Henrik Lange (generallöjtnant)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Henrik Lange, född 27 maj 1908 i Stockholm, död 5 november 2000, var en svensk militär (generallöjtnant).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lange var son till revisorn Karl Lange och Märtha Lagercrantz. Han tog studentexamen 1926 och officersexamen 1930.[1] Lange blev fänrik i Kustartilleriet 1930, löjtnant 1933, kapten 1939, major 1944, överstelöjtnant 1950, överste 1954, generalmajor 1961 och generallöjtnant 1972.[2] Han gick på Gymnastik- och idrottshögskolan 1933-1934, Kungliga Sjökrigshögskolan 1935-1936, 1937-1939, Infanteriets stridsskola 1954 och Försvarshögskolan 1959. Lange var regementsadjutant vid Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) 1936-1937, adjutant hos chefen för Kustartilleriet 1939-1942, lärare vid Kungliga Sjökrigsskolan 1940-1942, bataljonschef vid Älvsborgs kustartilleridetachément (KA 4) 1945 och avdelningschef vid kustartilleriinspektionen 1948.[1]

Lange var därefter chef för Kustartilleriets skjutskola 1950-1954, sektionschef vid marinstaben 1954-1957, chef Göteborgs kustartilleriförsvar och Göteborgs kustartilleriregemente (KA 4) 1957-1958. Han var försvarsområdebefälhavare för Göteborgs och Bohusläns samt Hallands försvarsområde, tillika chef Göteborgs kustartilleriförsvar 1958-1961, inspektör Kustartilleriet 1961-1964, chef marinstaben 1964-1968 och militärbefälhavare för Västra militärområdet 1968-1972.[2]

Lange var vice ordförande Centralförbundet för Befälsutbildning 1964-1970, ledamot i försvarets fastighetsnämnd 1954-1957, överstyrelsen för Sveriges militära idrottsförbund 1947-1950, sekreterare där 1955-1957, ordförande från 1957, ordförande förbundsstyrelsen 1967-1972, styrelseledamot av Svenska Fäktförbundet 1948-1956, ordförande i Göteborgs sportskyttar 1957-1961, Stockholms sportskytteförbund 1961-1964 och Svenska Sportskytteförbundet 1961-1964.[1] Han var ledamot av Lidingö stadsfullmäktige 1963-1964, Kungliga Örlogsmannasällskapet 1951 (hedersledamot 1961) och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1954. Han gifte sig 1934 med Birgitta Cedercrona (född 1913), dotter till överstelöjtnant Hjalmar Cedercrona och Carin Kugelberg.[2] Han var far till Carin (född 1936), Märtha (född 1938) och Carl-Henrik (född 1942).[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Langes utmärkelser:[1]

  • Order of the Sword - Ribbon bar.svg Sverige Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 6 juni 1968.[3]
  • Order of the Sword - Ribbon bar.svg Sverige Kommendör av första klass av Svärdsorden.
  • Order of the Vasa - Ribbon bar.svg Sverige Riddare av Vasaorden.
  • Sverige Guldmedalj för berömliga gärningar
  • Sverige Hemvärnets förtjänstmedalj i guld
  • Sverige Riksförbundet Sveriges lottakårers guldmedalj
  • Sverige Sjövärnskårens guldmedalj
  • SverigeSveriges militära idrottsförbunds guldmedalj
  • Sverige ?:s guldmedalj (SVFIGM)
  • Sverige Svenska fäktförbundets guldmedalj (SvFfbGM)
  • Sverige Bohusläns befälsförbunds guldmedalj (BohuslbfbGM)
  • Sverige Göteborgs befälsförbunds guldmedalj (GbgsbfbGM)
  • Sverige Hallands befälsförbunds guldmedalj (HallbfbGM)
  • Sverige Centralförbundet för befälsutbildnings silvermedalj (CFBSM)
  • SverigeKustartilleriets reservofficerares hederstecken (KARoffHt)
  • Sverige Sveriges civilförsvarsförbunds förtjänsttecken i guld (SCFftjtG)
  • Sverige ? (SkjutM)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Davidsson, Åke, red (1968). Vem är vem?. 5, Norrland : supplement, register (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 763-764. Libris 53513. http://runeberg.org/vemarvem/norr68/0787.html 
  2. ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 628. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. http://runeberg.org/vemardet/1985/0628.html 
  3. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 23, digital avbildning.