Henry Charles Carey

Henry Charles Carey
	Henry Charles Carey
Född	15 december 1793; Philadelphia, USA
Död	13 oktober 1879 (85 år); Philadelphia, USA
Begravd	Saint Mary's Episcopal Churchyard
Medborgare i	USA
Sysselsättning	Nationalekonom, sociolog, författare
Maka	Martha Leslie Carey
Föräldrar	Mathew Carey
Utmärkelser
	Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Henry Charles Carey, född 15 december 1793 i Philadelphia, död där 13 oktober 1879, var en amerikansk nationalekonom som kom att bli Abraham Lincolns ekonomiska rådgivare och en guru för det republikanska partiet^[8].

Careys föräldrar kom från Irland och 1814 blev han delägare i sin fars bokhandel. Efter att 1821 ha blivit bokhandelns chef byggde han upp den och den blev en av USA:s största. Carey drog sig dock tillbaka från affärerna 1835 och ägnade sig därefter uteslutande åt nationalekonomisk författarverksamhet. Forskningen resulterade i tretton större arbeten, en mängd broschyrer och ett flertal tidningsartiklar. I The past, the present, and the future tog Carey ställning för en protektionistisk linje och bröt därmed med den brittiska liberala nationalekonomin. Principles of social science gav den utförligaste framställningen av alla hans teorier liksom i den sista boken The unity of law.

Idéer[redigera | redigera wikitext]

Careys optimism förklarades med hans tro på en social utveckling till en allt större harmoni mellan alla intressen i motsats till den engelska nationalekonomins framställning av det sociala livets disharmoni (se Frédéric Bastiat). Han ugick från att arbetet är värdets enda källa. En saks värde beror på reproduktionskostnaderna, det vill säga på det arbete som erfordras för att producera samma sak på nytt. Han hittade ett försvar för både kapitalränta och jordränta genom att framställa jordens och kapitalets värde uteslutande av det nedlagda arbetet.

Mot David Ricardos pessimistiska jordränteteori försökte han med exempel från Förenta staterna visa upp att brukandet av jorden fortgår från de minst bördiga till de bördigaste jordstyckena så att en ständig ökning av jordens produktivitet pågår. I motsats till Malthus gjorde han gällande att livsmedlen växte i snabbare takt än folkmängden varför det inte behövde finnas någon oro för överbefolkning.

Carey kritiserade "det brittiska systemet", vilket byggde på frihandel och guldstandard. Han ansåg att suveräna nationer borde betala sina skulder i sina egna valutor, och att dessa valutor borde vara av så kallad greenback-modell^[9]. Teorierna väckte stort uppseende, inte minst som den första öppna brytningen med den liberala engelska skolan, och Carey fick många anhängare i Förenta staterna och Tyskland.

Carey invaldes 1868 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Essay on the rate of wages (1835)
Principles of political economy (1837–1840)
The past, the present, and the future (1848)
The harmony of interests (1852)
Principles of social science (1858–1859)
Letters to the president on the foreign and domestic policy of the union (1862)
The way to outdo England without fighting her (1865)
Careys Umwälzung der Volkswirthschaftslehre und Socialwissenschaft (1866)
The unity of law (1872)

Wikimedia Commons har media som rör Henry Charles Carey.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Carey, Henry Charles i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, Henry Charles Carey, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Find a Grave, Henry Charles Carey, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кэри Генри Чарлз”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Joseph Kahn (red.), The New York Times, The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, läs online och läs online läs online .^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Brown, Ellen, Bankerna och Skuldnätet, Arkiv 2008:77
^ Bankerna och Skuldnätet, av Ellen Brown, Arkiv 2008, s. 208-213

[40f04b2d7d81ac809b6b2ffec6d048453e758e3f-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[b2e98f0012e8480d086fad4236b35903284c60e6-2] [a b] SNAC, Henry Charles Carey, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fbeb4ea0942724c9f60a98145346e877fd1baf3a-3] [a b] Find a Grave, Henry Charles Carey, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[47b812a18c8f8beb4c0c647eee241380f2754561-4] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кэри Генри Чарлз”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e02b1364081bb1fea0ea73c0934d9da254fead98-5] Joseph Kahn (red.), The New York Times, The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, läs online och läs online läs online .^{[källa från Wikidata]}

[e5823a4f28d35706cd7a689da3822f942b5306e6-6] Find a Grave, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-7] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] Brown, Ellen, Bankerna och Skuldnätet, Arkiv 2008:77

[9] Bankerna och Skuldnätet, av Ellen Brown, Arkiv 2008, s. 208-213

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]