Hepatit A

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hepatit A
latin: hepatitis a
Ett fall av gulsot orsakat av hepatit A
Klassifikation och externa resurser
ICD-10B15
ICD-9070.0, 070.1
DiseasesDB5757
Medlineplus000278
eMedicinemed/991  ped/977
MeSHsvensk engelsk

Hepatit A är en akut infektionssjukdom som drabbar levern och orsakas av hepatit A-virus (HAV).[1] Många gånger ger sjukdomen upphov till få eller inga symptom, speciellt bland unga.[2] Tiden mellan infektion och symptomstart, bland de som utvecklar symptom, är mellan två och sex veckor.[3] Då symptom uppträder håller de vanligen i sig i åtta veckor och innefattar bland annat illamående, kräkningar, diarré, gulsot, feber och magsmärta.[2] Kring 10–15 % av drabbade återfall av symptom under följande sex månader efter den initiala infektionen.[2] Akut leversvikt sker i sällsynta fall och drabbar framförallt äldre.[2]

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomen sprids vanligen genom intag av mat eller dricksvatten som har utsatts för avföring som bär på smittan.[2] Skaldjur som inte upphettats ordentligt är relativt vanlig källa.[4] Infektionen kan även spridas vid närkontakt med smittade individer.[2] Trots att barn sällan uppvisar symptom av infektionen kan de dock smitta andra.[2] Efter en infektion är personen skyddad från sjukdomen resten av sitt liv.[5] Diagnos kräver blodprov då symptomen liknar de från ett antal andra sjukdomar.[2]

Förebyggande åtgärder och behandling[redigera | redigera wikitext]

Hepatit A vaccin är effektivt vid prevention.[2][6] Vissa länder rekommenderar rutinmässig vaccination av barn och de som har förhöjd risk att drabbas och som inte tidigare har vaccinerats.[2][7] Vaccinet tros ge livslångt skydd.[2] Andra preventiva åtgärder innefattar handtvätt och ordentlig tillagning av matvaror.[2] Det finns ingen specifik behandling, med vila och medicinering mot illamående eller diarré rekommenderas vid behov.[2] Infektionen läker vanligen ut helt och utan fortgående leversjukdom.[2] Behandling av akut leversvikt, då den uppkommit, är med levertransplantation.[2]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Globalt påvisas kring 1,5 miljoner symptomatiska fall varje år[2] och det är troligt att tiotals miljoner drabbas av infektionen allt som allt.[8] Sjukdomen är vanligare i regioner med dålig sanitär standard och dålig tillgång till rent dricksvatten.[7] I utvecklingsländer drabbas kring 90 % av barn under 10 och är således immuna då de når vuxen ålder.[7] I länder med måttlig utveckling ger sjukdomen ofta upphov till utbrott, då barn varken exponerats under uppväxten eller vaccinerats i någon högre grad.[7] År 2010 orsakade hepatit A 102 000 dödsfall.[9] Världshepatitdagen är varje år den 28 juli och syftar till att öka medvetenheten om viral hepatit.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hepatitis A, 17 december 2014.
  1. ^ Ryan K.J., Ray C.G. (red.) (2004). Sherris Medical Microbiology (4). McGraw Hill. sid. 541–544. ISBN 0-8385-8529-9 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Matheny, Samuel C.; Kingery, Joe E. (1 december 2012). ”Hepatitis A.” (på engelska). American family physician 86 (11). PMID 23198670. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23198670/. 
  3. ^ Connor B.A. (2005) (på engelska). Hepatitis A vaccine in the last-minute traveler. "118 (Suppl 10A)". doi:10.1016/j.amjmed.2005.07.018. PMID 16271543. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16271543/. 
  4. ^ Bellou, M.; Kokkinos, P.; Vantarakis, A. (2013). ”Shellfish-borne viral outbreaks: a systematic review.” (på engelska). Food Environmental Virology 5 (1). doi:10.1007/s12560-012-9097-6. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12560-012-9097-6. 
  5. ^ The Encyclopedia of Hepatitis and Other Liver Diseases. Infobase Publishing. 2006. sid. 105. ISBN 9780816069903. http://books.google.ca/books?id=HfPU99jIfboC&pg=PA105 
  6. ^ Irving, G.J.; Holden, J.; Yang, R.; Pope, D. (2012). ”Hepatitis A immunisation in persons not previously exposed to hepatitis A.” (på engelska). Cochrane Database of Systematic Reviews 7: sid. CD009051. doi:10.1002/14651858.CD009051.pub2. https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD009051.pub2/full. 
  7. ^ [a b c d e] ”Hepatitis A Fact sheet N°328” (på engelska). World Health Organization. juli 2013. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs328/en/. Läst 20 februari 2014. 
  8. ^ Wasley, A.; Fiore, A.; Bell, B.P. (2006). ”Hepatitis A in the era of vaccination” (på engelska). Epidemiologic reviews 28. doi:10.1093/epirev/mxj012. PMID 16775039. https://academic.oup.com/epirev/article/28/1/101/570962. 
  9. ^ Lozano, R.; Naghavi, M.; Foreman, K.; Lim, S.; Shibuya, K.; Aboyans, V.; Abraham, J.; Adair, T. et al. (15 december 2012). ”Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010” (på engelska). Lancet 380 (9859). doi:10.1016/S0140-6736(12)61728-0. PMID 23245604. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(12)61728-0/fulltext.