Henrik Philip Johnsen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Henrik Philip Johnsen
Född1717[1][2][3]
Nordtyskland[1][3], Tyskland
Död12 februari 1779[1][3][4]
Klara församling[1], Sverige
MedborgarskapSverige
SysselsättningKompositör[1][3], kapellmästare[1], organist[1][3], bibliotekarie[1], cembalist[3]
ArbetsgivareKlara församling (1745–1779)[5]
Noterbara verkÆglé och Neptunus och Amfitrite
Redigera Wikidata

Henrik (Hinrich) Philip Johnsen, född 1717 i England eller Tyskland, död 12 februari 1779 i Klara församling, Stockholm, var en svensk tonsättare, cembalist, organist och kapellmästare i Stockholm.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Henrik Philip Johnsen föddes i England eller Tyskland. Han var anställd vid Adolf Fredriks hovkapell och följde med honom till Sverige 1743. Han anställdes 1745 som organist i Klara församling, Stockholm. Johnsen blev 1753 kammarmusikus (klaverist), samt 1763 hovorganist och direktör för franska teatergruppen Franska Comoedien. Han skrev företalet och Bihang, eller Kort Orgwerks-Beskrifning till Abraham Hülphers den yngres Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet, jämte Kort Beskrifning öfwer orgwerken i Swerige som gavs ut 1773. Johnsens operor Æglé och Neptunus och Amfitrite uppfördes mellan 1774–1775 på teatern.[6] Johnsen avled den 12 februari 1779 i Klara församling, Stockholm av lungsot och begravdes den 19 februari samma år.[7]

Han var Kungliga Musikaliska Akademiens förste bibliotekarie och lärare i musikens teori vid akademien. Johnsen var en av Kungliga Musikaliska Akademiens stiftare 1771, och ledamot nummer. 17, samt även dess arkivarie 1771–1772. Under denna tid var han också lärare i musikteori vid akademiens undervisningsverk. Han blev år 1757 ledamot av Frimurarorden.[källa behövs]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Johnsen gifte sig 9 april 1754 i Klara församling med Margareta Charlotta Meijer (1731–1805). Hon var dotter till perukmakaren Christoffer Meijer och Dorotea Sofia Staffenburg.[8]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Instrumentala verk[redigera | redigera wikitext]

  • Sinfonia nummer 1 F-dur
  • Sinfonia nummer 2 i F-dur
  • Sinfonia i E-dur (Ouvertyr till operan Neptun och Amphitrite)
  • 2 Cembalokonserter i D-dur
  • Konsert för två fagotter i F-dur
  • Hornkonsert i Ess-dur

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • 10 sonater för två violiner basso continuo
    • 1. Sonat i g-moll.
    • 2. Sonat i B-dur.
    • 3. Sonat i e-moll.
    • 4. Sonat i A-dur.
    • 5. Sonat i e-moll.
    • 6. Sonat i G-dur.
    • 7. Sonat i G-dur.
    • 8. Sonat i C-dur.
    • 9. Sonat i A-dur.
    • 10. Sonat i D-dur.
  • Sonat i Ess-dur för violin och basso continuo
  • Contre-dance för violin i G-dur

Klaververk[redigera | redigera wikitext]

  • Six fugues pour les orgues ou le clavecin (första utgåvan trycktes 1770 av A. Amsterdam, och H. J. Hummel)
    • 1. Fuga (c-dur)
    • 2. Fuga (d-dur)
    • 3. Fuga (ess-dur)
    • 4. Fuga (g-dur)
    • 5. Fuga (e-moll)
    • 6. Fuga (c-moll)
  • Fuga för orgel eller cembalo (d-moll)
  • Sonate pour le clavecin (första utgåvan trycktes 1950 av Nordiska musikförlaget, Stycket är skrivet mellan 1760 och 1770)
    • 1. Allegro assai (a-moll)
    • 2. Adagio (a-moll)
    • 3. Poco presto (a-moll)
  • Sei sonate per il cembalo
    • 1. Sonat (h-moll)
    • 2. Sonat (fiss-moll)
    • 3. Sonat (c-moll)
    • 4. Sonat (e-dur)
    • 5. Sonat (e-moll)
    • 6. Sonat (c-dur)
  • Murki i C-dur för cembalo
  • 5 småstycken för cembalo
    • Andante (d-dur)
    • Vivace (c-dur)
    • Andantino (f-dur)
    • Minuetta (d-dur)
    • Minuetta (c-dur)
  • Cembaloskola, tryckt hos Haffner, Nürnberg, cirka 1760.

Sceniska och tillfälliga verk[redigera | redigera wikitext]

Kyrkliga verk[redigera | redigera wikitext]

  • Musique på Juldagen 1749,1750 i St Clara kyrka (förkommen)
  • Kyrko-musique på påskdagen 1757 tillägnad "nådige herrskapet De Geer" (uppförd på påskdagen i Lövstabruks kyrka, kantat för sopran, två flöjter, två violiner och basso continuo)
  • Sta. Mariae Kyrkans Inwignings Musique (förkommen)
  • 7 Koraler (SATB och stråkar)
  • Koralbok

Sånger[redigera | redigera wikitext]

  • 24 oder af våra bästa poeters arbeten (för sopran och basso continuo)
  • Härwid han drog sitt swärd (solosång och basso continuo)
  • Wår tid och lycka sig (sång för sopran och orkester)
  • Kom aftonstierna snart att båda (sång för sopran och basso continuo,även i version för sopran och stråkar)

Anonyma verk[redigera | redigera wikitext]

  • Don Tabarano-intermezzo (Johnsen piktur)
  • 3 anonyma arior med Johnsen piktur

a) Du Phoebi älskarinna

b) Per pieta bell'Idol nell'Artasere

c) Quanto e felici quell'Augeletto

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Henrik Philip Johnsen, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12171, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL7034703A, omnämnd som: Hinrich Philip Johnsen, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] omnämnd som: Hinrich Philip Johnsen (1717−1779), Levande Musikarv-ID: johnsen-henrik-philip, läst: 14 december 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ International Music Score Library Project, omnämnd som: Hinrich Philip Johnsen, IMSLP-ID: Category:Johnsen,_Hinrich_Philip, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  5. ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 428.[källa från Wikidata]
  6. ^ Johnson eller Johnsen, Henrik Philip i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
  7. ^ Klara Fla:3 (sid 189)
  8. ^ Hans EppsteinHenrik Philip Johnsen i Svenskt biografiskt lexikon (1975)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hans Eppstein: Till frågan om H.Ph. Johnsens härkomst (svensk Tidskrift för Musikforskning, 1950)
  • Eva Nordenfelt-Åberg: Hinrich Philip Johnsen. (Kungliga Musikaliska akademiens skriftserie nr. 36. Stockholm 1982.)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]