”. sok.riksarkivet.se. 1768. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Henrik+Jakob+von+D%C3%BCben&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=4&postid=Brev_283686&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab. Läst 3 oktober 2020. 
  7. ^ Jakob och Johannes (A, AB) FIa:3 (1785-1808) Bild: 114 Sida: 109
  8. ^ Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof. ”348 (Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sverhist/8/0368.html. Läst 3 oktober 2020. 
  9. ^ BJÖRNSTÅHL, Jacob Jonas (1780). Resa til Frankrike, Italien, Sweitz, Tyskland, Holland, Ängland, Turkiet, och Grekeland: beskrifven af och efter J. J. Björnståhl ... Efter des död utgifven af Carl Christof Gjörwell. [With a portrait.]. https://books.google.se/books?id=EXIJiz2lWKkC&pg=PA321&dq=henric+jacob+von+duben&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiXxZ7g7bfuAhXMlYsKHeQCBnIQ6AEwBHoECAkQAg#v=onepage&q=henric%20jacob%20von%20duben&f=false. Läst 25 januari 2021 
  10. ^ Bellman, Carl Michael (1950). Skrifter: Dikter till enskilda, 1-4, 1757-1793. A. Bonnie. https://books.google.se/books?id=BJ7tAAAAMAAJ&q=henric+jacob+von+duben&dq=henric+jacob+von+duben&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjIpe7n9bfuAhWB_CoKHTFFA1I4ChDoATAHegQIBxAC. Läst 25 januari 2021 
  11. ^ Dahlström, E. G. Bertil (1942). Rikets gäld 1788-1792: studier i den svenska riksgäldsförvaltningen jämte krigsfinansieringen 1788-1790. Victor Pettersons bokindustri ab. https://books.google.se/books?id=RejbamytQjkC&q=henric+jacob+von+duben&dq=henric+jacob+von+duben&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjZ4JOm8LfuAhXn-yoKHfOMDkw4ChDoATABegQICRAC. Läst 25 januari 2021 
  12. ^ Roempke 1994, sid. 51–54.
  13. ^ ”Af Petersens nr 2071 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Af_Petersens_nr_2071. Läst 25 januari 2021. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Diplomatiska titlar
Företräddes av
 Envoyé till Polsk-litauiska samväldet
1767–1772
Efterträddes av
Företräddes av
Carl Otto von Höpken
 Beskickningschef av Sveriges ambassad i Warszawa
1767–1769
Efterträddes av
Lars von Engeström
Ämbetstitlar
Företräddes av
 Hovmarskalk vid det svenska hovet
1778–oktober 1781
Efterträddes av
Företräddes av
 Plenipotentiär vid det Polska hovet
??
Efterträddes av
Hederstitlar
Företräddes av
 Svenska hovets ceremonimästare
1761–
Efterträddes av
Företräddes av
 Svenska hovets vice ceremonimästare
1757–1761
Efterträddes av
Isak Cedercrantz