Henryk Bukowski

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Henryk Bukowski
Henryk Bukowski (cropped).jpg
Född6 januari 1839[1][2][3]
Kaunas
Död11 mars 1900[1] (61 år)
Stockholm, Sverige
MedborgarskapSverige och Polen
Utbildad vidMoskvas kejserliga universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBibliotekarie, antikvarie
Redigera Wikidata

Henryk Michael Anton Bukowski, född 6 januari 1839 i på godset Kaukle i Kaunas,[4] död 1 mars 1900 i Stockholm, var en polskfödd svensk adelsman[5] och konstkännare,[6] som år 1870 grundade det framstående auktionshuset Bukowskis.[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Henryk Bukowski var son till stabskaptenen Adam Apollin Bukowski och Isabella Bortkiewicz, och tillhörde den polska ätten Bónecz som finns omnämnd sedan 988 vid ättens gods Bukowo. Sedan Wienkongressen 1815 hade en del av Polen tillhört Ryssland, så när Bukowski skulle inskrivas för juridikstudier 1858 blev det därför vid universitetet i Moskva. Där började han engagera sig för Polens frihetskamp och torde ha spelat en roll i polska upproret 1863-64, varefter han blev utblottad.

Liksom flera andra polska flyktingar kom han till Sverige 1864, där han bosatte sig i Stockholm. År 1867 anställdes han hos hovjuveleraren Christian Hammer på kung Karl XV:s önskan för att katalogisera hans konstsamlingar av bl.a. gravyrer och teckningar. Bukowski biträdde denne också vid förevisningar av samlingarna. Han skaffade sig här erforderlig kunskap för sin framtida bana.

År 1870 grundade han en konst- och antikvitetshandel[8]Jakobstorg 3, med offentliga auktioner från 1873, Bukowskis. Senare flyttades auktionerna till Hotell Rydberg, 1882 till Arsenalsgatan 2.

Bukowski bidrog starkt till att stimulera intresset för konst- och antikvitetshandel i landet. Vid auktionerna såldes förutom konst, mynt, böcker, antika vapen, konstmöbler, och allt annat som kunde ha ett konstnärligt, kulturellt eller historiskt värde.

År 1875 blev han svensk medborgare och kom att ägna sig åt exilpolsk verksamhet som samlare och mecenat. I kretsen kring honom återfanns exilpolacker som Michal Michalowski, Jan Lawski, och Józef A. Hajdukiewicz. Han donerade stora penningsummor till det polska nationalmuseet som hade placerats i Rapperswil och till vetenskapsakademien i Kraków.

Än idag lever firmanamnet Bukowskis kvar på Stockholms auktionsfirma.

Sedan 1886 var han gift med Maria Anna Sachsenhausen.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Samling af svenskt och utländskt sedelmynt (1886)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Henrik M A Bukowski [Bóncz], Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17143, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 448814, omnämnd som: Henryk Bukowski, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: henryk-bukowski-powstaniec-atykwariusz-wiesz, omnämnd som: Henryk Bukowski.[källa från Wikidata]
  4. ^ Högberg, Theodor (1961). Svenska numismatiker under fyra sekler: en biografisk-bibliografisk handbok. Högbergs mynthandel. https://books.google.se/books?id=8S09AQAAIAAJ&q=henryk+bukowski&dq=henryk+bukowski&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj4q8rWzdzvAhWHlosKHSuWAwUQ6AEwBHoECAQQAg. Läst 1 april 2021 
  5. ^ ”Medarbetare flyr Bukowskis i kris”. DN.SE. 8 november 2016. https://www.dn.se/kultur-noje/medarbetare-flyr-bukowskis-i-kris/. Läst 1 april 2021. 
  6. ^ ”Henryk Bukowski –ambasador polskiej kultury”. PolskieRadio.pl. https://polskieradio.pl/art247_1566092. Läst 1 april 2021. 
  7. ^ ”Europe’s 10 Most Important Auction Houses” (på amerikansk engelska). Artnet News. 14 maj 2014. https://news.artnet.com/market/europes-10-most-important-auction-houses-18978. Läst 1 april 2021. 
  8. ^ ”Bukowskis tar nästa digitala steg – Louise Arén ny chef för digital utveckling och e-handel”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/bukowskis/pressreleases/bukowskis-tar-naesta-digitala-steg-louise-aren-ny-chef-foer-digital-utveckling-och-e-handel-1308869. Läst 1 april 2021. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]